Dag Wirén

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Dag Wirén
Information
Född 18 oktober 1905
Striberg, Västmanland Sverige
Död 19 april 1986 (80 år)
Danderyd, Stockholms län Sverige
Instrument orgel, piano
Aktiva år 1932–72

Dag Ivar Wirén, född 18 oktober 1905 i Striberg i Västmanland, död 19 april 1986 i Danderyd, var en svensk tonsättare och musikarrangör.

Wirén växte upp i Fjugesta i Närke. Han studerade vid Stockholms Musikhögskola åren 1926 till 1931, lärare i komposition var Ernst Ellberg. Organistexamen avlade han 1929. Under studietiden i Paris 1931–1934 var Leonid Sabanejev hans lärare i instrumentation. Han studerade också komposition. Wirén var vice ordförande i Föreningen Svenska Tonsättare 1947–1963, musikkritiker i Svenska Morgonbladet 1938-1946 och styrelseledamot i Stim 1939–1968. Han satt i Musikaliska Akademiens styrelse 1948–1960.

Det sparsmakade draget har ofta framhävts för att karakterisera hans stil och teknik. Förmågan att få mycket små, till synes oansenliga motiv att utvidgas och fylla upp gedigna formförlopp bör förstås som den mest väsentliga innebörden av hans ekonomiska tillvägagångssätt. Termen "metamorfosteknik" har använts för denna klangkänsla. Hans sinne för formens smidiga konturer bär drag av fransk 1900-talsmodernism, men att också den nordiska traditionen med framför allt Carl Nielsens och Jean Sibelius verk varit avgörande vägledare står klart. Den allvarsamma, väl övervägda men likafullt naturligt flödande ådran är inte hans enda konstnärliga styrka; han är en av få tonsättare som förmått komponera verk med underhållande atmosfär utan att verka förställd. Hans naturliga, glädjespridande musikanthumör har väckt en stor publiks kärlek.

Wirén komponerade fem symfonier, stråkkvartetter och filmmusik. Han blev bland annat mycket uppmärksammad i USA liksom i Sverige för sin lättsamma och utpräglat neoklassicistiska Serenad för stråkorkester opus 11. Han skrev också musiken till det vinnande bidraget i Melodifestivalen 1965, "Annorstädes vals", som framfördes av Ingvar Wixell.

Wirén var gift med sångtextförfattaren Noel Wirén.

Innehåll

Utmärkelser[redigera]

Verkförteckning[redigera]

Orkestermusik[redigera]

  • Symfoni nr 1 op. 3 (1932)
  • Symfoni nr 2 op. 14 (1939)
  • Symfoni nr 3 op. 20 (1943–44)
  • Symfoni nr 4 op. 27 (1951–52)
  • Symfoni nr 5 op. 38 (1964)
  • Konsertuvertyr nr 1 op. 2 (1931), uruppfördes vid invigningen av Örebro konserthus den 2 april 1932
  • Konsertuvertyr nr 2 op. 16 (1940)
  • Lustspelsuvertyr op. 21 (1945)
  • Sinfonietta op. 7a (1933-34)
  • Två orkesterstycken op. 7b (1934)
  • Serenad för stråkorkester op. 11 (1937)
  • Liten svit op. 17 (1941)
  • Romantisk svit op. 22 (Köpmannen i Venedig) (1943, reviderad 1961)
  • Divertimento op. 29 (1954-57)
  • Triptyk för liten orkester op. 33 (1958)
  • Musik för stråkorkester op. 40 (1966)

Konserter[redigera]

  • Cellokonsert op. 10 (1936)
  • Violinkonsert op. 23 (1946)
  • Pianokonsert op. 26 (1950)
  • Concertino för flöjt och liten orkester op. 44 (1972) (Wiréns sista verk)

Kammarmusik[redigera]

  • Stråkkvartett nr 1 (utan opusnummer)
  • Stråkkvartett nr 2 op. 9 (1935)
  • Stråkkvartett nr 3 op. 18 (1941)
  • Stråkkvartett nr 4 op. 28 (1952–53)
  • Stråkkvartett nr 5 op. 41 (1970)
  • Pianotrio nr 1 op. 6 (1933)
  • Pianotrio nr 2 op. 36 (1961)
  • Blåskvintett op. 42 (1971)
  • Kvartett för flöjt, oboe, klarinett och cello op. 31 (1956)
  • Sonatin för violin och piano op. 15 (1940)
  • Sonatin för cello och piano nr. 1 op. 1 (1931)
  • Sonatin för cello och piano nr. 2, e-moll, op. 4 (1933)
  • Suite miniature för cello och piano op. 8a (1934)
  • Suite miniature för pianotrio op. 8b (1934)

Instrumentalverk[redigera]

  • Tema med variationer för piano op. 5 (1933)
  • Ironiska småstycken för piano op. 19 (1942-45)
  • Sonatin för piano op. 25 (1950)
  • Improvisationer för piano op. 35 (1959)
  • Liten serenad för gitarr op. 39 (1964)
  • Liten pianosvit op. 43 (1971)

Verk för kör[redigera]

Sånger[redigera]

Sceniska verk[redigera]

Filmmusik[redigera]

Referenser[redigera]

Tryckta källor[redigera]

  • Tegen, Martin (red.): Dag Wirén – en vägvisare. Gidlunds 2005.
  • Reimers, Lennart: 12 kapitel om Dag Wirén. Bromma Ed. Reimers 1995.
  • Bergendal, Göran: 33 svenska komponister. Lindblads 1982.
  • Pergament, Moses: Svenska tonsättare. Gebers 1943 (s. 154–159).
  • Sohlmans musiklexikon band 5. Sohlmans förlag 1979 (s. 830).

Externa länkar[redigera]