Cost-benefit-analys
Cost-benefit-analys (CBA), kallas även kostnad-nytta-analys, analysmetod som används för att väga fördelar mot kostnader i samhällsprojekt. Utredarna försöker väga in alla aspekter som kan räknas som vinster eller förluster skapade av projektet. Aspekterna uttrycks i monetära termer, t ex i kronor. Detta innebär att man sätter en prislapp på hur mycket en bra miljö eller en god hälsa kostar. I CBA:n tar man också hänsyn till uppskjuten konsumtion med hjälp av diskontering.
Diskonteringen innebär att man beräknar nuvärdet (present value) av framtida in- eller utbetalningar. Om man till exempel ska betala 100 kronor om tre år och årsräntan är 5 procent blir beloppets diskonterade värde eller nuvärde 100/1,05^3=86,2 (100/1,16=86,2).
Tillämpning i Sverige [redigera]
Metoden används av statliga verk vid infrastruktursatsningar. Exempelvis har Vägverket[1] och Banverket[2] fastställda ekonomiska kalkylvärden för samhällsnyttor, som sedan ställs mot investeringskostnaderna. Båda dessa verk redovisar resultatet som nettonuvärdeskvoten till 4% kalkylränta.
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
- ^ Hjort, Camilla; Maria Tenskog (2006) (PDF). Vägverkets samhällsekonomiska kalkylvärden. Borlänge: Vägverket. http://www.vv.se/filer/46090/vagverkets_samhallsekonomiska_kalkylvarden2006_127.pdf. Läst 2 augusti 2008 Vägverket (2006:127). ISSN 1401-9612.
- ^ Banverket (2005) (PDF). Beräkningshandledning - Hjälpmedel för samhällsekonomiska bedömningar inom järnvägssektorn. Borlänge: Banverket. http://banportalen.banverket.se/Banportalen/upload/1104/Banverket_2005_Berakningshandledning_BVH706.pdf. Läst 2 augusti 2008. Banverket BVH 706.
