Den goda människan i Sezuan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Den goda människan i Sezuan (tyska: Der gute Mensch von Sezuan) är en pjäs av den tyske dramatikern och teoretikern Bertolt Brecht. Pjäsen skrevs mellan 1939 och 1941, men fullbordades först 1943 under författarens tid i exil i USA. Första uppsättningen gjordes 1943 av Schauspielhaus Zürich i Schweiz med musik av Huldreich Georg Früh. Den mest kända tonsättningen av sångerna i pjäsen gjordes 1947–48 av Paul Dessau.

Pjäsen är ett exempel på episk teater och var inte menad att uppföras som traditionell ”realistisk” teater. ”Sezuan” är en äldre tysk transkribering av namnet på den kinesiska provinsen Sichuan.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Pjäsen börjar med att vattenförsäljaren Wang förklarar för publiken att han är i stadens utkanter för att invänta den förutspådda ankomsten av flera viktiga gudomligheter. Gudarna anländer och ber Wang ordna husrum åt dem för natten. De har rest långt och länge, men förgäves, de har inte lyckats hitta någon god människa, utan bemötts av girighet, ondska, oärlighet och egoism. På samma sätt blir de bemötta av alla i Sezuan, ingen har tid eller råd att bry sig om någon annan - förutom den unga fattiga flickan Shen Te, som inte vänder ryggen till en människa i nöd.

Shen Te belönas för sin gästfrihet, som gudarna ser som ett tecken på godhet. De ger henne en liten tobaksaffär i gåva, men också menat som ett test: kan Shen Te bibehålla sin godhet trots sin nyvunna rikedom? Om hon lyckas med uppgiften kommer gudarna att återfå sin tro på mänskligheten.

Shen Tes givmildhet och generositet slår dock tillbaka på henne själv. Hon låter en fattig familj bo i butiken och affärsrörelsen blir snabbt konkursmässig. Tjuvar lockas dit vilket gör att polisen börjar övervaka affären. Shen Te låter sin manliga kusin Shui Ta ta över rörelsen för att ordna upp affärerna. Denne kusin är dock skapad av henne själv, med hjälp av herrkläder, en mask och en maskulin basröst ikläder hon sig rollen som Shui Ta. Kusinen anländer till butiken och förklarar att Shen Te tillfälligt lämnat stan för en kort resa och slänger artigt men bestämt ut snyltarna och återställer ordningen i tobaksaffären.

Shui Ta dyker först bara upp i verkligt desperata situationer, men under handlingens gång, då Shen Te får svårt att uppfylla kraven på henne och hålla löften till andra, så använder hon sig under allt längre perioder av sin kusins hjälp. Till slut verkar hans personlighet uppsluka och överta hennes. Shen Te är mjuk, medlidsam och känslosam till skillnad från Shui Ta som är okänslig och förnuftig, t.o.m. ondskefull, han verkar vara den ende av de två som klarar att överleva i den värld de lever i. På kort tid har han förvandlat hennes enkla butik till en stor tobaksfabrik med många anställda med Shui Ta som hård pådrivare.

Så småningom avslöjas dock Shen Tes rollspel och hon ställs inför rätta av ortsbefolkningen. I domarnas roller har dock har dock gudarna överraskande dykt upp igen. De ställs inför dilemmat som deras maktfullkomliga gudomliga ingripande har åstadkommit: goda gärningar var endast möjliga genom onda gärningar.

I slutet av pjäsen ges åskådarna ansvar för att hitta en lösning på pjäsens olösta problem. Hur kan en god människa leva i godhet i en värld som till största delen är ond? Författaren vill få åskådaren att ifrågasätta det nuvarande samhälle och att detta behöver förändras ifrån grunden.

Uppsättningar i Sverige[redigera | redigera wikitext]