Cypernsångare

Från Wikipedia
Cypernsångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSylvior
Sylviidae
SläkteCurruca
ArtCypernsångare
C. melanothorax
Vetenskapligt namn
§ Curruca melanothorax
Auktor(Tristram, 1872)
Synonymer
Sylvia melanothorax

Cypernsångare[2] (Curruca melanothorax) är en tätting i familjen sylvior som enbart häckar på Cypern.[3] Trots sitt begränsade utbredningsområde kategoriserar IUCN arten som livskraftig.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Cypernsångaren liknar den i Medelhavsområdet vida utbredda sammetshättan (Curruca melanocephala) men är möjligen något mindre (12,5-13,5 centimeter jämfört med sammetshättans 13–14 centimeter).[4]

Likt denna har hanen den grå ovansida och svart hätta, men undersidan är mörkfläckig och runt ögat syns en smal vit ögonring snarare än en röd. Den har också till skillnad från sammetshätta (men likt svarthakad sångare) vitkantade tertialer, armpennor och större täckare.[4]

Som lockläte smackar den ett zreck. Sången är en lugn, torr och hackig ramsa utan sammetshättans blixtsnabba visseltoner.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Cypernsångare häckar i torra buskmarker enbart på Cypern och övervintrar i Främre Orienten och nordöstra Egypten.[5] Den är en mycket sällsynt gäst på europeiska kontinenten, med endast ett fynd från Italien 12 maj 2004.[6][7] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Arten placeras traditionellt i släktet Sylvia. Genetiska studier visar dock att Sylvia består av två klader som skildes åt för hela 15 miljoner år sedan.[8] Sedan 2020 delar BirdLife Sverige[9] och tongivande internationella auktoriteten International Ornithological Congress (IOC)[3] därför upp Sylvia i två skilda släkten, varvid cypernsångare förs till Curruca. Även eBird/Clements följde efter 2021.[5] Cypernsångaren är närmast släkt med svarthakad sångare, på lite längre håll sammetshätta och arterna i komplexet kring rödstrupig sångare.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar i macchia, ofta på sluttningar och företrädesvis medelhöga buskar som pistasch, en och cypress. Fyra till fem ägg läggs i boet som placerats i en buske. Den livnär sig på insekter, men också bär.[1]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett litet utbredningsområde och tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 70 000 och 140 000 par.[10] Den beskrivs som tämligen allmän.[4]

Arten hotas av igenväxning av betesmarker, jordbrukets intensifiering, kustnära exploatering och urbanisering.[11] Överanvändning av bekämpningsmedel kan också utgöra ett hot. Den hotas också av fångst och jakt.[12]

Taxonomi och namn[redigera | redigera wikitext]

Cypernsångaren beskrevs som art för första gången 1872 av brittiske ornitologen Henry Baker Tristram som Sylvia melanothorax. Det vetenskapliga artnamnet melanothorax betyder "svartbröstad".[13]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Curruca melanothorax . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ [a b c d] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 308. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  6. ^ Fynd av cypernsångare i Västpalearktis på Tarsiger.com
  7. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-84-941892-9-6 
  8. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  9. ^ Asplund, G., Lagerqvist, M., Jirle, E., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2020). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (5). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2020/11/Rapport-11-komplett.pdf. Läst 14 oktober 2020. 
  10. ^ BirdLife International. 2015. European Red List of Birds. Office for Official Publications of the European Communities, Luxembourg.
  11. ^ Ieronymidou, C., Collar, N.J., and Dolman, P.M. 2012. Endemic Cyprus Warbler Sylvia melanothorax and colonizing Sardinian Warbler Sylvia melanocephala show different habitat associations. Ibis 154(2): 248-259.
  12. ^ Tucker, G.M. and Heath, M.F. 1994. Birds in Europe: their conservation status. BirdLife International, Cambridge, U.K.
  13. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]