Contax
 |
Den här artikeln eller avsnittet behöver wikiformateras. Hjälp Wikipedia genom att lägga till relevanta interna länkar, kategorier, språklänkar, rubriker med mera. (2012-08) |
Contax är ett tyskt kameramärke, känt för att 1932 ha introducerat världens första systemkamera.
Contax I var en 35mm småbildskamera med utbytbara objektiv av yppersta klass. Redan från början innehöll objektivutrustningen ljusstarka och Zeisskarpa objektiv som Biogon 3,5cm F2,8, ljusjätten Sonnar 5cm F1,5, legendariska Tessar 5cm F2,8, suveräna porträtt och scenobjektivet Sonnar 8,5cm F2, Sonnar 13,5cm F4 samt 18cm F6,3, längst i mätsökarvärlden.
Fästet i kameran är en unik dubbelbajonett, där normalobjektiven sitter i den inre bajonetten, vilken har en egen snäckgång för fokuseringen, inbyggd i kamerahuset (det här leder till små och lätta objektiv). Manövreras med det lilla tandhjulet på framsidan. Övriga objektiv fästs i den yttre bajonetten och har egna snäckgångar focuceras antingen via focuseringsringen eller hjulet på huset. Kameran är lättladdad, hela bakstycket kan lossas och genom att använda dubbla Zeisskassetter för filmen, behöver man inte ens spola tillbaka. Närbildsutrustningar med flera olika tekniska lösningar, proxarer(närbildslinser) och rör, givetvis med parallaxkorrigerade sökare, lösa bakstycken för blad- och glasplåtsfilm, inställninngsluppar. Gjorde kameran till en dokumentationsmaskin inom forskning och vetenskap. Slutaren är brännglassäker i mässinglammeller och löper vertikalt, med både spalt och hastighetsskillnader, bromsen var långt före sin tid. Tider B, 1/2-1/1000s. Mätbasen är lång, 105mm, och till skillnad från andra system används stabila glaskilar. Mycket dyrare och mycket hållbarare, och det ger en optisk utväxling som ökar dubbelbildsskilnaden. Ett stort antal förbättringar på Contax I kameran ledde till flera modellvarianter. Men den fick tyvärr rykte om sig att stanna för ofta.
1936 kom så Contax II och III på marknaden, här var mätsökaren integrerad i sökaren, (Leitz kom dit först 1954.) IIIan var världens första kamera med kopplad exponeringsmätare, även objektiv med antireflexbehandling fanns att få, återigen var Zeiss först i världen. Slutaren uppgraderades med T, 1 och kortaste tiden blev 1/1250, ett ställbart självutlösarverk kompletterar. Till Olympiaden -36 kom Olympia Sonnaren på 18cm F2,8 som gick att fokusera tack vare den långa mätbasen och genom sin ljusstyrka blev den snabbt ett uppskattat sportobjektiv. Med hjälp av lösa spegelhus av både egna och andra fabrikat kunde både makrovärlden och televärlden erövras med Telesonar 30 cm F4 och Fehrnobjektiv 50 cm F8. Givetvis kom bälg och tillbehör för omvänd objektivmontering. Fabriken började eftermontera blixtsynkronsering för blixtlampor.
Efter kriget monterades Zeissfabriken ner och flyttades tillsammans med nyckelpersonal till Kiev där II och III modeller tillverkades först av Zeissdelar. (Helt i enlighet med krigsslutsfördragen.) En liten serie byggdes vid Jenaverken som tidigare enbart sysslat med optik.... Så småningom förändrades modellen till vidareutvecklade (och förenklade) Kiev mätsökarkameror. Tillverkningen fortsatte in på 1980-talet. Ett unikt tillverkningsrekord.
1950 kom den nya Contax IIa och 1951 IIIa från västtyska Stuttgartfabriken. De hade blixtsynkronisering från början. Västobjektiven tillverkades i Oberkochen vid Optonverken, men de längre teleobjektiven med spegelhusen kom från Jena i DDR. Även Ryssarna tillverkade goda kopior av Zeiss berömda objektiv under bl a namnet Jupiter. Zeiss ändrade modellerna en smula avseende blixtsynkroniseringen 1954, (Färgade tidsringar och nu även synkroniserad för elektronblixt) Exponeringstider mellan T, B, 1-1/1250s, slutarlamellerna gjordes i dural och blev tjockare än tidigare, därav blev mörka rummet lite mindre djupt och Biogon 35an fick räknas om för att få plats. Supervidvinkeln Biogon 21 mm F4,5 kom och förändrade vidvinkelfotograferingen, så småningom även Hologon 15mm F8. Zeiss gjorde ett nytt spegelhus och till det ett makrotessar på 115mm. 1961 upphörde produktionen då Zeiss utvecklade tillbehören istället för sina kameror.
Contax är ett varumärke som ägs av Carl Zeiss. Det användes ursprungligen för Zeiss egen kameratillverkning. När Zeiss upphörde med kameratillverkning i egen regi licensierades varumärket till Kyocera. Enklare kameror kompatibla med de Kyocera-tillverkade Contax-kamerorna gjordes av Yashica, som ingick i Kyocerakoncernen.
Contax G1 kom 1994 och följdes 1996 av G2 modellen. De är autofokuserande mätsökarkamror med både helautomatiskt och manuellt läge, med stora möjligheter till egenval av fotografen. Strålgångsmätning TTL, exponeringstider t-1/4000s på elektroniska, vertikala lamellslutare, G2 modellen går från 16s-1/6000 del, (manuellt 14-1/4000). Objektiven är Zeisskonstruktioner byggda i Japan, bland det bästa som släppts. Mellan 16 och 90 mm, samt en zoom till G2an. Kamerorna blev snabbt favoriter hos yrkesfotografer och folk med stora börsar. Nu när som digitalmodet har kommit in finns flera av dem till synnerligen attraktiva begagnadepriser. Kanske det yppersta i analogtekniken.
Tillverkningen av kameror med varumärket Contax upphörde under slutet av 2005.
Kameramodeller [redigera]
Efter WWII släppte Zeiss-Ikon Dresden Contax S modellen, den allra första enögda spegelreflexkameran i 35 mm. Med M42 skruvgänga, icke återgående spegel. Snart nog följdes den av modeller med inbyggd exponeringsmätare. Innan namnrättighetsbråket mellan Väst och Öst tvingade fram ett namnbyte först till Pentacon och senare till Practika. De förnämliga Carl Zeiss Jena objektiven försågs med en extra lins framför och så gick det även bra att bruka vidvinkelobjektiv med SLR kameror.
Contax 139 Quartz [redigera]
En klassisk spegelreflexkamera som introducerades 1979. För sin tid var den mycket avancerad och ändå kompakt. Även om autofokus fortfarande inte hade blivit aktuellt på systemkameror, fanns viss automatik för att underlätta fotograferingen. Slutartiden reglerades manuellt eller automatiskt från 1/1000 s och uppåt. Den aktuella slutartiden visades i sökaren med en röd lysdiod. Vid blixtfotografering användes s.k. TTL-mätning för att avgöra blixtens längd (när tillräckligt mycket ljus nått filmen stängdes blixten av. Det underlättade arbete med indirekt blixtljus.
Objektiven till Contax 139Q var av hög kvalitet och bar Carl Zeiss varumärke. Men billigare objektiv och andra tillbehör från Yashica passade också.
En Contax 139 Quartz kostade 1986 ungefär 3000 kronor i butik inklusive ett Carl Zeiss 1:1,7 50 mm objektiv (Då världens skarpaste objektiv). I dagens penningvärde ca 5600 kronor (2008).
