Den flygande holländaren (opera)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Den flygande holländaren (olika betydelser).
Operor av Richard Wagner
Richard Wagner.

Den tidiga perioden

  • Die Hochzeit (1832)
  • Die Feen (1832)
  • Das Liebesverbot (1835-36)
  • Rienzi (1842)

Mellanperioden

Den sena perioden

Den flygande holländaren (tyska: Der fliegende Holländer) är en tysk opera av Richard Wagner med libretto av kompositören. Det bygger på sjömanslegenden om Den flygande holländaren, vartill Wagner fick inspiration från Heinrich Heines Aus den Memoiren des Herrn von Schnabelewopski.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det är en tidig Wagner-opera i Marschner-stil med starka musikaliska och vissa dramatiska effekter. Wagner har ännu inte hunnit utvecklats som originell dramaturg och tonsättare, varför operans uppbyggnad är ganska traditionell. Trots detta bedöms verkets kvalitéer tillräckliga för att den skall ingå i operahusens standardrepertoar.

Operan uruppfördes på nuvarande Semperoper i Dresden 2 januari 1843.

Den svenska premiären ägde rum på Stockholmsoperan den 24 januari 1872 med text i översättning av Fritz Arlberg och den iscensattes åter med premiär den 29 maj 1899, den 3 maj 1924, den 4 november 1948 och den 26 maj 1960 med den tyska originaltexten.[2]

Den har satts upp på Göteborgsoperan med premiär den 9 juni 1995 och den 21 augusti 2009.[3]


Personer[redigera | redigera wikitext]

  • Daland, norsk skeppare (bas)
  • Senta, hans dotter (sopran)
  • Erik, jägare och hennes trolovade (tenor)
  • Marit, hennes sköterska (mezzosopran)
  • En styrman på Dalands skepp (tenor)
  • Holländaren (basbaryton)

Sjömän och fiskarbefolkning.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Operan utspelar sig vid den norska kusten. Holländaren har en gång förbannat Gud under en storm och är till straff dömd att i evighet segla över haven, men att aldrig hitta hem. Förbannelsen kan dock brytas om han hittar en kvinna som kan vara honom trogen intill döden. En gång vart sjunde år tillåts han gå iland för att söka efter en sådan kvinna. Holländaren stöter samman med den norske kaptenen Daland, som imponeras av främlingens rikedom och uppmuntrar honom att gifta sig med hans dotter Senta. Senta, som är tillsammans med Erik, har under lång tid varit besatt av legenden om den flygande holländaren, och ömkat honom. Innerst inne har hon drömt om att vara bli den, som en dag finge befria honom från hans hemska öde. När de två möts blir hon omedelbart kär. När holländaren senare ser Senta krama om Erik, blir han oresonligt svartsjuk och anklagar Senta för otrohet, varpå han avseglar i vredesmod. Obekymrad av Eriks protester kastar sig Senta i havet. Detta får till följd att holländarens skepp sjunker och de båda älskande tillsammans uppstiger till himmelen.

Holländarens första uppförande, Dresden 1843

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Wagner, Richard; Arlberg, Fritz (1977). Den flygande holländaren = Der fliegende Holländer : romantisk opera i tre akter. Operans textböcker, 0282-0420 ; 19. Stockholm: Operan. Libris 479436 
  • Wagner, Richard; Lenninger, Sven (2009). Lohengrin ; Tannhäuser ; Den flygande holländaren : [libretto]. Lund: Sven Lenninger. Libris 11566193. ISBN 978-91-633-2346-1 
  • Wagner, Richard; Lundevall, Ingvar (1987). Féerna: Den flygande holländaren : Tristan och Isolde. Stockholm: Sveriges radio. Libris 7409634. ISBN 91-522-1669-1 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Aus den Memoiren des Herrn von Schnabelewopski - Libris, KB.
  2. ^ Kungliga teatern : repertoar 1773-1973 : opera, operett, sångspel, balett. Skrifter från Operan, 0282-6313 ; 1. Stockholm. 1974. Libris 106704 
  3. ^ GöteborgsOperan
  • Sandberg, Ingrid (1944). Våra populäraste operor och operetter. Bd 3. Uddevalla: Hermes, Björkman & Ericson. sid. [71]-90. Libris 420182 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Hofsten, Sune (2004). ”Den flygande holländaren på Kungliga Operan”. Operan. Spelåret ... / Kungl. teatern "2003/04:18,": sid. 26-29.  Libris 9971274
  • Rabe, Julius (1940). Radiotjänsts operabok : tolv operor beskrivna för radiolyssnarna. 2, Tolv nya operor : beskrivna för radiolyssnarna. Stockholm: Radiotjänst. sid. [59]-82. Libris 1804540 
  • Ralf, Klas (2004). ”Något om musiken i Den flygande holländaren.”. Operan. Spelåret ... / Kungl. teatern "2003/04:18,": sid. 21-25.  Libris 9971269

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]