Daggkåpa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Daggkåpa
Nordens flora Alchemilla vulgaris.jpg
Systematik
Domän Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Rosordningen
Rosales
Familj Rosväxter
Rosaceae
Underfamilj Rosoideae
Släkte Daggkåpor
Alchemilla
Undersläkte Daggkåpa
Sektion Alchemilla vulgaris
Auktor Carl von Linné
Hitta fler artiklar om växter med

Daggkåpa (Alchemilla vulgaris L) är ett samlingsnamn för en mängd apomiktiska småarter av släktet daggkåpor. Småarterna skiljs åt huvudsakligen baserat på bladens form.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Daggkåporna har små och oansenliga gulgröna blommor, med 8 små kalkblad i två kransar, kronblad saknas. De har 4 ståndare och 1 kort stift.

Blad av daggkåpa med guttationsdroppar

Daggkåpan känns lätt igen på sina unikt formade veckade rosettblad, i dessas centrum samlas tidiga morgnar vattendroppar till en skimrande pärla. Dropparna bildas genom att bladen nattetid utsöndrar vatten, som växten tagit upp genom roten, s.k. guttation, som trots växtens namn inte är dagg.

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Växer vild på ängsmark på många platser i Sverige. Vissa varianter odlas som prydnadsväxt i trädgårdar.

Som odlad bör daggkåpan ha sol eller halvskugga i fuktig kalkhaltig lerjord. Förökning sker genom sådd av frö eller genom delning av plantan vår eller höst. Gallras eller omplanteras med 50—60 cm mellanrum. Småplantor kan odlas inomhus.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Det vetenskapliga namnet Alchemilla kommer av att man förr i tiden trodde att den lilla vattendroppe man tidigt på morgonen kan se i bladens mitt, var en viktig ingrediens för alkemisterna. Ordet alchemilla kan härledas från arabiska al kemelyeh = kemi [1]

Vulgaris betyder vanlig, av latin vulgur = folk, allmänheten.

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Namn Trakt Referens Förklaring
Daggskål Södermanland, Närke [2]
Daggskalar Gotland

Jumfru Marias kåpa Medelpad [3]
Kärringöron Dalarna (Ore)
Rynkblad Dalarna (Leksand)
Stocka Jämtland

Vår frus kåpa/mantel Vår fru = Jungfru Maria, Jesu moder

Apomiktiska småarter[redigera | redigera wikitext]

Apomiktiska småarter av Alchemilla
Baltisk daggkåpa (A. baltica Sam ex Juz)
Betesdaggkåpa (A. monticola Opiz)
Glansdaggkåpa (A. micans Bus)
Glatt daggkåpa (A. glabra Neygenf)
Hjuldaggkåpa (A. propinqua H Lindb ex Juz)
Jättedaggkåpa (A. mollis)
Kustdaggkåpa (A. xanthochlora)
Källdaggkåpa (A. glomerulans Bus)
Njurdaggkåpa (A. murbeckiana Buser)
Norddaggkåpa (A. borealis)
Praktdaggkåpa (A. speciosa)
Sammetsdaggkåpa (A. glaucescens Wallr)
Sarmatisk daggkåpa (A. sarmatica Juz)
Sjuhörnig daggkåpa (A. heptagona Juz)
Skarptandad daggkåpa (A. oxyodonta)
Skårdaggkåpa (A. wichurae (Bus) Stefánsson)
Späddaggkåpa (A. filicaulis Bus)
Stjärndaggkåpa (A. acutiloba)
Stubbdaggkåpa (A. samuelssonii)
Trubbdaggkåpa (A. plicata Bus)
Tärnadaggkåpa (A. taernaënsis)
Valldaggkåpa (A. subglobosa C G Westerl)
Vindaggkåpa (Alchemilla vestita (Bus) Raunk)
Vågdaggkåpa (A. cymatophylla)
Ängsdaggkåpa (A. subcrenata Bus)

Dessa småarter är varandra mycket lika, och skiljer sig bara ifråga om små detaljer, t.ex. antalet taggar i bladkanterna.

Ståndarmjölet är infertilt, och frukten (en nöt) bildas på rent vegetativ väg. (Jfr alternativa namnet Jungfru Maria kåpa, som eventuellt syftar på bibelns tal om "den obefläckade avlelsen". [4])

Eftersom fortplantningen är asexuell får avkomlingarna exakt samma genuppsättning som moderplantan och förblir i princip samma individ genom alla generationer.

I taxon brukar apomiktiska arter tilldelas en särskild nivå, kallad Sektion med placering mellan Släkte och Art.

Ändrade taxa[redigera | redigera wikitext]

Efter på senare tid gjorda ingående studier av vissa arter, som tidigare ansetts vara Alchemilla-arter, eller fått ogiltigt namn, har dessa omdefinierats. Detta gäller följande fall:

Äldre namn Nytt namn
A. arvensis (L) Scop Aphanes arvensis
A. microcarpa Buss & Reut Aphanes microcarpa
A. occidentalis Nutt Aphanes arvensis
A. pratensis auct non F W Schmidt Alchemilla monticola
A. vulgaris auct non L Alchemilla monticola
A. xantochlora auct non Rothm Alchemilla monticola

Användning[redigera | redigera wikitext]

  • I köket och hushållet kan unga blad delas och ingå i en sallad.
  • Ylle kan färgas grönt med avkok på daggkåpans blad.
  • Daggkåpa har tradition som läkeört:
    • Avkok av de gröna delarna av hela plantan kan användas att drickas under graviditet och ca tio dagar efter förlossningen för att dra ihop bukmusklerna och för att underlätta regelbunden menstruation.
    • Avkok på daggkåpa kan användas till kompress för sårläkning, mot infektion och svullnad.
         Vid skörd skall de stora bladen klippas efter behov, bäst under blomningstiden. Daggkåpa kan förvaras genom torkning av bladen.
    • Kvinnans bästa vän var ett smeknamn som daggkåpan fick för sin förmåga att ge menstruationen ett regelbundet förlopp, lindra klimakteriebesvär och bota infektioner i kvinnans underliv.

Rödlistning[redigera | redigera wikitext]

I rödlista för Sverige (Artdatabanken, utgåva 2009—05—11, Sveriges lantbruksuniversitet) är följande daggkåpearter upptagna:

Rödlistade Alchemillaarter
Art Klass

borealis, norddaggkåpa NT[5]
heptagona, sjuhörnig daggkåpa NT
oxydonta, skarptandad daggkåpa EN[6]
samuelssonii, stubbdaggkåpa EN
taërnaensis, tärnadaggkåpa NT
xanthochlora, kustdaggkåpa NT

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Elias Wessén: Våra ord, deras uttal och ursprung, Norstedts, Stockholm 1966
  2. ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 82 [1] Gleerups, Lund 1862—1867, faksimilutgåva Malmö 1962
  3. ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 299 [2] Gleerups, Lund 1862—1867, faksimilutgåva Malmö 1962
  4. ^ Se vidare Jungfrufödelse och Jungfru Maria
  5. ^ Near threatened (missgynnad)
  6. ^ Endangered (starkt hotad)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Dickson, Eva (1995). Vår örtabok, Allt om örter - från odling till användning. Rabén Prisma. ISBN 91-518-2782-4 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]