Debian GNU/Linux

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Debian GNU/Linux
Debian-OpenLogo.svg
Debian-logotypen
Företag / utvecklare Debian-projektet
OS-familj GNU/Linux
Arbetsstatus Pågående
Källkod Öppen källkod
Senaste version 7.6 "Wheezy"/ 2014-07-12[1]
Licens GPL m.fl.
Kärntyp Monolitisk kärna
Webbplats www.debian.org
Debian Squeeze med GNOME

Debian GNU/Linux är en av de största och äldsta linuxdistributionerna, skapad 1993. Debian betonar frihet och kvalitet, det senare med följden att programvaran i de officiella versionerna är äldre än i många andra distributioner. Debian stöder ett dussintal olika datorarkitekturer och förutom Linux också vissa andra operativsystemkärnor.

Namnet GNU/Linux kommer från operativsystemskärnan Linux och GNU-projektet, inom vilket begreppet fri programvara och många av de flesta linuxdistributioners centrala delar har skapats.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Debian skiljer sig från många andra stora linuxdistributioner genom att organisationen bakom distributionen är en ideell organisation och inte ett företag. Utvecklarna deltar som enskilda frivilliga. Det hindrar inte att Debian används också kommersiellt och att en del av utvecklarna arbetar med Debian som del av sitt lönearbete. Debianprojektet har strängare krav på programvarans frihet än många andra distributioner. Projektets definition av fri programvara, Debian Free Software Guidelines, ligger som grund[2] för Open Source Initiatives definition på öppen källkod.

Programmen som ingår i Debian är anpassade för att kunna fungera mot en mångfald av datorarkitekturer. Debian strävar också efter att kunna använda flera kärnor än Linux, tex. Hurd, NetBSD eller FreeBSD. Ett exempel är varianten Debian GNU/kFreeBSD.

Debianutvecklare antas genom en formell procedur. En debianutvecklare förutsätts känna till rätt omfattande dokumentation om hur debianprojektet fungerar och hur paketen skall konstrueras och detta försäkras genom proceduren. För att accepteras som utvecklare bör man ha bidragit till projektet tidigare genom att skicka in felrapporter, rättelser och förbättringar eller till exempel arbeta som översättare. Genom att en utvecklare ställer upp som sponsor kan man till och med bli ansvarig för ett paket innan man blir antagen som utvecklare.

Sammanlagt hade Debian i augusti 2010 1410 utvecklare, varav 873 aktiva. Länder med flest aktiva utvecklare var USA (165), Tyskland (148) och Frankrike (84), medan de med flest aktiva utvecklare i förhållande till invånarantal är Finland (21), Schweiz (22) och Nya Zeeland (11). Också Sverige (18) och Norge (11) ligger bland tio i topp i förhållande till folkmängden.[3][4]

Mjukvara[redigera | redigera wikitext]

Debian erbjuder ett mycket stort urval datorprogram. Den senaste stabila utgåvan våren 2011, Debian 6.0, Squeeze, har över 29 000 paket (6–8 dvd-skivor), varav drygt 10 000 är nya jämfört med förra versionen, 5.0 från 2009, som hade drygt 23 000 paket. Debian kan installeras från olika installationsmedier såsom blu-ray-, dvd- och cd-skivor, usb-pinnar och disketter eller över nätverk. Mjukvaran erbjuds som källkod och som färdigt kompilerade binärpaket för nio datorarkitekturer (kvantiteten ovan avser källkodspaket eller binärpaket för en arkitektur).[5]

Paketutbudet kan alltså betraktas som relativt komplett, med förbehållet att endast fri programvara ingår i det officiella utbudet. Viss ofri programvara tillhandahålls med hjälp av distributionens infrastruktur, men utan att officiellt räknas som en del av Debian. Debian har kritiserats av Free Software Foundation för att på så sätt stödja ofri programvara,[6] men å andra sidan har Debian beslutat att betrakta FSF:s GNU Free Documentation License som en ofri licens, åtminstone delvis.[7] Också firmware som tillhandahålls av drivrutiner räknas som ofri (då källkoden inte tillhandahålls), har separerats från Linux-kärnan och tillhandahålls med infrastrukturen för ofri programvara.

Debian strävar efter stor stabilitet och har stränga kvalitetskrav på programvaran. Detta i kombination med det stora paketutbudet och de många stödda arkitekturerna betyder att programvaran redan då den publiceras i en officiell utgåva är äldre än i många andra linuxdistributioner (detta gäller inte uttestningsutgåvan, se nedan).

Debians pakethanterare är dpkg, apt och aptitude och paketformatet är .deb. Formatet har betecknats som bättre än rpm, men detta beror kanske i högre grad på Debians kvalitetskontroll och på att rpm-paket i viss mån används i kors mellan olika linuxdistributioner, utan tillräcklig standardisering, än på de egentliga skillnaderna.[8]

Med hjälp av pakethanteraren är det möjligt att uppdatera ett helt debiansystem från en version till en annan utan att användarna behöver avbryta sitt arbete. I praktiken måste datorn startas om för uppdatering av operativsystemkärnan, men detta kan ofta göras skilt från den övriga uppdateringen. Vid installation av enskilda programpaket hämtas övriga paket som anses nödvändiga eller (beroende på inställningar) önskvärda för programmets funktion automatiskt över Internet, från installationsmedierna eller från någon annan angiven paketkälla och installeras tillsammans med det efterfrågade programmet. Paket installerade på grund av sådana beroenden avinstalleras automatiskt då de inte längre behövs.

Stödda arkitekturer[redigera | redigera wikitext]

Debian stöder officiellt ett tiotal olika datorarkitekturer, med ett antal varianter. I versionen 6.0 Squeeze (släppt 2011) stöds de följande officiellt[9] (projekt finns för ytterligare arkitekturer).

Debian med FreeBSD-kärna (kFreeBSD) stöds på 32 och 64 bitars PC (Intel IA-32 respektive AMD64 och EM64T).

Debian 7.0 Wheezy (släppt 2013) introducerade två nya arkitekturer:[10]

  • en 64-bitars-portering för IBM:s System z-maskiner (s390x), tidigare stödda genom s390, och
  • en ARM-portering för nyare maskiner med flyttalsenhet (armhf), tidigare stödda genom armel.

Tidigare stödda arkitekturer:

  • 386-processorn: stödet avslutades med versionen 3.1 Sarge,[9] utgiven 2005 och stödd till mars 2008.[11]
  • DEC/HP Alpha (alpha): officiellt stöd togs inte längre med i versionen 6.0 Squeeze,[12] stödet för föregående utgåva avslutades i februari 2012[13] (DEC avslutade utvecklingen av plattformen 2004).
  • HP PA-RISC (hppa): stödet avslutades med versionen 6.0 Squeeze,[14] stödet för föregående utgåva avslutades i februari 2012[13]

Versioner[redigera | redigera wikitext]

Tre eller fyra olika ”utgåvor” av Debian underhålls vid en viss tidpunkt: stable, testing och unstable samt oldstable en tid efter att en ny stabil version publicerats. Äldre utgåvor arkiveras. Programvara kan också hållas i experimental tills den är mogen att inkluderas i distributionen.

Stable, den ”stabila” utgåvan, är den senaste officiella versionen av Debian, och rekommenderas för servrar och andra datorer vars stabilitet är viktig. Programvaran i den stabila utgåvan uppdateras i regel inte vad gäller funktionalitet. Rättelser för säkerhetsproblem och grava fel publiceras regelbundet, men inarbetade i de gamla programversionerna. Uppdateringarna görs dels enskilt vad gäller säkerhetsfel, dels som underutgåvor med vanligen några månaders mellanrum.

Tack vare denna princip introduceras sällan nya fel i en stabil version, men programpaket som Mozilla (med en helt annorlunda praxis) kan med tiden bli svåra att underhålla och stödet för sådana har ibland avslutats i förtid. Då nya versioner av stable har publicerats med ungefär två års mellanrum kommer en del central programvara antagligen att vara närmare tre år gammal innan en ny version publiceras.

Testing, ”uttestningsutgåvan”, innehåller programvara som funnits tillgänglig för testanvändning i unstable i viss tid (oftast tio dagar, men ibland mycket längre på grund av beroenden) utan att allvarliga problem rapporterats. Genom att använda testing kan man hålla sig med någotsånär ny men i allmänhet pålitlig programvara. Stödet ifråga om datasäkerhet och allvarliga fel är sämre än för stable.

Då en ny version av Debian skall publiceras förklaras testing ”frusen” och nya versioner av mjukvara tas in främst i den mån de rättar allvarliga fel. När utgåvan anses ha nått en tillräcklig kvalitetsnivå, efter ungefär ett halvt år, publiceras den som ny stabil utgåva, med samma kodnamn som utgåvan hade i uttestningsfasen. Samtidigt får utgåvan ett versionsnummer. En ny uttestningsutgåva skapas, med ett nytt kodnamn.

Den 29 juli 2009 beslutade Debian-projektet att övergå till ett fixerat schema, där frysningen äger rum i december udda år. Det betydde att en ny stabil utgåva skulle ges ut vartannat år på våren. Initialt föreslogs det att man skulle börja med detta redan 2009. Uppdatering direkt från 2009 års utgåva till 2012 års utgåva skulle ha varit möjlig.[15] Beslutet drogs tillbaks för vidare diskussion.[16]

Unstable, den ”instabila” utgåvan, är den där nya versioner av programvaran publiceras för testning. Debian rekommenderar att versioner med stor risk för problem först testas annanstans innan de publiceras i unstable, men den som använder unstable antas kapabel att reparera sitt system och villig att rapportera problem. Säkerhetsproblem hanteras inte separat utan rättelserna behandlas som andra ändringar.

Experimental används för programvara som överhuvudtaget inte bedöms mogen för allmänt bruk i Debian, till exempel för programversioner som avsevärt avviker från de tidigare versionerna och inte ännu samordnats med dessa och relaterade program.

Oldstable är den tidigare stabila versionen. Stödet motsvarar i stora drag stödet för stable. Versionen stöds ungefär ett år efter att den nya versionen officiellt publicerats. Då det på senare tid har varit två år mellan versionerna betyder det att en version stöds i ungefär tre år efter publiceringen. Den senast arkiverade oldstable, lenny, utgiven februari 2009, stöddes till den 14 februari 2012 med en sista utgåva den 10 mars, ett drygt år efter att squeeze gavs ut den 6 februari 2011. Äldre versioner arkiveras; lenny arkiverades den 24 mars 2012.[Uppdatering behövs]

Sommaren 2014 började Debian erbjuda längre stöd för äldre versioner, med hjälp av särskilda arbetsgrupper. Den dåvarande oldstable, 6.0 Squeeze, publicerad 2011, avsågs stödas till februari 2016 (det normala stödet avsågs avslutas 31 maj 2014). Motsvarande stöd förväntas erbjudas också de följande versionerna, om experimentet lyckas. Långtidsstödet gäller inte alla paket, framförallt undantas en del webb-program, och endast vissa arkitekturer.[17][18]

Alla debianversioner har kodnamn från filmen Toy Story. Våren 2013 har de senaste versionerna följande status:

  • woody (3.0, juli 2002): arkiverad (juni 2006[19])
  • sarge (3.1, juni 2005): arkiverad (mars 2008[20])
  • etch (4.0, april 2007): arkiverad (februari 2010[21])
  • lenny (5.0, februari 2009): ej längre stödd (säkerhetsstödet upphörde februari 2012[22], arkiveras 24 mars 2012[23])
  • squeeze (6.0, februari 2011): oldstable, stöd till juli 2014[24], förväntat fortsatt stöd inom LTS-projektet till februari 2016[17]
  • wheezy (7.0, maj 2013): stable[25]
  • jessie (ej utgiven): testing[26]
  • sid: unstable (bestående namn, testing avskiljs från unstable efter att föregående version publicerats och får då ett annat namn)

Grenar[redigera | redigera wikitext]

Varje version är uppdelad i tre grenar: den officiella main, non-free för paket som inte uppfyller kraven på frihet och därför inte inkluderas i den officiella grenen och contrib som består av i sig fria paket som är beroende av ofria paket eller som vid installation laddar ner ofria komponenter.

De ofria paketen och paketen i contrib ingår inte i den officiella Debian-distributionen, utan den som vill använda dem måste aktivera dessa grenar separat eller explicit ladda ner enskilda paket ur dem. Typiska exempel på ofria paket är drivrutiner och firmware tillhandahållna endast i binär form av maskinvarutillverkare och nerladdningsskript för kodekar som får laddas ner men inte distribueras. Tillämpningsprogram som tillhandahållits via non-free har i allmänhet så småningom ersatts med fria alternativ.

De ofria paketen får ofta inte distribueras kommersiellt och kan då inte finnas på cd-skivor som säljs, annat än enligt skilt avtal mellan cd-tillverkare och rättsinnehavare. Eftersom de berörda paketen är få och små är det ett mindre problem om de måste laddas ner i efterhand, utom vad gäller programvara nödvändig för att starta en viss maskin och aktivera nätkontakten. Installationsmanualen innehåller information om hur man kan gå till väga.

Utom main, contrib och non-free finns volatile, som innehåller virusdatabaser och annat material som måste uppdateras förbi de normala procedurerna.

Debianbaserade Linuxdistributioner[redigera | redigera wikitext]

Eftersom Debian och dess pakethanterare har gott rykte och Debian har ett stort paketutbud har många valt att basera sin egen distribution på Debian. Vissa av distributionerna stöder sig fortfarande på Debians paketutbud, vanligen unstable, och nöjer sig med att finslipa eller anpassa vissa aspekter, medan andra så småningom helt gått sin egen väg.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ debian.org (2014-07-12). ”Uppdaterad Debian 7: 7.6 utgiven”. https://www.debian.org/News/2014/20140712. Läst 27 juli 2014. 
  2. ^ ”Debians sociala kontrakt”. 2011-10-02. http://www.debian.org/social_contract.sv.html. Läst 2012-01-04. 
  3. ^ Bubulle's weblog 7.8.2010
  4. ^ Linux Journal
  5. ^ ”Vad är nytt i Debian GNU/Linux 6.0”. Debian. http://www.debian.org/releases/stable/amd64/release-notes/ch-whats-new.sv.html. Läst 2012-03-30. 
  6. ^ FSF, länkar till fri programvara "We do not have links to web sites of the well-known GNU/Linux system distributions, or to the well-known BSD system distributions, because all those sites explicitly describe, and facilitate access to, various non-free programs. We would be glad to know of other free software web sites that we could link to here." Debian hör till de här beskrivna distributionerna.
  7. ^ Debian General Resolution 2006:1
  8. ^ Ben Collins på www.twuug.org/lists: "Neither package format will give you anything that the other can't. It's all in the policies and infrastructure surrounding it."
  9. ^ [a b] ”Installationsguide för Debian GNU/Linux: Maskinvara som stöds”. Debian. http://www.debian.org/releases/stable/i386/ch02s01.html.sv. Läst 2011-11-17. ”Trots arkitekturnamnet "i386", har stöd för faktiska 80386-processorer (och deras kloner) uteslutits med Sarge-utgåvan (r3.1) av Debian” 
  10. ^ ”Vad är nytt i Debian 7.0”. Debian. http://www.debian.org/releases/wheezy/kfreebsd-amd64/release-notes/ch-whats-new.sv.html#idp152256. Läst 5 maj 2013. 
  11. ^ ”Security Support for Debian 3.1 to be terminated”. Debian. 29 februari 2008. http://www.debian.org/News/2008/20080229.en.html. Läst 2012-02-16. 
  12. ^ ”Debian GNU/Linux on Alpha – Status”. Debian. http://www.debian.org/ports/alpha/port-status.en.html. Läst 2011-11-17. ”the last release with official support for it was Debian 5.0 “lenny”” 
  13. ^ [a b] ”Security Support for Debian GNU/Linux 5.0 terminated on February 6th”. Debian. 9 februari 2012. http://www.debian.org/News/2012/20120209.en.html. Läst 2011-11-17. 
  14. ^ ”Debian 6.0 – Versionsfakta”. Debian. http://www.debian.org/releases/stable/amd64/release-notes/ch-installing.sv.html#inst-changes. Läst 2012-03-04. ”Stöd för arkitekturerna Alpha ("alpha"), ARM ("arm") och HP PA-RISC ("hppa") har tagits bort från installeraren. Arkitekturen "arm" har ersatts av ARM EABI ("armel").” 
  15. ^ debian.org (2009-07-29). ”Debian decides to adopt time-based release freezes”. http://www.debian.org/News/2009/20090729. Läst 11 november 2009. 
  16. ^ Bits from the release team and request for discussion
  17. ^ [a b] ”Långtidsstöd för Debian 6.0 tillkännagivet”. Debian. 24 april 2014. https://www.debian.org/News/2014/20140424.sv. 
  18. ^ ”Debian 6 startar sin period med långtidsstöd”. Debian. 16 juni 2014. https://www.debian.org/News/2014/20140616.sv. 
  19. ^ ”Security Support for Debian GNU/Linux 3.0 to be terminated on June 30th”. Debian. 1 juni 2006. http://www.debian.org/News/2006/20060601.en.html. Läst 11 februari 2011. 
  20. ^ ”Security Support for Debian 3.1 to be terminated on March 31st”. Debian. 29 februari 2008. http://www.debian.org/News/2008/20080229.en.html. Läst 2012-02-16. 
  21. ^ ”Security Support for Debian 4.0 to be terminated on February 15th”. Debian. 21 januari 2010. http://www.debian.org/News/2010/20100121.en.html. Läst 2012-02-16. 
  22. ^ ”Security Support for Debian GNU/Linux 5.0 terminated on February 6th”. Debian. 9 februari 2012. http://www.debian.org/News/2012/20120209.en.html. Läst 2011-11-17. 
  23. ^ ”Opdateret Debian 5.0: 5.0.10 udgivet”. Debian. 10 mars 2012. http://www.debian.org/News/2012/20120310.da.html. Läst 2012-03-13. 
  24. ^ ”Uppdaterad Debian 6.0: 6.0.10 utgiven”. Debian. 19 juli 2014. https://www.debian.org/News/2014/20140719.sv. 
  25. ^ ”Debian 7.0 ”Wheezy” utgiven”. Debian. 4 maj 2013. http://www.debian.org/News/2013/20130504.sv.html. Läst 5 maj 2013. 
  26. ^ ”Versionsfakta för “jessie””. 5 maj 2013. http://www.debian.org/releases/jessie/index.sv.html. Läst 5 maj 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]