Copa América 1975

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Copa América 1975
Copa América
Evenemangsfakta
Datum 17 juli28 oktober 1975
Arrangör CONMEBOL
Spelplatser Hemma- och bortamatcher
Spelform Gruppspel, utslagsspel
Deltagare
Nationer 10 från CONMEBOL
Statistik
Matcher 25
Mål 79 (3,2 per match)
Publik &&&&&&&&01078000.&&&&&01 078 000 (43 120 per match)
Flest mål Två spelare gjorde fyra mål
Bäste spelare Peru Teófilo Cubillas
Placeringar
Gold Medal.svg Guld  Peru (2)
Silver Medal.svg Silver  Colombia
Bronze Medal.svg Brons  Brasilien
 Uruguay
ArrowLeft.svg Föregående Följande ArrowRight.svg
Uruguay 1967 Hemma/borta 1979

Copa América 1975 var en fotbollsturnering som spelades 17 juli–28 oktober, 1975. För första gången spelades inte turneringen på en speciell plats, utan man spelade hemma och borta-möten. Turneringen hade 1975 officiellt bytt namn, från sydamerikanska mästerskapet till Copa América. 10 lag deltog, med nio lag i tre olika gruppspel, medan 1967 års regerande mästare Uruguay gick direkt till semifinal.

Spelartrupper[redigera | redigera wikitext]

Gruppspel[redigera | redigera wikitext]

Lagen lottades i tre olika grupper med tre lag var. Varje lag i samma grupp möttes två gånger, hemma och borta, och seger gav två poäng, oavgjort en och förlust noll. Gruppvinnarna gick till semifinal.

Grupp 1[redigera | redigera wikitext]

# Lag S V O F GM IM MS P
1  Brasilien 4 4 0 0 13 1 +12 8
2  Argentina 4 2 0 2 17 4 +13 4
3  Venezuela 4 0 0 4 1 26 −25 0
ArrowDown.svg Hemma \ borta ArrowRight.svg Argentina Brasilien Venezuela
Argentina  0–1 11–0
Brasilien  2–1 6–0
Venezuela  1–5 0–4





Grupp 2[redigera | redigera wikitext]

# Lag S V O F GM IM MS P
1  Peru 4 3 1 0 8 3 +5 7
2  Chile 4 1 1 2 7 6 +1 3
3  Bolivia 4 1 0 3 3 9 −6 2
ArrowDown.svg Hemma \ borta ArrowRight.svg Bolivia Chile Peru
Bolivia  2–1 0–1
Chile  4–0 1–1
Peru  3–1 3–1





Grupp 3[redigera | redigera wikitext]

# Lag S V O F GM IM MS P
1  Colombia 4 4 0 0 7 1 +6 8
2  Paraguay 4 1 1 2 5 5 0 3
3  Ecuador 4 0 1 3 4 10 −6 1
ArrowDown.svg Hemma \ borta ArrowRight.svg Colombia Ecuador Paraguay
Colombia  2–0 1–0
Ecuador  1–3 2–2
Paraguay  0–1 3–1



Matchen avbröts efter 43 minuter in i första halvleken.


Utslagsspel[redigera | redigera wikitext]

Uruguay var regerande mästare från 1967, och kvalificerade sig direkt till utslagsspelet. Man mötte segraren av grupp 3, Colombia.

  Semifinaler Finaler
                         
  Colombia 3 0 (3)  
  Uruguay 0 1 (1)  
      Colombia 1 0 0 (1)
    Peru 0 2 1 (3)
  Brasilien 1 2 (3)
  Peru 3 0 (3)  

Semifinaler[redigera | redigera wikitext]

Colombia mot Uruguay
19 21 september Colombia  3 – 0  Uruguay Estadio El Campín
Angulo Mål 53'
Ortiz Mål 70'
Díaz Mål 90'
(0 – 0) Bogotá, Colombia
Publik: 55 000
Domare: César Orozco (Peru)
Red kort Rött kort: de los Santos, URU (17')

21 1 oktober Uruguay  1 – 0  Colombia Estadio Centenario
Morena Mål 17' (str.) (1 – 0) Montevideo, Uruguay
Publik: 70 000
Domare: Rafael Hormazábal (Chile)
Red kort Rött kort: Morena, URU (80')

Brasilien mot Peru
20 30 september Brasilien  1 – 3  Peru Estádio Mineirão
Roberto Batata Mål 54' (0 – 1) Casaretto Mål 19'88'
Cubillas Mål 82'
Belo Horizonte, Brasilien
Publik: 75 000
Domare: Miguel Angel Comesaña (Argentina)

22 4 oktober Peru  0 – 2  Brasilien Estadio Alianza Lima
(0 – 1) Meléndez Mål 10' (sjm.)
Campos Mål 61'
Lima, Peru
Publik: 35 000
Domare: Arturo Ithurralde (Argentina)
Peru avancerade till finalen genom lottning.

Finaler[redigera | redigera wikitext]

23 16 oktober Colombia  1 – 0  Peru Estadio El Campín
Castro Mål 38' (1 – 0) Bogotá, Colombia
Publik: 50 000
Domare: Miguel Comesaña (Argentina)

24 22 oktober Peru  2 – 0  Colombia Estadio Nacional
Oblitas Mål 18'
Ramírez Mål 44'
(2 – 0) Lima, Peru
Publik: 50 000
Domare: Juan Silvagno (Chile)

Playoff
25 28 oktober Peru  1 – 0  Colombia Estadio Olimpico
Sotil Mål 25' (1 – 0) Caracas, Venezuela
Publik: 30 000
Domare: Ramón Barreto (Uruguay)

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Målkyttar[redigera | redigera wikitext]

Totalt 79 mål gjordes under turneringens 25 matcher, vilket gav ett målsnitt på 3,2 mål per match. 42 spelare gjorde mål, varav ett självmål av peruanen Julio Meléndez, för Brasilien. Leopoldo Luque från Argentina och Ernesto Díaz från Colombia vann skytteligan med 4 gjorda mål vardera.

4 mål



3 mål





2 mål





1 mål





Självmål

Disciplin[redigera | redigera wikitext]

Rött kort Röda kort

4 röda kort delades ut under turneringens 25 matcher:





Sluttabell[redigera | redigera wikitext]

Notera att Brasilien och Uruguay delade på bronsmedaljen då man ej spelade match om tredjepris.
# Lag S V O F GM IM MS P
1  Peru 9 6 1 2 14 7 +7 13
2  Colombia 9 6 0 3 11 5 +6 12
3  Brasilien 6 5 0 1 16 4 +12 10
4  Uruguay 2 1 0 1 1 3 −2 2
5  Argentina 4 2 0 2 17 4 +13 4
6  Chile 4 1 1 2 7 6 +1 3
7  Paraguay 4 1 1 2 5 5 0 3
8  Bolivia 4 1 0 3 3 9 −6 2
9  Ecuador 4 0 1 3 4 10 −6 1
10  Venezuela 4 0 0 4 1 26 −25 0

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]


Källor[redigera | redigera wikitext]