Naturliga tal
Från Wikipedia
De naturliga talen är de heltal som inte är negativa (det vill säga 0, 1, 2, 3 och så vidare), alternativt de heltal som är positiva (alltså 1, 2, 3 och så vidare). Den förra definitionen är vanlig i Sverige och allmänt i matematisk logik, mängdlära och beräkningsvetenskap, medan den senare kan hittas i bland annat amerikansk litteratur och bland talteoretiker. Mängden av de naturliga talen betecknas
(ett vanligt N i fetstil kan även användas).
är diskret, uppräkneligt oändlig och har kardinalitet Alef-noll (
).
Enligt den definition som görs i Matematikterminologi i skolan, utgiven av Statens skolverk i Sverige, ingår talet 0 bland de naturliga talen. Konventionen att räkna 0 bland de naturliga talen förekom inte alls före 1800-talet och tillämpas inte av alla matematiker. Den infördes i samband med att de naturliga talen gavs en mängdteoretisk definition, enligt vilken de naturliga talen precis motsvarar kardinaltalen för ändliga mängder och 0 måste användas som kardinaltal för den tomma mängden.
En fördel med att inkludera 0 är att de naturliga talen då utgör en monoid under både addition och multiplikation. En nackdel är att man inom talteori måste göra undantag för 0 i samband med primtalsfaktorisering, då 0 inte kan primtalsfaktoriseras (1 kan faktoriseras som den tomma produkten).
För att undvika förvirring kan
användas för att beteckna de positiva talen, och
för de icke-negativa.
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
- Vad är ett naturligt tal? (PDF-fil 125kB)
Olika typer av matematiska tal
Naturliga tal - Heltal - Positiva tal - Noll - Negativa tal - Rationella tal - Irrationella tal - Reella tal - Algebraiska tal - Transcendent tal - Imaginära tal - Komplexa tal - Hyperkomplexa tal (Kvaternioner Oktonioner Sedenioner) - Perfekta tal

