Dansk Folkeoplysnings Samråd

Från Wikipedia
Version från den 31 mars 2015 kl. 23.20 av Annika64 (Diskussion | Bidrag) (→‎Historik)
(skillnad) ← Äldre version | visa nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Dansk Folkeoplysnings Samråd (DFS) är en dansk tvärpolitisk paraplyorganisation som samlar c:a 32 landstäckande organisationer som arbetar inom området för folkbildning. Organisationen upprättades 1941 och står för det tvärgående arbetet mellan medlemsorganisationerna, för internationellt samarbete samt som representant för medlemsorganisationerna och deras intressen inför politiker och myndigheter. I Sverige motsvaras organisationen av Folkbildningsrådet.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Dansk Folkeoplysnings Samråd upprättades på initiativ av Oluf Bertolt som var sekreterare för folkbildningsorganisationen Arbejdernes Oplysningsforbund (AOF). Enligt honom var det viktigt att samla landets alla folkbildningsorganisationer för att värna om församlings-, mötes- och föreningsfriheten, vilken sågs som hotad under den tyska ockupationen 1940-1945. Grunden till den nya organisationen lades vid ett möte på AOF:s kontor i Köpenhamn. Här samlades utöver Bertolt företrädare för några andra folkbildningsverksamheter; ordförande och vice ordförande för Foreningen for Folkehøjskoler og Landbrugsskoler (H + L), föreståndarna Lars Bækhøj (Ollerup Højskole), J. Th. Arnfred (Askov Højskole) samt folketingsledamoten Christian Christiansen. Enligt avtalet mellan dessa skulle organisationens ordförande vara knuten till H + L och sekretariatet till AOF. DFS upprättades 8 mars 1941 under en generalförsamling på Christiansborg, det danska parlamentet. Dess övergripande mål (§ 2) ”var att främja det fria folkbildningsarbetet hos det danska folket och stödja alla strävanden för utbredning av kännedomen till det danska språket, naturen, kulturen och egenarten”. De organisationer som stod för upprättandet av DFS var:

DFS första ordförande blev Lars Bækhøj (1941-1944). I det första representantskapet bl.a. nationalbanksdirektören C.V. Bramsnæs. Under de första åren omfattades organisationens arbete av information, universitetskurser för folkhögskolelärare och utgivning av böcker. DFS första tilltag var att skriva ihop en broschyr under namnet ”Højskolen kalder” för att uppmuntra ungdomar att läsa på folkhögskolan. Denna trycktes i 12 500 exemplar och delades ut genom flera olika ungdomsorganisationer. Sedan 1975 har DFS haft ett eget sekretariat och har genomfört flera upplysningskampanjer för bl.a. Folketinget, däribland om informationsteknologi, bioteknologi och EU.[1]

Medlemsorganisationer[redigera | redigera wikitext]

Representation[redigera | redigera wikitext]

DFS representeras i flera olika organisationer, kommissioner och styrelser på både nationell och internationell nivå.

Nationellt[redigera | redigera wikitext]

  • Bibeskæftigelsesnævnet
  • Cirius - Godkendelsesudvalg for Livslang Læringsprogrammet (Under Forskningsministeriet)
  • Representantskapet för Danmarks Evalueringsinstitut (EVA)
  • Den danske UNESCO Nationalkommission
  • Det Danske Kulturinstitut
  • Dommerudnævnelsesrådet
  • Folkeuniversitetsnævnet
  • Offentlighedskommissionen
  • Pressenævnet
  • Rådet for Menneskerettigheder
  • Rådet for Voksen- og Efteruddannelse (VEU-rådet)
  • Samarbejdsudvalget mellem oplysningsforbundene, DUF, Idrætten, KL, Folkeoplysningsudvalgene og Dansk Folkeoplysnings Samråd
  • Søfartsstyrelsens Fritidssejlerudvalg
  • Styrelsen och representantskapet för Teknologirådet
  • Undervisningsministeriets EU-Specialudvalg

Internationellt[redigera | redigera wikitext]

Ordförande[redigera | redigera wikitext]

Obs! Listen är för närvarande ofullständig.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Litteratur
  • J. Th. Arnfred & Hans Bagge: "Dansk Folkeoplysnings Samråd 1941-1966". Utgivet 1966 av Dansk Folkeoplysnings Samråd
Noter