Darrgräs
| Darrgräs | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
| Ordning | Gräsordningen Poales |
| Familj | Gräs Poaceae |
| Släkte | Darrgräs Briza |
| Art | Darrgräs B. media |
| Vetenskapligt namn | |
| § Briza media | |
| Auktor | L. |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Darrgräs (Briza media) tillhör en grupp släkten, som i likhet med svinglar (Festuca) har mångblommiga (det vill säga minst treblommiga) småax samt tomfjällen tydligt kortare än närmaste blomfjäll. Ytterblomfjället är här inte försett med borst i spetsen eller med någon däremot svarande udd, utan är obeväpnat och trubbigt. Ett av de mest kända i denna grupp är darrgräset, ett allmänt ängsgräs över större delen av Skandinavien och södra Finland.
|
Briza-släktet igenkännes på starkt kupiga, styva och glansiga blomfjäll med hjärtlik bas, och hos de flesta arterna hjärtformiga, hängande småax. Folkbenämningar och det förlinneanska namnet "gramen tremulum" anger den skandinaviska artens egendomlighet, de hårfina och under blomningen slaka vippgrenarna; strået är däremot, även om mycket smalt, ganska styvt, stadigt och glänsande. Det grekiska ordet briza användes som namn på ett gräs som sades ha en berusningseffekt - brizo betyder "vara sömnig, nicka till". Troligen syftade de grekiska författarna på arter av släktet Lolium - till detta hör bland annat dårrepe, som har giftverkan.
Referenser [redigera]
- ^ Svenskt dialektlexikon, Johan Ernst Rietz: Gleerups, Lund 1862—1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 165, spalt 2
Externa länkar [redigera]
- Den virtuella floran - Darrgräs
- Carl von Linnés digitala växtbibliotek
- Darrgräs i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (2:a upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- Wikimedia Commons har media som rör Darrgräs