Devon (period)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Paleozoikum: 542 miljoner-251 miljoner år före nutid
period epok milj. år
sedan
perm 48 loping 9 260 - 251
guadalup 11 271 - 260
cisulal 28 299 - 271
karbon 60 pennsylvan 19 318 - 299
mississippi 41 359 - 318
devon 57 yngre devon 26 385 - 359
mellersta devon 13 398 - 385
äldre devon 18 416 - 398
silur 28 pridoli 3 419 - 416
ludlow 4 423 - 419
wenlock 5 428 - 423
llandovery 16 444 - 428
ordovicium 44 yngre ordovicium 17 461 - 444
mellersta ordovicium 11 472 - 461
äldre ordovicium 16 488 - 472
kambrium 54 furong 13 501 - 488
mellersta kambrium 12 513 - 501
äldre kambrium 29 542 - 513
Eran paleozoikum är en del av den fanerozoiska eonen.

Se även Geologisk tidsskala.

Devon (uttalas /deˈvoːn/) är en geologisk period i mellersta paleozoikum som följer efter silur och före karbon.

Mängden fiskarter över även, särskilt arter av pansarfiskar. Trilobiterna minskar något i antal medan Havsskorpionerna når sin största utbredning. Av bläckfiskarterna minskar ordningen Nautilida med ortoceratiter, medan de första arterna av ammoniter uppträder. Armfotingar når nu sin största utbredning, medan musslor och snäckor endast är svagt representerade. En mängd koraller förekommer, av vilka en del arter ännu finns kvar, medan Graptoliter och Cystidéerna har dött ut.

Av landväxterna märks Rhynia, Horneophyton och Psilophyton. Under devon utvecklades de första landlevande ryggradsdjuren så som Ichthyostega, men det fanns även ett flertal arter av insekter och tusenfotingar.

Under denna tidsperiod återfinns även lämningar från de första svamparna. [1]

Avlagringar från Devon studerades först i Storbritannien, där Roderick Murchison och Adam Sedgwick på 1830-talet iakttog en 3.000 meter tjock lagerserie av röda sandstenar, old red sandstone i Wales, norra England och Skottland, en strandbildning avsatt i sötvattenssjöar eller innanhav, samt i Södra England, i Devonshire en avlagring av grå sandsten, kalksten och skiffer av marint ursprung med marina fossil, vilken de trots de olika bergarterna bedömde som samtida och gav namnet Devon efter landskapet.

Marina bildningar från Devon påträffades därefter i nordvästra Tyskland, i Harz, Rhenbergen, i Ural och i östra delen av Nordamerika.


Devon i Norden[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns det inga bergarter från devon, om man bortser från vissa lager på havsbotten söder om Gotland. Man är osäker på om det beror på att betingelserna inte varit rätt för några fossila lager att bildas eller om de senare försvunnit genom vittring. Den komet som slog ned i Dalarna och bildade Siljansringen har daterats till Devon. Markytan då kometen träffade jorden verkar dock ha utgjorts av avlagringar från silur.[2]

Däremot finns avlagringar från Devon på Spetsbergen, öarna utanför Sognefjorden och Nordfjord samt vid Røros.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.bbc.co.uk/news/science-environment-13363932 BBC 'Missing link' fungi found in Devon pond
  2. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]