Danmarks kulturkanon

Från Wikipedia
Carex trinervis på plansch från 1861 i bokverket Flora Danica.

Danmarks kulturkanon (på danska Kulturkanonen) är en kulturkanon som består av en lista på över 108 danska konstverk i åtta kategorier, vilka officiellt har utsetts som särskilt betydelsefulla delar av Danmarks kulturarv.

Danmarks kulturkanon lanserades av dåvarande kulturminister Brian Mikkelsen hösten 2004. Kulturminsteriet utsåg sju kommittéer, som i april 2005 började välja ut verk att ingå i kanon. Verken utsågs i kategorierna arkitektur, formgivning, bildkonst, teater, litteratur, film och musik. Dessutom utarbetades en särskild kanon i kategorin barnkultur. Kulturkanon presenterades i januari 2006.[1]

Både själva idén att utse ett antal verk som särskilt betydelsefulla och urvalsprocessen och det slutgiltiga innehållet har kritiserats från flera håll, och en rad alternativa kanon har föreslagits, bland annat genom omröstning bland Danmarks Radios lyssnare och tittare.[2] 2015 uppdaterade Dansklærerforeningen litteraturdelen av kanon, med tanke på rekommenderad läsning i landets grundskolor;[3] denna uppdatering har dock inte påverkat den officiella kanon som har oförändrat urval.[4]

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Vor Frue Kirke.

Kommittén för kategorin arkitektur bestod av arkitekten Lone Wiggers, professorn Carsten Juel-Christiansen, professorn Malene Hauxner, arkitekten Lars Juel Thiis, och arkitekten Kent Martinussen.

Bildkonst[redigera | redigera wikitext]

Trundholmsvagnen
Fredrik V:s ryttarstaty

Kommittén för kategorin bildkonst bestod av skulptören Hein Heinsen (ordförande), konsthistorikern Hans Edvard Nørregård-Nielsen, konsthistorikern Bente Scavenius, bildkonstnären Bjørn Nørgaard, samt bildkonstnären Sophia Kalkau.

Formgivning och konsthantverk[redigera | redigera wikitext]

PH-lampan PH-5
Pantonstolen
Teservis från 1956 av Gertrud Vasegaard, Bing & Grøndahl

Kommittén för kategorin formgivning och konsthantverk bestod av arkitekten och lektorn Merete Ahnfeldt-Mollerup (ordförande), designern och keramikern Erik Magnussen, designern Astrid Krogh, keramikern Ursula Munch-Petersen och designern Louise Campbell.

Film[redigera | redigera wikitext]

Kommittén för kategorin film bestod av regissören Susanne Bier, filmkonsulenten Vinca Wiedeman, filmproducenten Tivi Magnusson, författaren Ole Michelsen samt programchefen Jacob Neiiendam.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Leonora Christina: Jammers Minde, nedskriven 1673–1674, utgiven 1869
  • Steen Steensen Blicher: Præsten i Vejlbye, 1829
  • H.C. Andersen: Den lille Havfrue från Eventyr fortalte for Børn, 1837
  • Søren Kierkegaard: Enten - Eller, 1843
  • Jens Peter Jacobsen: Fru Marie Grubbe, 1876
  • Herman Bang: Ved Vejen från Stille Eksistenser, 1886
  • Henrik Pontoppidan: Lykke-Per, 1898–1904
  • Johannes V. Jensen: Kongens Fald, 1900–1901
  • Karen Blixen: Vinter-Eventyr, 1942
  • Klaus Rifbjerg: Og andre historier, 1964
  • Inger Christensen: Sommerfugledalen, 1991
  • Lyrikantologi med följande texter:
    • Folkvisa: Ebbe Skammelsøn. DgF 354A. Den danske Lyrik før 1800 sidan 12
    • Folkvisa: Germand Gladensvend. DgF 33C. Den danske Lyrik før 1800, sidan 5
    • Thomas Kingo (16341703): Hver har sin Skæbne (Sorrig og Glæde...) från Samlede Skrifter, band 3, sidan 233. Den danske Lyrik før 1800, sidan 120
    • Hans Adolph Brorson (16941764): Den yndigste Rose er funden från Troens rare Klenodie. Den danske Lyrik før 1800, sidan 172
    • Johannes Ewald (17431781): Til Siælen. En Ode fra Samtlige Skrifter, band 1, 1780. Den danske Lyrik før 1800, sidan 230
    • A.W. Schack V. Staffeldt (1769–1826): Indvielsen fra Digte 1804. Den danske Lyrik 1800-70, 1, sidan 1
    • Adam Oehlenschläger (1779–1850): Hakon Jarls Død eller Christendommens Indførsel i Norge från Digte 1803. Den danske Lyrik 1800-70, sidan 32
    • N.F.S. Grundtvig (1783–1872): De levendes Land, 1883. Den danske Lyrik 1800-70, 1, sidan 120
    • Christian Winther (1796–1876): Rosa unica från Lyriske Digte, 1849. DDL 1800-70, 2, sidan 108
    • Emil Aarestrup (18001856): Paa Sneen från Digte, 1838. Den danske Lyrik 1800-70, 2, sidan 147
    • Holger Drachmann (1846–1908): Jeg hører i Natten den vuggende Lyd från Sange ved Havet - Venezia, 1877. Den danske Lyrik efter 1870, sidan 10
    • Sophus Claussen (1865–1931): Ekbatana från Valfart, 1896. Den danske Lyrik efter 1870, sidan 44
    • Jeppe Aakjær (1866–1930): Aften (Stille, Hjerte, Sol gaar ned) från Ræbild-Kantate, 1912. Tryckt i Politiken den 4 augusti 1912
    • Thøger Larsen (1875–1928): Den danske Sommer (Danmark, nu blunder den lyse Nat) från Slægternes Træ, 1914. Först tryckt i Politiken den 13 juni 1914. Den danske Lyrik efter 1870, sidan 117
    • Tom Kristensen (1893–1974): Det er Knud, som er død från Mod den yderste Rand, 1936. Den danske Lyrik efter 1870, sidan 160
    • Jens August Schade (1903–1978): Læren om staten från Sjov i Danmark, 1928, sidan 81
    • Gustaf Munch-Petersen (1912–1938): det underste land från det underste land, 1933. Den danske Lyrik efter 1870, sidan 241
    • Thorkild Bjørnvig (1918–2004): Anubis från Anubis, 1955. Den danske Lyrik efter 1870, sidan 261
    • Ole Sarvig (1921–1981): Regnmaaleren från Grønne Digte, 1943. Den danske Lyrik efter 1870, sidan 272
    • Morten Nielsen (1922–1944): Øjeblik från Efterladte Digte, 1945, sidan 57
    • Frank Jæger (1926–1977): Sidenius i Esbjerg från Cinna og andre Digte, 1959, sidan 89
    • Ivan Malinowski (1926–1989): Myggesang fra Galgenfrist, 1958. Den danske Lyrik efter 1870, sidan 279
    • Per Højholt (1928–2004): Personen på toppen från Det gentagnes musik, Praksis 9, 1989, sidan 31
    • Henrik Nordbrandt (1945–): Violinbyggernes by från Violinbyggernes by - Digte 1985, sidan 24

Kommittén för kategorin litteratur bestod av professorn Finn Hauberg Mortensen, professorn Erik A. Nielsen, författaren Mette Winge, författaren Claes Kastholm Hansen och författaren Jens Christian Grøndahl.

Musik[redigera | redigera wikitext]

Konstmusik[redigera | redigera wikitext]

Populärmusik[redigera | redigera wikitext]

Kommittén för kategorin musik bestod av kör- och orkesterchefen Per Erik Veng, författaren Jørgen I. Jensen, redaktionschefen Torben Bille, forskningsbibliotekarien och författaren Inger Sørensen, samt musikern och författaren Henrik Marstal.

Scenkonst[redigera | redigera wikitext]

Kommittén för kategorin scenkonst bestod av teaterchefen Flemming Enevold, chefdramaturgen Karen-Maria Bille, dramatikern Jokum Rohde, skådespelaren Sonja Richter samt författaren och recensenten Erik Aschengreen.

Barnkulturkanon[redigera | redigera wikitext]

Urvalet uppstod spontant under arbetet med de övriga kanonkategorierna.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från artikel om kulturkanon på danskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]