Cyrano de Bergerac

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Cyrano de Bergerac
Cyrano de Bergerac i en 1600-talsillustration.
Cyrano de Bergerac i en 1600-talsillustration.
Född 6 mars 1619
Död 28 juli 1655 (36 år)
Yrke Dramatiker
Nationalitet  Frankrike
Språk Franska

Cyrano de Bergerac (egentligen, Henry-Savinien Cyrano) var en fransk dramatiker, född 6 mars 1619 i Paris, död 28 juli 1655.

Cyrano de Bergerac och ingick efter en orolig studietid vid gardeskompaniet Castel-Jaloux och med utmärkelse i 30-åriga kriget och blev sårad under belägringen av Arras 1640. 1641 tog han avsked ur det militära och tillbringade resten av sitt liv som författare. Under adelsupproret fronden 1655 sårades och avled han.[1]

Bland hans mest kända verk märks tragedin Agrippine (1653), prosakomedin Le pédant joué (1654), samt Histoire comique des états et empires de la Lune (1656). Molière lånade delar ur hans komedie, och ur hans månskildring lånade Jonathan Swift till Gulivers resor och Voltaire till sin Micromégas.[1]

Han är kanske mest känd för vad andra skrivit om honom, men har även haft viss betydelse som författare. Som författare har han bland annat skrivit böckerna Resa till månen och Resa till solen, som var tidiga föregångare till science fiction, men också innehöll politiska uttalanden och kritik mot den tidens reaktionära kristendom.

Den franske poeten Edmond Rostand skrev 1897 en pjäs om Cyrano, vilken senare filmatiserats flera gånger och även framförts som opera. I pjäsen spelar en påtagligt stor näsa, som han föreställs ha haft, en stor roll.

En av Ture Nermans första böcker var en biografi om Cyrano de Bergerac.

Bibliografi (utgivet på svenska)[redigera | redigera wikitext]

  • Resa till månen 1965
  • Resa till solen 1982

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931