Dösjebro
| Dösjebro | |
| Tätort | |
 Dösjebro station
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län |
| Kommun | Kävlinge kommun |
| Distrikt | Västra Karaby distrikt, Dagstorps distrikt |
| Koordinater | 55°49′12″N 13°1′38″Ö / 55.82000°N 13.02722°Ö |
| Area | 71 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 936 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 13,2 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Dösjebro |
| Postnummer | 244 71 |
| Riktnummer | 046 |
| Tätortskod | T3388[2] |
| Beb.områdeskod | 1261TB104 (1960–)[3] |
| Geonames | 2717382 |
  Ortens läge i Skåne län
| |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Dösjebro (äldre stavning: Dösjöbro) är en tätort i Kävlinge kommun i Skåne län.
Dösjebro avgränsas norrut av Saxån och i övriga riktningar av öppna fält.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Saxåns stränder är ett av de områden i Skåne och Sverige med tidigast tecken på bofast befolkning. I Dösjebro har arkeologer funnit spår av ett pallisadverk från neolitisk tid som liknar de anläggningar man funnit i Sarup på Fyn och på flera andra platser i Skåne. Innanför pallisaden hittades resterna av en omfattande produktion av flintyxor.[4] I samband med Västkustbanans utbyggnad har mängder av andra arkeologiskt intressanta fynd gjorts, bland annat en sköldbuckla från förromersk järnålder.
Grannbyarna Annelöv, Västra Karaby och Dagstorp har många fornlämningar, och är medeltida kyrkbyar. Mellan Dösjebro och Annelöv finns bland annat en 6 000-årig långhög nära ån, höjderna Karaby Backar och Dagstorps Backar är översållade av gravhögar. Den ursprungliga bosättningen vid Saxån resulterade så småningom i byn Annelöv med skyddat läge, och några gårdar vid dagens Dösjebro.
Dösjebro (Dysie bro) omnämns först i samband med slaget vid Dysie bro år 1181. Ärkebiskop Absalon i Lund som härstammade från Själland agerade kraftfullt och brutalt för att slå ner upproret i Skåne. Skåningarna var missnöjda med att själländska män satts in på ledande poster i Skåne, och även med Absalons utkrävande av tionde. När skånska stormän och bönder reste sig mot kyrkan i två uppror, och därmed även mot danske kungen Valdemar den store, kom denne över till Skåne med en själländsk här. Ett av slagen stod vid Dysie Bro år 1181, då skåningarna besegrades.
Dösjebro som modernt samhälle kom till tack vare järnvägen (Landskrona–Kävlinge Järnväg 1893), och orten har övertagit funktioner från grannbyarna, inte minst från Annelöv. Dösjebro har expanderat tydligt efter Västkustbanans invigning 2001, som gav bättre förbindelser norrut.
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Dösjebro 1960–2020[5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 268 | |||
| 1965 | 409 | |||
| 1970 | 438 | |||
| 1975 | 517 | |||
| 1980 | 635 | |||
| 1990 | 622 | 53 | ||
| 1995 | 626 | 53 | ||
| 2000 | 640 | 55 | ||
| 2005 | 752 | 57 | ||
| 2010 | 858 | 57 | ||
| 2015 | 866 | 68 | ||
| 2020 | 936 | 71 | ||
Industri[redigera | redigera wikitext]
Redan innan Tobaksmonopolet fanns en cigarrmakare i Dösjebro, men när monopolet 1918 köpte en jordbruksfastighet uppförde de tobaksmagasinet och tillhörande fastigheter. Bland annat uppfördes sju torklador, av vilka inga finns kvar.
Tobaksmagasinet i Dösjebro var en försöksanläggning där olika sätt att torka tobaken testades.
Tobaksmagasiniet avvecklades 1946, och fastigheten användes sedan av Landskronaföretaget Emil Emonds AB för textiltillverkning i drygt 10 år. Därefter stod fastigheten tom till 1964 när marklägenheter utvecklades i en del av komplexet. [6]
Samhället[redigera | redigera wikitext]
Orten har en grundskola, järnvägsstation, lanthandel, bensinstation, äldreboende m.m. Föreningslivet består bland annat av fotbollsklubben Dösjöbro IF, scoutkåren och byalaget.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 10 november 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Rosborn, Sven (1999). Den skånska historien - Före skrivkonsten. Malmö: Fosie Stadsdelsförvaltning. sid. 62-63. ISBN 91-973777-0-8
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Bland tobak och textil i Dösjebro”. Regionmuseet Kristianstad. https://www.kavlinge.se/download/18.68cf56cf1786deca4063a1b/1617822647976/Tobaksladan%20i%20D%C3%B6sjebro.pdf. Läst 20 oktober 2021.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||