Den nya romanen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Den nya romanen (fr. le nouveau roman) är ett slags romanform där språket, stilen och formen står i centrum och den episka berättelsen är sekundär. Ofta är berättandet fragmentariskt, och tiden upplöst med hopp och omtagningar. Inte sällan fokuseras texten kring detaljerade beskrivningar av ting och situationer. Ett bra exempel är romanen Jalusi av Alain Robbe-Grillet.

Detta sätt att skriva uppkom på 1950-talet och företräds främst av franska författare som Nathalie Sarraute, Michel Butor, Alain Robbe-Grillet samt Claude Simon. Även tidiga romaner av J.M.G. Le Clézio anknyter till den nya romanen. Begreppet nouveau roman lanserades av författaren och litteraturteoretikern Roland Barthes. Sättet att skriva bär tydliga spår av William Faulkner och Marcel Proust.

Den nya romanen har även haft inflytande på författare inom andra språkområden. Mario Vargas Llosas roman Staden och hundarna [1] är exempel på en berättarteknik som influerats av den nya romanen. Lawrence Ferlinghettis roman Her hör också hit, liksom den tyske författaren Rolf Dieter Brinkmanns prosaarbeten.

Källor [redigera]

Noter [redigera]

  1. ^ Zetterholm, 1981. Sid 315.