Den blomstertid nu kommer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den blomstertid nu kommer
Originalspråk Svenska
Kompositör Okänt
Textförfattare Israel Kolmodin
Den blomstertid nu kommer i 1819 års psalmbok (psalm 394).
Noter och de tre första verserna ur Svensk söndagsskolsångbok för hem, skolor och barngudstjänster, 1929.

Den blomstertid nu kommer är en svenskspråkig sommarpsalm och som sådan av de mest välkända och omtyckta även bland sekulariserade svenskar eftersom den, liksom I denna ljuva sommartid, oftast sjunges på skolavslutningar före sommarlovet i Sveriges skolor. Den har en viktig roll vid skolavslutningarna i Finland; de tre första stroferna sjungs på skolavslutningarna såväl i finska som i svenska skolor.

Texten trycktes i Den svenska psalmboken 1695 med tillägget "Een Sommarwisa", och tillskrivs Israel Kolmodin, som var biskop i Visby. Det berättas att han skall ha inspirerats efter att ha promenerat vid Hångers källa utanför Visby. Somliga hymnologer menar dock (1999) att det är en myt, och att texten har sitt ursprung i äldre, profan poesi. Den har skrivits om flera gånger, Johan Olof Wallin gjorde en bearbetning 1819, och den har i den svenska psalmboken 1986 fem strofer, varav man på skolavslutningar oftast bara sjunger antingen en, två eller tre. Genom att enbart sjunga den första versen kan man göra om psalmen till en icke-religiös sång.[1] Den senaste bearbetningen är gjord av Britt G. Hallqvist 1979 och berörde de två sista verserna. Johan Olof Wallins omarbetning betonar naturen, Britt G Hallqvists version betonar omtanke med fattiga-svältande.

Psalmen har nummer 535 i den finlandssvenska psalmboken och 571 i den finska och är sannolikt den mest kända psalmen i Finland. Psalmen översattes till finska för första gången år 1700 och heter i finsk översättning Jo joutui armas aika. I Norge heter psalmen Den blomstertid nå kommer och har nr 763 i Norsk Salmebok.

Melodin (F-dur, 2/2) räknas som en svensk folkmelodi (det vill säga dess kompositör är okänd), den är känd från 1693 och används även i 1986 års psalmbok för psalmerna Som spridda sädeskornen, Som sol om våren stiger och Den blida vår är inne. Redan enligt 1697 års koralbok användes melodin till fler psalmer: Min Gud och Fader käre (nr 355) och den 31 verser långa Migh giör stoor lust och glädie (nr 412). Om melodin är osäkerheten stor (1999), en källa åberobar tyska folkvisan Graf von Rom som förlaga, andra hävdar att den har anknytning till Åbo. Senare forskning (1999) har inte kunnat hitta utländska belägg för meloditypen, och man har därför antaget att den trots allt är svensk.

Publikation[redigera | redigera wikitext]

Lova Herren 1988 som nr 787 under rubriken "Årets tider".

Inspelningar[redigera | redigera wikitext]

En tidig inspelning gjordes av en barnkör med orgelackompanjemang i april 1954, och gavs även ut på skiva i juni samma år.[2]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Film[redigera | redigera wikitext]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Sången sjöngs bland annat på Sveriges förre statsminister Tage Erlanders begravning i Ransäter i Sverige den 1 juli 1985.[3]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Norra Skåne”. 9 maj 2011. http://www.nsk.se/article/20110509/HASSLEHOLM/705099986/1170/-/skolan-stoppar-prastens-tal. Läst 11 juni 2011. 
  2. ^ ”Svensk mediedatabas”. http://smdb.kb.se/catalog/id/000084533. Läst 18 maj 2011. 
  3. ^ Horisont 1985. Bertmarks 
Wikisource
Texten till Den blomstertid nu kommer finns på Wikisource.