Devon (period)

Paleozoikum: 542 miljoner-251 miljoner år före nutid
period		epok	milj. år sedan
perm 48		loping 9	260 - 251
		guadalup 11	271 - 260
		cisulal 28	299 - 271
karbon 60		pennsylvan 19	318 - 299
		mississippi 41	359 - 318
devon 57		yngre devon 26	385 - 359
		mellersta devon 13	398 - 385
		äldre devon 18	416 - 398
silur 28		pridoli 3	419 - 416
		ludlow 4	423 - 419
		wenlock 5	428 - 423
		llandovery 16	444 - 428
ordovicium 44		yngre ordovicium 17	461 - 444
		mellersta ordovicium 11	472 - 461
		äldre ordovicium 16	488 - 472
kambrium 54		furong 13	501 - 488
		mellersta kambrium 12	513 - 501
		äldre kambrium 29	542 - 513
Eran paleozoikum är en del av den fanerozoiska eonen. Se även Geologisk tidsskala.

Devon är en geologisk period i mellersta paleozoikum som följer efter silur och före karbon.

Mängden fiskarter över även, särskilt arter av pansarfiskar. Trilobiterna minskar något i antal medan Havsskorpionerna når sin största utbredning. Av bläckfiskarterna minskar ordningen Nautilida med ortoceratiter, medan de första arterna av ammoniter uppträder. Armfotingar når nu sin största utbredning, medan musslor och snäckor endast är svagt representerade. En mängd koraller förekommer, av vilka en del arter ännu finns kvar, medan Graptoliter och Cystidéerna har dött ut.

Av landväxterna märks Rhynia, Horneophyton och Psilophyton. Under devon utvecklades de första landlevande ryggradsdjuren så som Ichthyostega, men det fanns även ett flertal arter av insekter och tusenfotingar.

Under denna tidsperiod återfinns även lämningar från de första svamparna.

Avlagringar från Devon studerades först i Storbritannien, där Roderick Murchison och Adam Sedgwick på 1830-talet iakttog en 3.000 meter tjock lagerserie av röda sandstenar, old red sandstone i Wales, norra England och Skottland, en strandbildning avsatt i sötvattenssjöar eller innanhav, samt i Södra England, i Devonshire en avlagring av grå sandsten, kalksten och skiffer av marint ursprung med marina fosill, vilken de trots de olika bergarterna bedömde som samtida och gav namnet Devon efter landskapet.

Marina bildningar från Devon påträffades därefter i nordvästra Tyskland, i Harz, Rhenbergen, i Ural och i östra delen av Nordamerika.

Devon i Norden

I Sverige finns det inga bergarter från devon.

Däremot finns avlagringar från Devon på Spetsbergen, öarna utanför Sognefjorden och Nordfjord samt vid Røros.

Se även

• Devonska utdöendet

Källor

• Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Devon (period)
  Bilder & media
• Karta över hur jorden såg ut cirka 390 Ma