Columbia University

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Columbia University in the City of New York
Butler Library vid Morningside Campus.
Motto In lumine Tuo videbimus lumen
Motto på svenska I Ditt ljus skall vi skåda ljuset[1] (Psalm 36:9)
Grundat 1754
Ägandeform Privat
Donationsmedel US$8,2 miljarder[2]
President Lee C. Bollinger
Lärarkår 3 763 (hösten 2013; heltid)[3]
Studerande 29 250 (hösten 2013)[4]
Undergraduates 8 365 (hösten 2013)[4]
Postgraduates 18 568 (hösten 2013; exkluderar SCE-kandidater)[4]
Säte New York City, New York, USA
Koordinater: 40°48′27″N 73°57′43″W / 40.8075°N 73.96194444°V / 40.8075; -73.96194444
Campus Tätort, totalt 1,21 km²
Tidning Columbia Daily Spectator
Färger Columbia blue och Vit         
Idrott(er) NCAA Division IIvy League, EARC
MAISA (segling)
Sport(er) 31 idrottslag
Maskot Columbia Lions
Medlemskap AAU
URA
568 Group
NAICU
Webbplats columbia.edu

Columbia University in the City of New York, vanligtvis kallat Columbia University, är ett amerikansk privat forskningsuniversitet, medlem av Ivy League, som ligger i stadsdelen Morningside Heights på övre Manhattan, New York, USA. Det är den äldsta institution för högre utbildning i delstaten New York, den femte äldsta i USA och en av landets nio koloniala colleges som grundades före den amerikanska revolutionen.[5] Idag driver universitetet Columbia Global Centers utomlands i Amman, Peking, Istanbul, Paris, Bombay, Rio de Janeiro, Santiago och Nairobi.[6]

Universitetet grundades 1754 som King's College genom en kungligt brev av Georg II av Storbritannien. Efter det amerikanska frihetskriget, blev King's College för en kort tid en statlig enhet och döptes om till Columbia College 1784. Universitetet arbetar nu under en stadga från 1787 som placerar institutionen under en privat styrelse av förtroendevalda. År 1896 döptes det om till Columbia University.[7] Samma år flyttades universitetets campus från Madison Avenue till sin nuvarande plats i Morningside Heights, där den upptar mer än sex kvarter, eller 32 tunnland (13 hektar).[8] Universitetet omfattar tjugo skolor och är ansluten till ett antal institutioner, inklusive Teachers College (som är en akademisk avdelning av universitetet men juridiskt åtskild från universitetet), Barnard College och Union Theological Seminary, med gemensamma undergraduate-program som finns tillgängliga genom Jewish Theological Seminary of America samt Juilliard School.[9]

Columbia administrerar årligen Pulitzerpriset.[10] 101 Nobelpristagare har varit knutna till universitetet som studenter, lärare eller personal. Columbia är en av de fjorton grundmedlemmarna i Association of American Universities och var den första skolan i USA att bevilja titeln M.D. (Med. dr.).[7][11] Noterbara alumner och tidigare studenter vid universitetet och dess föregångare, King's College, inkluderar fem amerikanska grundlagsfädrar; nio domarna i USA:s högsta domstol;[12] 20 nu levande miljardärer;[13] 28 Oscarsvinnare;[14] och 29 statschefer, däribland tre amerikanska presidenter.[15]

Universitetsområdet[redigera | redigera wikitext]

Morningside Heights[redigera | redigera wikitext]

Merparten av Columbias studier sker på Seth Lows (rektor 1890–1901) sena artonhundratalsvision av ett universitetsområde där alla studier kunde ske på ett ställe. Universitetsområdet ritades i Beaux-Arts-stilen av arkitektkontoret McKim, Mead, and White och anses vara ett av deras bästa arbeten. Dess ursprungliga, öppna planlösning har delvis modifierats när nya byggnader, som Butler Library, byggts och bidragit till att universitetsområdets öppna ytor stängts in.

Columbia’s Morningside Heights Campus täcker över sex kvarter eller 132 000 kvadratmeter.

Kända personer med examen från Columbia University[redigera | redigera wikitext]

Kända svenskar vid Columbia University[redigera | redigera wikitext]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Columbia University (2012). ”Columbia University at a Glance” (på engelska). http://www.columbia.edu/cu/pr/special/cuglance.html. Läst 12 april 2012. 
  2. ^ Per den 14 februari 2014. ”U.S. and Canadian Institutions Listed by Fiscal Year 2013 Endowment Market Value and Percentage Change in Endowment Market Value from FY 2012 to FY 2013” (på engelska) (PDF). 2013 NACUBO-Commonfund Study of Endowments. National Association of College and University Business Officers. http://www.nacubo.org/Documents/EndowmentFiles/2013NCSEEndowmentMarket%20ValuesRevisedFeb142014.pdf. Läst 1 april 2014. 
  3. ^ http://www.columbia.edu/cu/opir/abstract/opir_faculty_history_1.htm
  4. ^ [a b c] http://www.columbia.edu/cu/opir/abstract/opir_enrollment_history_1.htm
  5. ^ ”The Course of History” (på engelska). Columbia University. 2004. http://c250.columbia.edu/c250_celebrates/shaping_the_world/index.html. Läst 22 november 2004. 
  6. ^ ”Columbia University Global Centers” (på engelska). Columbia University. http://globalcenters.columbia.edu/content/columbia-global-centers. Läst 4 maj 2011. 
  7. ^ [a b] ”A Brief History of Columbia” (på engelska). Columbia University. 2011. http://www.columbia.edu/content/history.html. Läst 14 april 2011. 
  8. ^ Columbia University Office of Undergraduate Admissions - Housing & Dining
  9. ^ Columbia College Academics > Special Programs > Juilliard
  10. ^ Seymour Topping. ”Pulitzer Administration” (på engelska). Pulitzer.org. http://www.pulitzer.org/administration. Läst 18 april 2011. 
  11. ^ ”Member Institutions” (på engelska). Association of American Universities. http://www.aau.edu/about/article.aspx?id=5476. Läst 18 april 2011. 
  12. ^ Michael C. Dorf. ”Two Centuries of "Columbian" Constitutionalism” (på engelska). Columbia University: Living Legacies. http://www.columbia.edu/cu/alumni/Magazine/Fall2002/Justices.html. Läst 18 april 2011. 
  13. ^ Marie Thibault. ”In Pictures: Billionaire University” (på engelska). Forbes. http://www.forbes.com/2010/08/11/harvard-stanford-columbia-business-billionaires-universities_slide_4.html. Läst 12 april 2011. 
  14. ^ ”Columbia Arts Alumni” (på engelska). Columbia University. http://www.cuarts.com/alumni/basicsearch. Läst 28 juni 2011. 
  15. ^ ”The Presidents of the United States - Biographical Sketches” (på engelska). US National Park Service. http://www.nps.gov/history/history/online_books/presidents/bio.htm. Läst 13 april 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]