Deneb

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Deneb
Storleksjämförelse mellan Deneb och solen
Storleksjämförelse mellan Deneb och solen
Observationsdata
EpokJ2000
Stjärnbild Svanen
Rektascension 20t41m25,9s
Deklination +45°16'49"
Skenbar magnitud (V) 1,25
Stjärntyp
Spektralklass A2 Ia
Astrometri
Avstånd 1 340 - 1 840
Absolut magnitud (MV) -8
Detaljer
Luminositet cirka 60 000 L
Andra beteckningar
HD 197345

Deneb (α Cyg, α Cygni, Alfa Cygni) är den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Svanen och en av de ljusstarkaste på natthimlen, med apparent magnitud 1,25. Stjärnan har också kallats Arided och Aridif men dessa namn används inte längre.

Avstånd och fysiska data[redigera | redigera wikitext]

Denebs absoluta magnitud är runt -8, vilket gör den till en av de ljusstarkaste av alla kända stjärnor.

Denebs exakta avstånd från jorden är omtvistat. Uppgifter från 1600 till 3200 ljusår har förekommit i olika källor. Eftersom stjärnans parallax är nästan omätbar, är det väldigt svårt att bestämma avståndet exakt. Osäkerheten har dock reducerats avsevärt efter analyser av New Hipparcos Data Reduction år 2007 trots vissa tecken på ett systematiskt fel på ungefär 1 millibågsekund i Hipparcoskatalogen. En studie från 2008 sätter det mest troliga avståndet till omkring 1550 ljusår och den reducerade parallaxosäkerheten utesluter inte en distans så nära som 1340 ljusår eller så avlägset som 1840 ljusår.[1]

Deneb kan därmed uppskattas vara omkring 60 000 gånger ljusstarkare än solen, om medelavståndet ovan antas. Om Deneb var en punktliknande ljuskälla med solens avstånd till jorden, skulle den skina starkare än de flesta industrilaser. Den strålar ut mer ljus på en dag än solen gör på 140 år. Om Deneb befann sig på Sirius avstånd, skulle den lysa starkare än fullmånen.

Baserat på temperaturen och luminositeten och även direkta mätningar av dess obetydliga vinkeldiameter (0,002 bågsekunder!), uppskattas Denebs diameter till drygt 200 gånger solens. Om den placerades i mitten av vårt solsystem skulle Deneb nå ut till jordens omloppsbana. Den är en av de största kända stjärnorna, och den starkaste kända klass A-stjärnan.

Med spektralklass A2Ia har Deneb en yttemperatur på 8 400 K. Dess massa uppskattas till mellan 20 och 25 solmassor. Eftersom den är en blå jätte, medför den höga massan att stjärnan får en kort levnadstid och kommer antagligen att bli en supernova inom några miljoner år. Vätefusionen i dess inre har redan upphört.

Denebs solvind orsakar en årlig massförlust på 0,8 miljondels solmassor, hundra tusen gånger solens massförlust.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet kommer från ذنب ḏanab [ðanab], arabiska språkets ord för svans, stjärt, eftersom Deneb ligger i stjärnbilden Svanens stjärt. Liknande namn har getts till andra stjärnor, bl.a. Deneb Kaitos, den ljusstarkaste stjärnan i Valfisken (Cetus), och Denebola, den näst ljusstarkaste stjärnan i Lejonet.

Kulturellt inflytande[redigera | redigera wikitext]

Deneb är känd som "Den fjärde stjärnan i det Celesta vadstället" (天津四) på kinesiska. I den kinesiska kärlekssagan om Qi Xi, markerar Deneb Skatbron över Vintergatan, som låter de åtskilda turturduvorna Niu Lang (Altair) och Zhi Nü (Vega) återförenas under en speciell natt om året på sensommaren. I andra versioner av historien är Deneb en älva, som uppträder som förkläde, när kärleksparet träffas över skatornas bro.

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ J. Maíz Apellániz, E. J. Alfaro, A. Sota; Accurate distances to nearby massive stars with the new reduction of the Hipparcos raw data (2008).