Davos

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Davos
tyskaGemeinde Davos
Kommun
Vy över Davos.
Vy över Davos.
Wappen Davos.png
Heraldiskt vapen
Land  Schweiz
Kanton Wappen Graubünden matt.svg Graubünden
Region Davos
Distrikt Prättigau-Davos
Krets Davos
Högsta punkt
 - läge Flüelaschwarzhorn
 - höjdläge 3 146 m ö.h.
Lägsta punkt
 - läge Brombenz
 - höjdläge 1 260 m ö.h.
Yta 283,98 km²[1]
Folkmängd 11 156 (2012-12-31)[2]
Befolkningstäthet 39,3 invånare/km²
Kommunkod 3851
Officiellt språk tyska
Karte Gemeinde Davos 2009.png
Webbplats: http://www.gemeinde-davos.ch/
Davos' indelning i sex stycken Fraktionsgemeinden

Davos (rätoromanska: Tavaus) är en kommun och krets i distriktet Prättigau-Davos i den schweiziska kantonen Graubünden. Kommunen och kretsen är geografiskt identiska, och brukar räknas som ett landskap för sig. Huvuddelen av bebyggelsen ligger i det dalföre som genomströmmars av floden Landwasser, ett av Rhens källflöden.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Graubündens kommunindelning har historiskt sett i allmänhet sammanfallit med indelningen i kyrkoförsamlingar. Ett väsentligt undantag är Davos, där hela kretsen (före 1851 tingslaget) alltid utgjort en enda kommun. Däremot har kommunen en mycket gammal indelning i fraktionsgemeinden (ungefär motsvarande kommun- eller stadsdelar) med inre självstyre och även beskattningsrätt.

Dessa kommundelar motsvarar den reformerta kyrkans församlingsindelning i kommunen: Davos-Dorf, Davos-Platz, Frauenkirch, Glaris, Monstein och Wiesen. Wiesen tillkom 2009 och var före dess en egen kommun i kretsen Bergün. Å andra sidan utgjorde Arosa, på andra sidan bergskedjan Strelakette, en fraktion i Davos fram till 1851, då den blev en egen kommun i kretsen Schanfigg.

Davos anslöts 1436 till Zehngerichtenbund och kom därmed att dela historia med nuvarande Graubünden.

Befolkning och språk[redigera | redigera wikitext]

Davos bebyggdes först under högmedeltiden av rätoromaner från Albuladalen och Engadin, och nämns första gången år 1213. Runt 1280 vidtog en omfattande inflyttning av walsertyskar, som under de följande århundradena också spred sig till granndistrikten, varvid det rätoromanska språket utkonkurrerades.[3]

Den expansiva perioden 1860-1910, då Davos etablerades som turistort, medförde stor inflyttning och en sexdubbling av folkmängden. Sedan dess har invånarantalet varit relativt oförändrat och pendlat mellan 9 000 och 11 000. Närmare 90% av befolkningen bor i de två översta fraktionerna, Davos-Dorf och Davos-Platz, som utgör en sammanhängande stadslik bebyggelse. En fjärdedel av befolkningen (2010) är utländska medborgare, varav de största grupperna är tyskar och portugiser.

Religion[redigera | redigera wikitext]

Omkring 1526 reformerades kyrkorna i Davos, i Wiesen dock inte förrän 1553. Sedan slutet av 1800-talet, med dess stora inflyttning, finns det en en stor katolsk minoritet i kommunen, som idag (2012) utgör ungefär två femtedelar av befolkningen. Det finns två katolska kyrkor, en i Davos-Platz från 1894 och en i Davos-Dorf från 1915.

Vintersport och rekreation[redigera | redigera wikitext]

Davos började från mitten av 1800-talet utvecklas till en turist- och kurort, i vilket den tyske fysiologen Alexander Spengler spelade en stor roll.[4]

Det alpina skidområdet[redigera | redigera wikitext]

Davos-Klosters alpina skidområde har totalt 110 nedfarter med totala pistlängden 320 kilometer, 59 skidliftar, högsta liftburna åkhöjden 2844 meter över havet och högsta fallhöjden 1284 meter.[5] Skidområdet är indelat i fem liftsystem – Parsenn, Jakobshorn, Rinerhorn, Pischa och Madrisa – plus några spridda släpliftar och backar runtomkring i dalområdet, kallat Davos/Klosters Dorf. I framtiden planeras en 2,6 kilometer lång kabinbana anläggas för att länka samman Jakobshorns och Rinerhorns liftsystem.[6]

Davos första skidlift stod klar år 1899 och hölls i bruk fram till 2006 (och vidare ersattes av en ny) – en 80-sitsig bergbana vid Schatzalp.[7] Denna bidrog 1905 till en svensk resenärs idé/engagemang om att bygga Sveriges första skidlift, i Åre (vilken blev Åre bergbana år 1910).[8] Davos första släplift tillkom år 1934, och först under 1950- och 1960-talet började skidområdet att växa.[9]

Davos arrangerar årligen stora alpina tävlingar, där exempelvis Alpina världscupen ingår emellanåt.

Ishockey; HC Davos och Spengler Cup[redigera | redigera wikitext]

Davos är även känd för den professionella ishockeyklubben HC Davos som spelar i den schweiziska ligan Nationalliga A. HC Davos är historiskt en av landets mest framgångsrika ishockeyklubbar, med sina hittills 30 ligasegrar sedan klubben grundades 1921, och till följd av Lockoutkonflikten i NHL hösten 2012 spelade exempelvis svensken Loui Eriksson (även kanadensarna Rick Nash och Joe Thornton) i klubben. Till säsongen 2014/2015 har svensken Dick Axelsson skrivit kontrakt med klubben.

Davos är också värd för den årliga internationella ishockeyturneringen Spengler Cup.

Bandy-EM 100 år[redigera | redigera wikitext]

Den 6 januari 2014 spelades ett inofficiellt bandy-EM i Davos för att fira 100-årsjubileet av Europamästerskapet i bandy 1913. Nationerna som deltog var Tjeckien, Ungern, Nederländerna och Tyskland – där Nederländerna (Holland) stod som segrare. Matcherna spelades på Eisstadion Davos.[10][11]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Statistique de la superficie 2004/09 : Données communales” (på tyska & franska) (Excel). Office fédéral de la Statistique. http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/fr/index/themen/02/03/blank/data/gemeindedaten.Document.87942.xls. Läst 23 september 2010. 
  2. ^ ”Bilan de la population résidante permanente (total) selon les districts et les communes, en 2009” (på franska) (Excel). Office fédéral de la Statistique. http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/fr/index/themen/01/02/blank/data/01.Document.67224.xls. Läst 2010-09-01. 
  3. ^ http://www.hls-dhs-dss.ch/textes/d/D1571.php Davos historia, läst 2013-09-12.
  4. ^ http://www.davos.ch/en/stay/davos-klosters/history/alexander-spengler.html Alexander Spengler, läst 2013-09-13.
  5. ^ http://www.davos.ch/erleben/winter/ski-snowboard/gebiete.html Fakta om skidområdet, läst 2012-09-17.
  6. ^ http://www.seilbahntechnik.net/de/lifts/projects/page2.htm Lift-World, projekt, läst 2012-06-23.
  7. ^ http://www.bergbahnen.org/search.php?eingabe=davos&sortieren=Ort&richtung=ASC&x=0&y=0 bergbahnen.org om Davos liftar, läst 2009-05-03.
  8. ^ http://op.se/kulturnoje/kulturartiklar/1.1860009-drommen-om-ett-svenskt-davos?m=print ÖP om Åres basering på Davos, läst 2012-11-25.
  9. ^ http://www.davos.ch/erleben/winter/ski-snowboard/erster-buegellift.html Davos första ankarlift, läst 2012-11-25.
  10. ^ Bandy-turnering i Davos
  11. ^ http://www.svenskafans.com/bandy/bratt-ledde-holland-till-em-guld-497727.aspx Resultat Bandy-EM 2014, läst 2014-01-13.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 46°48′2.12″N 9°49′51″Ö / 46.8005889°N 9.83083°Ö / 46.8005889; 9.83083