Daneliuska huset

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Daneliuska huset
Byggnad
Daneliuska huset
Daneliuska huset




Land  Sverige
Kommun Stockholm
Ort Stockholm
Arkitekt Erik Josephson
Färdigställande 1900

Koordinater: 59°20′12″N 18°04′19″Ö / 59.33667°N 18.07194°Ö / 59.33667; 18.07194 Daneliuska huset[1] ligger i kvarteret Landbyska Verket No1 på en spetstriangelformad tomt mellan Birger Jarlsgatan, Biblioteksgatan och Stureplan i centrala Stockholm. Byggnaden känns igen på sitt kraftigt markerande torn mot Stureplan och sin rikt dekorerade sandstensfasad i tidig fransk renässansstil. Det är troligen Stureplans mest kända landmärke.

Byggnaden uppfördes som bostadshus med luxuösa hyreslägenheter år 1898-1900 efter ritningar av arkitekt Erik Josephson på uppdrag av grosshandlare Bror August Danelius (1833-1908). Josephson inspirerades av de renässansslott han sett i Loiredalen i Frankrike under sin studieresa, där bland annat slotten Azay-le-Rideau, Chenonceaux och Amboise nämnts som tänkbara förebilder. Byggmästare var Andreas Gustaf Sällström.

Byggherrens initialer återfinns på portarna mot Birger Jarlsgatan och Biblioteksgatan på små vapensköldar. Fasaden i övrigt har en rik skulptural dekor.

Fasadmaterialet skulle ursprungligen ha varit tegel, men i sista minuten ändrades det till natursten som vid denna tiden sågs som modernt och äkta i motsats till den äldre putsarkitekturen. I fackpressen kritiserades dock utförandet hårt, bland annat av Ragnar Östberg som ansåg att det representerade stenarkitekturens dekadens, där putsarkitekturens slappa former bara översatts i sten.[2]

Daneliuska huset var nära att rivas då huset 1966 förvärvades av byggfirman Nils Nessen. En protestskrivelse till stadsfullmäktige undertecknad av flera av dåtidens kulturpersonligheter skrinlade beslutet.

I mitten av 1980-talet öppnade krögaren Christer von Arnold restaurang Arnold, varefter byggnaden ofta kom att kallas Arnoldshuset. Detta namn fortlever i en konferensanläggning inrymd i huset.[3] Vidare inryms den beryktade nattklubben Spy Bar samt ett flertal andra nattlivsadresser i regi av Stureplansgruppen

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Andersson, Henrik O.; Bedoire, Fredric (1977) [1973]. Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (3). Stockholm: Prisma. Libris 7406664. ISBN 91-518-1125-1 
  2. ^ Eriksson, Eva (1990). Den moderna stadens födelse: svensk arkitektur 1890-1920. Stockholm: Ordfront. Libris 7634261. ISBN 91-7324-322-1 
  3. ^ Arnoldshuset Konferenser AB

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]