Cristero-upproret

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Cristero-rörelsens flagga. ¡Viva Cristo Rey! ¡Viva la Virgen de Guadalupe! var rörelsens motto.
Upprorsledare med flaggan.
Beväpnade cristeros, 1928.
Avrättade cristeros, 1927.

Cristero-upproret eller Cristero-kriget var ett upprorskrig 1926 till 1929, som ägde rum i Mexiko. Upproret var ett svar på Mexikanska revolutionen. Anledningen var förföljelserna som den meхikanska staten, de urbana eliterna och egendomsägarna riktade mot bondeklassen och den katolska religionen.[1] Namnet Cristero kommer av Kristus, som upprorsmännen ansåg sig strida för. Deras stridsrop åkallade Kristus Konungen och Vår Fru av Guadalupe.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

1917 antogs förändringar i Mexikos författning (Constitución Política de los Estados Unidos Mexicanos que reforma la del 5 de febrero de 1857) som gjorde den med sekulär, från att ha varit relativt kristendomsvänlig. Konstitutionen förbjöd nureligiösa ordnar, förbjöd religiös verksamhet utanför religiösa byggnader (som regeringen hade konfiskerat) och begränsade prästerskapets verksamhet, samt skiljde kyrka och stat. Många av lagens stadganden upprätthölls inte, eller bara selektivt. President var vid denna tidpunkt Venustiano Carranza, som dock störtades i en statskupp av Álvaro Obregón. När så Plutarco Elías Calles valdes som president 1924, började myndigheterna följa lagens bokstav och prästerskapet förbjöds att kritisera regeringen offentligt.

Dessutom infördes under 1920-talet jordreformer, som drabbade många bönder genom att kyrkojord som brukats av småbönder konfiskerades av staten och såldes till rika stadsbor.

Upproret[redigera | redigera wikitext]

Detta fick den katolska befolkningen att försöka ändra politiken. De organiserade sig såväl politiskt som kulturellt. Folket började bojkotta regeringen och vägrade medverka i deras åtgärder; kyrkan slutade även hålla mässa. Biskoparna manade tillsammans med påven Pius XI på de troende. Så höll det på till 1926 då dessa åtgärder blev för kostsamma för de inblandade. I augusti samma år började dock beväpnade grupper skjuta mot polis och gendarmeri. Vid ett tillfälle tog dessa sin tillflykt till en kyrka, som dock stormades med många döda som följd. Myndigheterna försökte aktivt hitta de protesterande, vilket fick fler att ansluta sig till dem. René Capistrán Garza blev en av upprorsledarna. Hans manifest av 1 januari 1927 - A la Nación - till nationen, deklarerade att nu var det formellt uppror.

Detta var upprorsmännens stridsrop. De hade initiala framgångar men saknade militär utbildning och förmåga. Exempelvis 23 februari 1927, så besegrade de i San Francisco del Rincón regeringens trupper. 1928 var de upp emot 10 000 man starka (även kvinnor deltog). Vid ett arméuppror försökte de vinna en avgörande seger, vilket misslyckades. Den amerikanska Ku Klux Klan stödde den meхikanska regeringens kamp ekonomiskt.[2]

I detta läge började de båda parterna förhandla. I slutet av juni 1929 nåddes en uppgörelse. Regeringen vann stora delar av den, men inte alla delar. Exempelvis lovades amnesti, men 500 Cristero-ledare och 5 000 anhängare dödades efter krigets slut. Före kriget fanns det 4 500 präster som tjänade folket, men efter kriget var det bara 334 kvar.[3][4] De övriga hade antingen tvingats i landsflykt, fördrivits eller mördats.[3][5] 1935 fanns det i 17 delstater inga präster alls.[6]

Internationella aspekter[redigera | redigera wikitext]

I USA samlade Columbus riddare in pengar till stöd för Cristeros och försökte förmå den amerikanska regeringen att diplomatiskt intervernera. Ku Klux Klan å sin sida samlade in pengar till stöd för den mexikanska regeringsarmén.

Martyrer som helgonförklarades i Rom 2000[redigera | redigera wikitext]

  • Cristóbal Magallanes Jara (Christophorus Magallan) (* Totatiche, Jalisco, 30juli 1869 - † ibidem 21 maj 1927) katolsk präst . [7]
  • Román Adame Rosales (Romanus Adam) (* Teocaltiche, Jalisco, 13 mars 1875 - † Yahualica 28 oktober 1927) katolsk präst .[8]
  • Rodrigo Aguilar Aleman (Rodericus Aguilar) (* Sayula, Jalisco, 27 februari 1859 - † Ejutla 21 april 1927) katolsk präst [9]
  • Julio Álvarez Mendoza (Julius Álvarez Mendoza) (* Guadalajara, 20 december 1866 - † San Julián, Jalisco 30 mars 1927) katolsk präst .[10]
  • Luis Batis Sáinz (Aloysius Batis Sáinz) (* San Miguel del Mezquital, 13 september 1870 - † 15 augusti 1926) katolsk präst .[11]
  • Agustín Cortés Caloca (Augustinus Caloca) (* Teúl, Zacatecas, 5 maj 1898 - † Colotlàn, Jalisco 25 maj 1927) katolsk präst .[12]
  • Mateo Correa Megallanes (Matthäus Correa) (* Tepechitlán, Zacatecas, 23juli 1866 - † Durango 6 februari 1927) katolsk präst .[13]
  • Atilano Cruz Alvarado (* Ahuetita de Abajo, Jalisco, 5 oktober 1901 - † Cuquío, 1juli 1928) katolsk präst . [14]
  • Miguel de la Mora de la Mora (* Tecalitlán, Jalisco, 19 juni 1878 - † Colima, 7. August 1927) katolsk präst . [15]
  • Pedro Ramírez Esqueda (* San Juan de los Lagos, Jalisco, 29 april 1887 - † Teocaltitlán, Jalisco, 22 november 1927) katolsk präst , skolgrundare. [16]
  • Margarito Flores García (Joseph Isabel Flores) (* Teúl, Zacatecas, 22 april 1899 - † Atenango del Río 12 november 1927) katolsk präst .[17]
  • José Isabel Flores Varela (Joseph Isabel Flores) (* Santa María de la Paz, Zacatecas 28 november 1866 - † Zapotlanejo, 21 juni 1927) katolsk präst.[18]
  • David Galván Bermudes (* Guadalajara, 29 januari 1881 - † Guadalajara, 30. Januar 1915) katolsk präst , lektor vid seminariet i Guadalajara.[19]
  • Salvador Lara Puente (* Berlin vid Durango, 13. August 1905 - † Atenango del Río 12 november 1927) lekman, medlem av Acción Católica de la Juventud Mexicana (det katolska ungdomsförbundet), kusin till David Roldán Lara och avrättad tillsammans med honom.[20]
  • Petrus Maldonado (Pedro de Jesús Maldonado Lucero) (* Chihuahua, 15 juni 1892 - † ibidem 11 februari 1927) katolsk präst och kyrkoherde i Chihuahua. [21]
  • Jesús Méndez Montoya (* Tarímbaro, Mich, 10 juni 1880 - † Valtierrilla, Guanajuato, 5 februari 1928) katolsk präst och kyrkoherde i Valtierrilla, Guanajuato.[22]
  • Manuel Morales (* Mesillas, Zacatecas 8 februari 1898 - † Valtierrilla, Guanajuato, 15. August 1926) lekman, medlem av Acción Católica de la Juventud Mexicana (det katolska ungdomsförbundet) och ordförande i Förbundet för religionsfrihet (Liga Nacional para la Defensa de la Libertad Religiosa). Avrättades tillsammans med Luis Batis Sáinz när han försökte rädda honom.[23]
  • Justino Orona Madrigal (Justinus Orona) (* Atoyac, Jalisco, 14 april 1877 - † Cuquío, 1juli 1928) katolsk präst , grundare av Congregación religiosa de las Hermanas Clarisas del Sagrado Corazón (Klarissorna av Jesu Hjärta). [24]
  • Sabas Reyes Salazar (* Cocula, Jalisco, 5 december 1883 - † Tototlán, Jalisco, 13 april 1927) katolsk präst . [25]
  • José María Robles Hurtado (Joseph Maria Robles) (* Mascota, Jalisco, 3 maj 1888 - † Sierra de Quila, Jalisco 26 juni 1927) katolsk präst, grundare av Hermanas del Corazón de Jesús Sacramentado (Systrarna av Jesu Eukaristiska Hjärta)[26]
  • David Roldán Lara (* Chalchihuites, Zacateca, 2 mars1902(?) - † 15. August 1926) lekman och sedan 1925 ordförande för Acción Católica de la Juventud Mexicana (det katolska ungdomsförbundet), kusin till Salvador Lara Puente och avrättad tillsammans med honom.[27]
  • Toribio Romo González (* Santa Ana de Guadalupe, 16 april 1900 - † Aguascalientes, 25 februari 1928) katolsk präst [28]
  • Jenaro Sánchez Delgadillo (* Zapopan, Jalisco, 19 september 1886 - † vid Tecolotlán, 17 januari 1927) katolsk präst . [29]
  • Tranquilino Ubiarco Robles (* Zapotlán el Grande, Jalisco, 8juli 1899 - † vid Tepatitlán, Jalisco, 5 oktober 1928) katolsk präst . [30]
  • David Uribe Velasco (* Buenavista de Cuéllar, Guerrero, 29 december 1889 - † vid San José Vistahermosa, Morelos, 12 april 1927) katolsk präst . [31]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia
  1. ^ Donald J. Mabry, "Mexican Anticlerics, Bishops, Cristeros, and the Devout during the 1920s: A Scholarly Debate," Journal of Church and State (1978) 20#1 pp 81-92.
  2. ^ Jean Meyer, La Cristiada: A Mexican People's War on Religious Liberty, ISBN 978-0-7570-0315-8. SquareOne Publishers.
  3. ^ [a b] Van Hove, Brian Blood-Drenched Altars Faith & Reason 1994
  4. ^ Hodges, Donald Clark, Mexico, the end of the revolution, p. 50, Greenwood Publishing Group, 2002
  5. ^ Scheina, Robert L. Latin America's Wars: The Age of the Caudillo, 1791–1899 p. 33 (2003); ISBN 1-57488-452-2
  6. ^ Ruiz, Ramón Eduardo Triumphs and Tragedy: A History of the Mexican People p. 393, (New York: W. W. Norton & Company, 1993); ISBN 0-393-31066-3
  7. ^ Cristóbal Magallanes Jara: [1]
  8. ^ Román Adame Rosales: [2]
  9. ^ Rodrigo Aguilar Aleman: [3]
  10. ^ Julio Álvarez Mendoza: [4]
  11. ^ Luis Batis Sáinz: [5]
  12. ^ Agustín Cortés Caloca: [6]
  13. ^ Mateo Correa Megallanes: [7]
  14. ^ Atilano Cruz Alvarado: [8]
  15. ^ Miguel de la Mora de la Mora: [9]
  16. ^ Pedro Ramírez Esqueda: [10]
  17. ^ Margarito Flores García: [11]
  18. ^ José Isabel Flores Varela: [12]
  19. ^ David Galván Bermudes: [13]
  20. ^ Salvador Lara Puente: [14]
  21. ^ Petrus Maldonado: [15]
  22. ^ Jesús Méndez Montoya: [16]
  23. ^ Manuel Morales: [17]
  24. ^ Justino Orona Madrigal: [18]
  25. ^ Sabas Reyes Salazar: [19]
  26. ^ José María Robles Hurtado: [20]
  27. ^ David Roldán Lara: [21]; [22]
  28. ^ Toribio Romo González: [23] und [24]
  29. ^ Jenaro Sánchez Delgadillo: [25]
  30. ^ Tranquilino Ubiarco Robles: [26]
  31. ^ David Uribe Velasco: [27]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]