Datummärkning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet Bäst före leder hit. För filmen med samma namn, se Bäst före (film).
Datummärkning längst ner

Datummärkning innebär att det på olika förbrukningsvaror anges ett datum som talar om hur länge produktens normala kvalitet förväntas vara bibehållen, under förutsättning att eventuella förvaringsanvisningar efterföljs. Exempel på varor med datummärkning är livsmedel, läkemedel och hygienartiklar.

Datummärkning[redigera | redigera wikitext]

Datummärkningen sätts av den som ansvarar för produkten, vanligtvis tillverkaren eller förpackaren.[1][2]

Man skiljer på två typer av datummärkning.

  • Sista förbrukningsdag används för exempelvis färsk fisk, rå kyckling och köttfärs och är mycket viktig att följa. Förtäring efter angivet datum kan vara förenad med hälsofara, till exempel botulism. Efter datumet råder försäljningsförbud.[3][4]
  • Bäst före talar om hur länge tillverkaren anser att produkten är bäst. Produkter håller ofta längre än "bäst före"-datumet. Undantaget är känsliga livsmedel som vakuumförpackad lax.[3]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Livsmedelsverket har beslutat att förpackade livsmedel, med vissa undantag, skall vara märkta med bäst före-datum eller sista förbrukningsdag. Undantag finns för till exempel hela frukter och grönsaker, vin, salt, socker, tuggummi och portionsförpackad glass.[1]

Bäst före-märkning

Standard för hur märkningen anges är i ordningen dag månad år[2]:

  • "Bäst före 29 02 2012"
  • "Bäst före 29 02 12"
  • "Bäst före 29 februari 2012"
  • "Bäst före 29 FEB 12"

För varor som håller kortare än tre månader räcker det med att ange dag månad.[4] På varor som håller längre än 18 månader räcker det att ange enbart årtal.[2] Till exempel betyder "Bäst före utgången av 2012" att 31 december 2012 är det datum då produkten går ut.[4]

Ofta anges även förpackningsdag.[2]

Försäljning av datummärkta livsmedel i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Det är tillåtet att sälja livsmedel som passerat bäst före-datum under förutsättning att varan är tjänlig.[1] Det är alltid säljaren som gör bedömningen och som har ansvaret.[1]

Det är förbjudet att sälja livsmedel som passerat sista förbrukningsdag.[1] Säljaren går i god för att livsmedlet kan förtäras den sista förbrukningsdagen utan att det innebär en hälsorisk.[1]

I normalfallet är det förbjudet att ändra produktens datum.[1]

Förtäring av datummärkta livsmedel[redigera | redigera wikitext]

Produkter med bäst före-datum är avsedda att hålla längre än datumet, under förutsättning att produkterna förvaras och hanteras korrekt. Hållbarhetstiden beror ofta på flera faktorer, därför finns det inga exakta gränser för hur länge man kan förvara varorna i tjänligt skick. Ofta kan man använda syn, lukt och smak för att avgöra om livsmedel är användbara.

Rökt- och gravad fisk ska förtäras i stort sett omedelbart efter att förpackningen är öppnad.[4] Det är särskilt viktigt för riskgrupper, som kan råka ut för till exempel listeriaförgiftning, såsom gravida.[4] Andra mycket känsliga livsmedel är kyckling, köttfärs, organ och rå korv som har den mer strikta märkningen sista förbrukningsdag.[4] Öppnande av vakuumförpackningar påverkar i hög grad hållbarheten.[4]

I mögligt bröd sprider sig mögeltrådarna så mycket att det är förenat med hälsofara att förtära överhuvudtaget. Öppnade salsasåser med mögel ska också kasseras direkt.

Är det lite mögel i sylt med sockerhalt över 50 procent kan man skrapa bort möglet och äta resten, eftersom den höga sockerhalten gör mögelbildningen ytlig. På hårdost kan man bara skära bort det mögliga med någon centimeters marginal och använda resten. Det finns ingen risk för akut toxicitet om man äter möglig ost.[5]

Hållbarhetstiden på mjölk beror på förvaringstemperatur och årstid. Viktigast för hållbarheten är att den förvaras svalt och då håller den ofta längre än bäst före.[4] Mjölk som stått i rumstemperatur flera timmar riskerar däremot att bli dålig före angivet datum. Mjölk kan användas så länge som smak och doft är bra.

Bäst före-datum på ägg avser förvaring i rumstemperatur, vilket är vanligt i många länder. Förvaras äggen svalt både i affären och hemmet förlängs hållbarheten väsentligt. Undersökningar av äggproducenten Kronägg visar att ett ägg i vissa fall kan vara färskt i över en månad efter att bäst före-datumet löpt ut.[6]

Konserver har vanligen ett eller flera års hållbarhetstid. Bäst före-datumet på konserver gäller oöppnad konserv. Öppnade konserver förvaras i kylskåp och hållbarhetstiden beror då mycket på innehållet. Ibland framgår på etiketten hur länge den öppnade konserven är hållbar.

Torrvaror som förvaras torrt och svalare än rumstemperatur håller oftast längre än datumet. Det är ofarligt att äta utgångna torrvaror men vissa kan härskna, vilket gör att det smakar illa.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] ”Frågor och svar om märkning med bäst före-dag eller sista förbrukningsdag”. Livsmedelsverket. 7 juni 2012. http://www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/Markning-av-livsmedel/Mera-om-mast-fore-dag-och-sista-forbrukningsdag/. Läst 16 februari 2013. 
  2. ^ [a b c d] ”Hur länge håller varan?”. Livsmedelsverket. http://www.slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Sa-marks-maten/Hur-lange-haller-varan/. Läst 16 februari 2013. 
  3. ^ [a b] ”Hur länge håller varan? - Livsmedelsverket”. slv.se. 2012-05-21. http://www.slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Sa-marks-maten/Hur-lange-haller-varan/. Läst 16 februari 2013. 
  4. ^ [a b c d e f g h] svt.se - Hur gammal mat kan man äta?, 2012-01-18
  5. ^ ”Jäst & Mögel - Svensk Mjölk”. Svensk Mjölk. http://www.svenskmjolk.se/Mjolkgarden/Mjolkkvalitet/Hygien-och-bakterier/Hygien-mejeri/Produktforstorande-bakterier/jast-och-mogel/. Läst 6 Nov 2012. 
  6. ^ ”Frågor & Svar om ägg”. Kronägg. http://www.kronagg.se/Nyttigt%20aggvetande/Fragor%20och%20svar.aspx. Läst 20 juni 2012.