Cyrillus Johansson
Cyrillus Johansson, född 9 juli 1884 i Gävle, död 20 maj 1959 på Lidingö, var en svensk arkitekt, verksam under första halvan av 1900-talet. Han är begravd på Lidingö församlings kyrkogård.[1]
Innehåll |
[redigera] Biografi
Cyrillus Johansson avlade examen vid Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg 1905 och tre år senare vid Konstakademien i Stockholm. Därefter startade han sitt arkitektkontor och undervisade samtidigt i stadsplanering vid Konsthögskolan.[2] Han ägnade sig även åt stadsbyggande och stadsplanefrågor, och var mellan 1917-1940 i perioder verksam som stadsarkitekt i Södertälje, Ludvika, Linköping och Vaxholm.
Johansson följde tidigt den av Nordtyskland präglade tegelarkitekturen vid sekelskiftet 1900 och höll fast vid denna stil in på 1950-talet, och tog sålunda avstånd från tjugotalsklassicism och den senare funktionalismen. Tegelarkitekturen inspirerades senare av 20-talets tyska och holländska tegelexpressionism och uppvisar inte sällan kinesiska inslag som svängda takfall.[3] Hit hör arbeten som vattentornet i Vaxholm (1923), Centrumhuset i hörnet av Sveavägen-Kungsgatan (1929-1931), samt Villa Wikström och Villa Bonde (båda 1924) - två av villorna i Diplomatstaden i Stockholm - men även Värmlands museum (1926-1928) i Karlstad som med sitt svängda pagodtak för tanken till kinesisk byggnadskonst.
Till Johanssons verk hör även industriprojekt som Årstabron (1923-1924) i Stockholm och byggnaden för Vin & Sprit (1920) i Stockholm. Vidare kan nämnas kyrkobyggnader som Björneborgs kyrka i Värmland, Nikkaluokta kapell och Essinge kyrka på Stora Essingen (1959), som kom att bli det sista fullbordade verket. Johansson stod även som arkitekt för stora delar av brukssamhället Forsa i Hälsingland, varav en del byggnader finns bevarade samt Fagersta Bruks ABs huvudkontor, Ludvika stadshus, arbetarbostäder i Mackmyra och Hofors samt kontor och arbetarbostäder vid Svanö, Sandviken, Bollstabruk och Forsse i Ångermanland.
Sin egen bostad, Villa Arken, ritade han under åren 1926-1936 på norra Lidingö. År 1926 förvärvade Johansson sluttningstomten med utsikt över Askrikefjärden. Till en början uppförde han 1930 ett fritidshus vilket 1936 byggdes ut till permanentbostad i en blandning av nationalromantiken och tjugotalsklassicism. Villan består av olika byggnadskroppar med fasadbehandling i rött tegel och beigefärgad puts. Han gestaltade sin trädgård med mycket omsorg, där han såg vägen från grinden upp till huset som en metafor för vandringen genom livet.
[redigera] Bilder av några verk
-
Årstabron, 1924
-
Värmlands Museum, 1929
-
Ludvika stadshus, 1934
-
Nikkaluokta kapell, 1942
[redigera] Stockholmsverk i urval[4]
Bild |
Huvudartikel Fastighet |
Gata |
Byggår |
|---|---|---|---|
 |
Ambassadören 7 | Dag Hammarskjölds väg 20 | 1925 |
 |
Ambassadören 8 | Dag Hammarskjölds väg 22 | 1925 |
| Barnängen 6 | Nackagatan 10-12 | 1917 | |
 |
Dungen 26 | Essinge kyrkväg 13 | 1959 |
 |
Flugsnapparen 7 | Bragevägen 10 | 1915-16 |
 |
Framtiden 1 | Nynäsvägen 307-315 | 1915 |
 |
Furan 7 | Eriksbergsgatan 26 | 1923-24 |
 |
Gjutaren 24 | Sankt Eriksgatan 79, Sankt Eriksplan 8 | 1913-15 |
 |
Gjutaren Mindre 1 | Sankt Eriksplan 4 | 1913-16 |
 |
Gjutaren Mindre 2- | Sankt Eriksgatan 80. Sankt Eriksplan 6 A. B | 1913-15 |
| Grannarne 3 | Skeppargatan 49, Nybergsgatan 6 | 1918-19 | |
 |
Herden 7 | Arbetargatan 2 1, Sankt Göransgatan 88 | 1927-29 |
 |
Hägerberget 57 | Kammakargatan 14 | 1931-32 |
 |
Isbrytaren 50 | Igeldammsgatan 22, Svarvargatan 7 | 1917-25 |
 |
Kadetten 10 | Karlbergsvägen 73 | 1909-10 |
 |
Kadetten 11 | Karlbergsvägen 71 A, B | 1912-14 |
 |
Kornetten 10 | Skeppargatan 84 | 1922-25 |
 |
Körsbärstradet 28 | John Ericssonsgatan 13 | 1935 |
 |
Monumentet 29 | Ölandsgatan 43,45 /Götgatan 93 | 1925-26 |
 |
Musketören 2 | Tysta Gatan 9 | 1921 -23 |
 |
Norrtälje 18 | Eriksbergsgatan 6, Iversonsgatan 2 | 1926-27 |
 |
Oxhuvudet 15, 16, 17 | Kungsgatan 32-36, Sveavägen 30, Malmskillnadsgatan 39 | 1929-31 |
 |
Paraden 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 | Valhallavägen 143-145 | 1932 |
| Päronträdet 14 | John Ericssonsgatan 14 | 1934 | |
 |
Riddaren 17 | Nybrogatan 11, Riddargatan 7 | 1912 |
 |
Sidensvansen 6 | Bragevägen 2, Engelbrekts Kyrkogata 5 | 1915-16 |
 |
Sjölejonet 7 | Luntmakargatan 78, Rehnsgatan 17 | 1914-16 |
 |
Styckjunkaren 2 | Styckjunkargatan 7 | 1913-17 |
 |
Städet 9 | Sankt Eriksgatan 119-125, Norra Stationsgatan 55-57, Dalagatan 100 | 1920-24 |
 |
Torgvågen 7 | Hötorget 13, Kungsgatan 47, Drottninggatan 72-76 | 1915-17 |
 |
Tre vapen 4 | Banérgatan 64 | 1947 |
 |
Urnan 31 | Karlbergsvägen 68 | 1930-31 |
 |
Urnan 32 | Karlbergsvägen 68 A, B | 1930-31 |
 |
Vattuormen 33 | Norr Mälarstrand 26, Jakob Westinsgatan 2 | 1923-24 |
 |
Vildmannen 6 | Biblioteksgatan 11 | 1924-25 |
| Verdandi 6 | Torsgatan 56 | 1919-21 |
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ http://www.finngraven.se/ Finngraven
- ^ Svensk arkitektur - ritningar 1640-1970, sida 208
- ^ Historieportalen: Cyrillus Johansson
- ^ Stockholms Stadsmuseum - Byggnadsinventering
[redigera] Tryckta källor
- Byggnaden och staden. Ur en arkitekts verksamhet, Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1936.
- Fredrik Bedoire, Henrik O Andersson (1986). Svensk arkitektur - ritningar 1640-1970. Byggförlaget. ISBN 91-85194-67-0
- Cyrillus Johansson. Från Askersund till Östersund, BILD, TEXT & FORM FÖRLAG, Karstad 2008. ISBN 978-91-976300-2-3
- Cyrillus Johanssons museum - Soltemplet i Karlstad, BILD, TEXT & FORM FÖRLAG, Karstad 1998. ISBN 91-972243-1-6
- Cyrillus Johanssons museum - Bildbok, BILD, TEXT & FORM FÖRLAG, Karstad 1993. ISBN 91-972243-0-8
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Cyrillus Johansson.
