Coolidge-effekten

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Coolidge-effekten är ett handjurs dämpade motivation till sexuell aktivitet vid parning upprepade gånger med samma hona, medan en kontinuerligt hög motivation till upprepad sexuell aktivitet kan observeras om hanen föreställs för nya honor. De första vetenskapliga undersökningarna kring fenomenet utfördes på råttor 1956.[1] En senare undersökning med hamstrar har visat att Coolidge-effekten kan förekomma också hos honor av en art, men betydligt svagare.[2]

Begreppet kan även användas inom psykologi.

Ursprung till namnet[redigera | redigera wikitext]

Coolidge-effekten sägs vara namngiven efter ett skämt involverande USA:s president Calvin Coolidge, då denne tillsammans med sin fru besökte en ranch. Presidentens fru skall enligt historien då ha frågat ranchens ägare hur det kom sig att äggproduktionen var så god när det fanns så få tuppar. Ägaren ska då stolt ha svarat att det berodde på att ranchens tuppar gjorde sin plikt ett dussintal gånger varje dag. När frun skämtsamt bad ranchens ägare påpeka det för president Coolidge ska denne, som överhört konversationen, ha frågat om tupparna höll sig till samma höna varje gång. Ranchens ägare ska då ha sagt nej och förklarat att varje tupp hade flera hönor. Presidenten skall då enligt historien ha sagt till ägaren att påpeka detta för hans fru.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 27 januari 2010.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Beach, FA. and L, Jordan, "Sexual Exhaustion and Recovery in the Male Rat," Quarterly Journal of Experimental Psychology 8, (1956: 121-33.)
  2. ^ "Effect of novel and familiar mating partners on the duration of sexual receptivity in the female hamster", Behavioral Neural Biology 1988 May;49(3):398–405.