Diamant

Wikipedia

(Omdirigerad från Diamanter)

Uppslagsordet Diamanter leder till denna artikel. Se även Diamanter (olika betydelser).

Oslipad diamant

Diamant är en form av kol. Den är till skillnad från grafit (som också består av kol) mycket hård. Det beror på de mycket starka bindningarna mellan kolatomerna. Ordet "diamant" kommer från grekiska, adamas (αδάμας), som betyder oövervinnelig. Diamanten är en ädelsten. Oslipade diamanter kallas för rådiamanter.

[redigera] Fysikaliska egenskaper

Diamant är det hårdaste ämne som hittats i naturen, och är ett av de hårdaste ämnen man över huvud taget känner till. Dess smältpunkt är 3 550°C, vilket är den näst högsta kända smältpunkten, överträffad endast av grafit. Kokpunkten är 3 825°C. Den stabila formen av kol vid de tryck som råder på jordens yta är grafit. Diamant, som bildas i jordens övre mantel och snabbt transporterats med vulkaniska magmor till jordens yta, bibehåller dock sin kristallstruktur genom att den låga temperaturen vid jordytan förhindrar att atomstrukturen övergår till grafit. Sålunda är diamant vad man kallar metastabil. Diamant är värmeledande och elektriskt isolerande. Den har också en mycket hög brytningsindex, vilket ger det speciella glittrande utseendet. Vikten på en diamant nämns i carat. En carat är 200 mg.

[redigera] Bildande

Diamanter bildas under högt tryck och hög temperatur i jordens övre mantel på 150-200 kilometers djup. Det finns huvudsakligen två typer av diamanter som bildas genom metasomatiska processer i bergarterna peridotit och eklogit. Peridotitiska diamanter bildades för cirka 3,5 miljarder år sedan och eklogitiska har bildats i olika generationer som är mellan 900 miljoner och 2,9 miljarder år gamla. Diamanterna förvaras i jordens övre mantel i upp till flera miljarder år innan de transporteras till jordens yta med vulkaniska magmor, vanligtvis kimberlit-magma. En "perfekt" diamant som bildats långsamt består av rent kol, är färglös, har oktahedrisk form och är mycket hård. Det som har hänt är att kolatomen har bundit sig till fyra andra kolatomer i form av en tetraeder runt sig. Kolatomerna hålls ihop med hjälp av mycket starka bindningar. Diamantens andra grundform är kubisk och bildas snabbare än oktahedriska diamanter. Sålunda är kubiska diamanter ofta mer oregelbundna och har mer mineral- och vätskeinkluderingar vilket drar ner dess värde. Atomära föroreningar av olika slag ger diamanter med olika färger, så kallade "fancies". T.ex., små mängder av bor eller kväve i kolstrukturen ger blå och gula diamanter respektive.

[redigera] Konstgjorda diamanter

Metoden att tillverka konstgjorda diamanter uppfanns 1953 på ASEA i Västerås av uppfinnaren Baltzar von Platen, som med hjälp av den unge civilingenjören Anders Kämpe kunde framställa världens första konstgjorda diamanter i en specialbyggd tryckugn. De så kallade syntetiska diamanterna, som främst används inom industrin, blir ofta inte lika stora som de naturligt bildade och har oftast en gulaktig färg. Dock har det på senare tid utvecklats metoder för att framställa större färglösa diamanter som endast kan skiljas från naturliga diamanter med hjälp av mycket sofistikerade analystekniker.

[redigera] Användningsområde

Diamanter är mest kända som ädelstenar, där det glittrande utseende utnyttjas genom att fasettslipa diamanten så att den fångar och återkastar ljuset på ett tilltalande sätt. Diamanten används också som skärverktyg för glas, och i borrindustrin som borrspetsar.

Ädelsten

Inom diamantbranschen kvalitetsgraderas och värderas diamanter efter fyra olika egenskaper, diamantens 4C - Carat, Clarity, Color, Cut (carat, klarhet, färg, slipning).

Som orenheter eller felaktigheter anser man inneslutningar, sprickor, blåsor med mera som kan minska värdet högst betydligt. Färgen bör vara rent vit helst med skiftning i blått (blåvit är den finaste kvaliteten). Gul- och brunaktiga skiftningar nedsätter värdet.

Gemological Institute of Americas (GIA) färggraderingsskala, samt traditionella benämningar:

D-E	River	R	Mycket sällsynt vit. Den högsta färgkvalité som finns på diamanten
F-G	Top Wesselton	TW	Sällsynt vit
H	Wesselton	W	Vit
I (Com)	Top Crystal	TCr	Mycket lätt tonad vit. Sällsynt vit
J (Com)	Crystal	Cr	Lätt tonad vit
K (Com)-L	Top Cape	TCa	Tonad vit
M-N	Cape	Ca	Lätt gulaktig
O-R	Light Yellow	LY	Lätt gult
S-Z	Yellow	Y	Gult

De viktigaste slipformerna är:

Fullslipade briljanten, med taffel, 32 fasetter på översidan och 24 på undersidan
8-kantslipade briljanten, med taffel, 8 fasetter på översidan och 8 på undersidan
Rosenstenen med fasetter över hela översidan (vanligen 24 stycken) och plan undersida
Carré- och baguettslipning, det vill säga kvadratiska eller rektangulära briljanter med långsmala fasetter längs kanterna, även med brutna hörn (smaragdslipning)

[redigera] Historia

Diamanter utvanns såvitt är känt för första gången i Indien för över 4 000 år sedan. Det var dock först 1456, när Louis de Berqueur upptäckte hur diamanter kunde slipas, som intresset vaknade för denna sten. Fram till 1700-talet var det i princip bara i Indien diamanter utvanns, närmare bestämt i gruvorna i Golconda. 1726 gjordes sedan fynd av diamanter i Brasilien.

Den moderna diamantindustrin och diamantslipningsindustrin föddes genom fynden av diamanter i Hopetown, söder om Kimberley i Sydafrika 1867. Ett av företagen från diamantruschen i Sydafrika, De Beers är idag det dominerande företaget på marknaden, med en ställning så stark att man på egen hand kan påverka priset på rådiamanter, vilket har skett genom Londonsyndikatet eller senare Central Selling Organisation (CSO). Större omfattning har bearbetningsindustrin/diamantslipningsindustrin bland annat i Nederländerna, USA, Israel och Indien.

Två tredjedelar av alla diamanter i världen kommer från gruvor i Afrika, oftast från Angola, Botswana, Centralafrikanska republiken, Kongo-Kinshasa, Namibia, Sierra Leone och Sydafrika. På senare tid har diamanter av god kvalitet hittats i Kanada, och även i Ryssland finns det diamanter. Det finns diamanter i gul, röd, blå, grön och champagnefärg. Färgerna kommer av att små mängder föroreningar ingår i diamanten.