Cléo de Mérode

Från Wikipedia
Cléo de Mérode
FöddCléopâtre-Diane de Merode
27 september 1875[1][2][3]
Paris femte arrondissement[4], Frankrike
Död17 oktober 1966[1][2][3] (91 år)
Paris åttonde arrondissement, Frankrike
BegravdPère-Lachaise
Medborgare iFrankrike och Belgien[3]
SysselsättningBalettdansare, modell, muse
FöräldrarKarl von Mérode
Namnteckning
Redigera Wikidata
Cléo de Mérode (1903).

Cléo de Mérode, Cléopatra Diane de Mérode, född 27 september 1875 i Paris, död 17 oktober 1966 i Paris, var en fransk dansös.

Hon var kring sekelskiftet en mycket uppburen dansös, dels på grund av sin danskonst men kanske i ännu högre grad på grund av sitt fördelaktiga utseende. Som så ofta vad gäller kvinnliga artister vid denna tid omgärdades hon av rykten om romanser av olika slag. Hon påstods att under en tid ha varit älskarinna till Belgiens kung Leopold II, vilket blev en av dåtidens största skandaler. Om det låg någon sanning bakom ryktena har väl aldrig kunnat klarläggas.

Cléo de Merode turnerade med stor framgång i Sverige 1903. Förutom i Stockholm och Göteborg uppträdde hon i Karlstad, Falun, Uppsala, Linköping, Jönköping, Lund och Malmö. Hon återkom året därpå, men då var intresset inte lika stort.[5]

År 1955 publicerade hon sin självbiografi.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Mérode, Cléo de (1955). Le ballet de ma vie. Paris: Ed. Pierre Horay. Libris 9477116 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Cléo de Mérode, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] José Espasa Anguera, Enciclopedia universal ilustrada europeo-americana, vol. Suplemento 1965 - 1966, Editorial Espasa, 1905 och 1930, s. 380-381, ISBN 978-84-239-4500-9.[källa från Wikidata]
  4. ^ archives de Paris, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Myggans nöjeslexikon 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Göransson, Stig (1928). Cleo de Merode: en dansös' lyckodröm: romantiserad skildring. Ryktbara mäns och kvinnors kärlek; 2. Stockholm: Förlaget Union. Libris 1342789 
  • Hammergren, Lena (2002). Ballerinor och barfotadansöser: svensk och internationell danskultur runt 1900. Chora (Stockholm), 1403-4832; 4. Stockholm: Carlsson. Libris 8464309. ISBN 91-7203-450-5 
  • Norlander, Emil (1916). Lustigkurrar och allvarsgubbar: 40 populära personer i anekdotens blixtljus. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. Libris 1656651 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]