von Sydowska morden
De von Sydowska morden inträffade den 7 mars 1932 i Stockholm och Uppsala, och är ett av de medialt mest uppmärksammade brottsfallen i svensk historia.
Innehåll |
[redigera] Händelserna
På kvällen 7 mars 1932 anträffades häradshövdingen och politikern Hjalmar von Sydow och två av dennes anställda, kokerskan Karolina Herou och hembiträdet Ebba Hamn,[1] döda i von Sydows bostad på Norr Mälarstrand 24 i Stockholm.[2] I von Sydows rum låg Hamn, sannolikt ihjälslagen med hjälp av ett strykjärn som efter dödsfallen saknades i våningen. I Herous rum låg häradshövdingen, också han ihjälslagen. Kokerskan satt i en stol vid fönstret och hade även hon misshandlats till döds.
Kropparna hade upptäckts av en ung flicka, brorsdotter till von Sydows framlidna hustru, inneboende hos von Sydows. Hennes vittnesmål ledde polisen till att efterlysa von Sydows son, Fredrik von Sydow, samt dennes hustru Ingun, som skäligen misstänkta. Efter dådet hade paret begivit sig till restaurang Tegnér i Stockholm och sedan, via en herrekiperingsbutik, ett apotek, restaurang Vallonen och ett konditori i Norrviken,[3] vidare till restaurang Gillet i Uppsala, dit man anlände vid 20-tiden på kvällen. Efter en stund lämnade man restaurangen och avvek, för att sedan komma tillbaka ca kl 22 tillsammans med tre vänner. Sällskapet satte sig till bords för supé. Restaurangpersonalen anmodades av polisen att diskret be Fredrik von Sydow att komma ut i hallen där besök väntade. Paret von Sydow reste sig och gick ut i tamburen där Ingun von Sydow satte sig i en länstol. Då hennes make böjde sig fram som för att kyssa henne sköt han henne i tinningen med en fickpistol, en Mauser av kaliber 7,65 mm.[4] Omedelbart därefter sköt von Sydow sig i huvudet och avled så gott som omedelbart. Pistolen hade Fredrik lånat av en god vän, jägmästaren Sven O. Hallman sedan paret lämnat Norr Mälarstrand.[5]
Fredrik och Ingun von Sydow efterlämnade en treårig dotter.
[redigera] Motiv
Något självklart motiv till det inträffade har aldrig framkommit.
[redigera] von Sydowska morden i kulturen
År 2006 satte Uppsala stadsteater upp en pjäs om händelserna. I samband med att pjäsen spelades intervjuade Svenska Dagbladet Fredriks och Inguns dotter om hur hennes liv påverkats av händelserna i hennes barndom.[6]
Helena Henschen gav 2004 ut boken I skuggan av ett brott som bygger på morden.[7]
[redigera] Litteratur
- Sixten Ahrenberg och Carl-Olof Bernhardsson: Polisen lägger pussel, IGO-förlaget 1951
- Carl-Olof Bernhardsson: Mordkommissionen efterlyser, del II, Medéns förlag 1963
- Anders Frigell: Von Sydow-mordens gåta, Uppsala Publishing House 2004
- Helena Henschen, I skuggan av ett brott. Brombergs bokförlag 2004 (Författaren är Fredriks systerdotter).
- Ett barns börda, Svenska Dagbladet 19 november 2006
- Dagens Nyheter (2004-08-06).
- Svenska Dagbladet 8 mars 1932: Hj. von Sydow mördad.
- Lars Lagerstedt. 100 år med SVENSKA DAGBLADET 1884-1984, ISBN 91-7738-061-4. 1984.
- Johan von Sydow: Christian Fredrik von Sydows ättlingar, ISBN 91-630-4777-2 1996
[redigera] Noter
- ^ Frigell (2004)
- ^ Ahrenberg & Bernhardsson (1951)
- ^ Frigell (2004), s. 133
- ^ Frigell (2004), s. 127
- ^ http://www.fib.se/visa_kors_info.asp?Sidrubrik=nr%2011/2004&e=e001&DocumentId=95&Avdelning=050&Meny=001
- ^ Thunberg, Karin (19 november 2006). ”Ett barns börda”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/ett-barns-borda_371744.svd.
- ^ Libris 9499878
