Dammar i Sverige

Från Wikipedia

Dammar i Sverige har genom historien anlagts av flera anledningar, dels som vattenmagasin åt tidigindustriella anläggningar som kvarnar, sågar, stampar och smedjor, men även gruv- och järnbruksindustrin hade ett behov av att reglera och magasinera vatten. Kraftverksdammar inbegrips också i begreppet. Eftersom många dammar uppförts vid naturgivet lämpliga dämningspunkter, där fallhöjden är god, är det vanligt att äldre dammar återbrukas för nya typer av verksamheter.[1]

Nationellt dammregister[redigera | redigera wikitext]

I svenskt vattenarkiv, SVAR, som administreras av SMHI, finns ett register över närmare 11 000 dammobjekt. Rådata till det nationella dammregistret har samlats in av länsstyrelserna. I registret förses varje objekt med ett unikt damm-id och koordinater. Några av de attribut som knyts till varje enskilt objekt i registret är namn, första år för byggnation, uppgifter om ombyggnadsår samt verksamhetskoppling. Informationen är dock i många fall bristfällig. 9325 dammar saknar uppgift om byggnadsår. Den äldsta dammen i det nationella dammregistret härstammar från år 1400 och ligger i Krankelösa i Kalmar län.[2]

Historiska dammar[redigera | redigera wikitext]

Med historiska dammar avses av människan anlagda dammar av en betydande ålder.

Dammar som skyddas av Kulturmiljölagen[redigera | redigera wikitext]

Dammvallar är en lämningstyp som kan erhålla status som fast fornlämning, om dammobjektet i fråga kan möta de kriterier för fasta fornlämningar som specificeras i Kulturmiljölagens första kapitel. Fornlämningsregistret ger uppgift om 3034 objekt av lämningstypen dammvall för hela landet.[3] Vanligast förekommande är att dammvallarna klassas som övriga kulturhistoriska lämningar men det finns även dammvallar som uppfyller kriterierna för fast fornlämning.

Källmaterial om historiska dammar[redigera | redigera wikitext]

I historiskt källmaterial uppenbarar sig dammar i första hand genom sin koppling till någon form av vattenverksamhet. Genom kvarnkommissioner kunde Kungl. Maj:t hållas underrättad om kvarnverksamheten i Sverige under 1600-talet. Eftersom kvarnverksamhet skattlades av kronan har den även satt avtryck i de äldre geometriska jordeböckerna – Sveriges äldsta storskaliga kartor. Riksarkivet har digitaliserat detta kartmaterial och gjort det publikt tillgängligt genom sin hemsida och databasen GEORG.[4] Dammar, vattenkvarnar och dämmen är tre historiska vattenverksamhetsobjekt som återfinns i GEORG. Genom databasen erbjuds möjligheten att visualisera 1600-talets vattenreglering. I Svenskt diplomatariums huvudkartotek (SDHK), en annan publik nättjänst som riksarkivet tillhandahåller, ger en sökning på ämnesordet kvarn 780 träffar.[5] De medeltida breven, som samlingen bygger på, har ofta tillkommit för att legitimera olika transaktioner eller anmäla oförrätter. Att vattnet var en omstridd resurs i Sverige redan under medeltiden framstår tydligt i detta material.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Törnlund, Erik. ”Historiska dammar i våra levande sjöar och vattendrag”. Rapport. Länsstyrelsen i Västerbotten. Arkiverad från originalet den 14 december 2014. https://web.archive.org/web/20141214181918/http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/Publikationer/2008/Historiska%20dammar.pdf. Läst 30 oktober 2014. 
  2. ^ ”Nationella Dammregistret”. Databas. SMHI. http://vattenweb.smhi.se/svarwebb/. Läst 30 oktober 2014. 
  3. ^ ”FMIS”. Databas. Riksantikvarieämbetet. http://www.fmis.raa.se. Läst 30 oktober 2014. 
  4. ^ ”GEORG”. Databas. Riksarkivet. http://riksarkivet.se/geometriska. Läst 30 oktober 2014. 
  5. ^ ”SDHK”. Databas. Riksarkivet. http://sok.riksarkivet.se/sdhk. Läst 30 oktober 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]