De fria konsterna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med fri konst eller de sköna konsterna.
Septem artes liberales ur Hortus deliciarium av Herrad von Landsberg (omkring 1180)

De fria konsterna eller liberal arts är en framförallt i USA vanlig typ av universitets- eller högskoleutbildning som - i motsats till rena yrkesutbildningar - syftar till att bilda en fri och aktiv samhällsmedborgare.[1] Utbildningstypen har dock en lång historia. Redan under antiken talades om de fria konsterna i motsats till yrkesinriktade ämnen, artes illiberales – praktiska yrkesutbildningar som slavarna och de fattiga behövde för att klara uppehället. Själva namnet kan således härledas till latinets artes liberales (under medeltiden ibland preciserat till septem artes liberales, de sju fria konsterna[1]), som var viktiga ämnen och färdigheter som lärdes ut vid antikens, medeltidens och renässansen europeiska skolor, akademier och universitet. De moderna utbildningarna innehåller ofta studier inom en mängd skilda områden och ämnen, från naturvetenskap till samhällsvetenskap och humaniora.[1] Vid svenska lärosäten går det att läsa kandidatprogram i liberal arts vid Uppsala universitet samt från och med hösten 2011 vid Göteborgs universitet. [2][3]

Medeltiden[redigera | redigera wikitext]

I medeltidens skolor förstod man med fria konster de grundläggande grammatik, dialektik och retorik (trivium, varav 'trivial'), samt de mer avancerade aritmetik, geometri, musik och astronomi (quadrivium). Ett par gamla minnesverser lyder: Mus. canit, Ar. numerat, Geo. ponderat, Ast. colit astra; Gram. loquitur, Dia. vera docet, Rhe. verba colorat. En kvarleva av den gamla betydelsen finns kvar i uttrycket artium liberalium magister, engelska Master of Arts in Liberal Studies. Fria konster fick under senare tid samma betydelse som sköna konster, särskilt byggnads-, bildhuggar- och målarkonst. [4]

Grammatik, dialektik och retorik ingick i skolans första avdelning, trivium, som sattes högst i betydelsen att den var en förutsättning för de andra studierna. Dessa kretsade alla kring talkonsten – där kunskap uppstod i nuet i och med att de framfördes. Först av allt sattes studiet av grammatiken. Den högre avdelningen, quadrivium, bestod av de övriga ämnena. Quadrivium härleddes ur logiken och innebar kunskap som existerar utan sinnesupplevelser. Indelningen är känd sedan pythagoréerna, men beskrevs mest utförligt först av Seneca.

Dessa discipliner utgjorde den teoretiska grunden för många aktiviteter i samhället, och det var den egenskapen som gjorde dem ”fria” – kunskapen om dem hade ett egenvärde, med deras hjälp kunde annat sättas i ett sammanhang och de aktiviteter som kunde göra anspråk på att använda deras kunskap vann också lite av samma egennyttiga status. Grekerna ansåg emellertid fortfarande konstnärskapet som blott ett hantverk – någon fri konst var det inte tal om.

Renässansen[redigera | redigera wikitext]

De fria konsterna under renässansen är starkt förknippade med enskilda poeter och konstnärer. I en miljö där antiken stod i fokus vann konstnärer och deras verk en oberoende position som åberopade matematik, anatomi och egna iakttagelser som sin grund. I och med att bildkonstnärernas aktiviteter och poeternas litterära verk lästes alltmer självständig från sitt sociala kontext, uppnådde det konstnärliga hantverket en högre social status. Både konstverken och konstnärskapen blev i sig, för första gången i historien, det som hamnade i fokus. Det var från och med renässansen som konstnärsbiografier började skrivas och konstverk blev samlarobjekt.

Friast och renast[redigera | redigera wikitext]

Ibland omnämns poesin som den friaste av alla konsterna och musiken som dess renaste uppenbarelseform.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Encyclopædia Britannica, "Liberal arts", Encyclopædia Britannica Online. Encyclopædia Britannica Inc., 2013. Web. 15 Feb. 2013. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/339020/liberal-arts.
  2. ^ http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/program/?pKod=HLA1K&lasar=14/15
  3. ^ http://www.flov.gu.se/utbildning/grundniva/liberal-arts/
  4. ^ Fria konster i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)

Se även[redigera | redigera wikitext]