Dick Helander
| Biskop Dick Helander | |
Makarna Helanders gravvård på Stampens kyrkogård i Göteborg.
|
|
| Kyrka | Svenska kyrkan |
|---|---|
|
|
|
| Stift | Strängnäs stift, biskop |
| Period | 1952–1954 |
| Företrädare | Gustaf Aulén |
| Efterträdare | Gösta Lundström |
|
|
|
| Biskopsvigd | 22 mars 1953 av Yngve Brilioth |
| Född | 23 juni 1896 Nyköping |
| Död | 14 augusti 1978 (82 år) Göteborg |
Dick Adolf Viktor Helander, född 23 juni 1896 i Nyköping, död 14 augusti 1978 i Göteborg, var en svensk biskop i Strängnäs stift (1952-1954) och professor. Han var bror till ekonomen Sven Helander.
Helander var son till konsul Adolf Helander och Helfrid Helander, född Virgin. Han tog studenten i Örebro. Dick Helander gifte sig 1924 med Anna Maria Eugenia, född Pettersson 20 september 1900 i Stockholm, död 24 oktober 1986 i Göteborg.[1] Hon var en av de första kvinnorna i Sverige att avlägga teologie kandidatexamen.
Efter studier i Uppsala och Göteborg blev Helander filosofie kandidat 1918 och teologie kandidat 1920. Fortsatta studier ledde fram till en teologie licenciatexamen 1923. Samma år disputerade Helander på en avhandling om medeltidsmystikern Johann Tauler. 1926 blev han filosofie licenciat.
Helander prästvigdes den 20 maj 1923 för Lunds stift. Han innehade ett flertal förordnanden i Lund med omnejd. 1931 blev han docent i praktisk teologi med kyrkorätt vid Lunds universitet. 1936 utsågs han till föreståndare för Ersta diakonianstalt i Stockholm. Åren 1941 till 1952 var han professor i praktisk teologi med kyrkorätt vid Uppsala universitet. 1939 till 1955 var Helander extra ordinarie hovpredikant. Han var 1942-1952 inspektor vid Södermanlands-Nerikes nation. I december 1952 utnämndes Dick Helander till biskop i Strängnäs stift. Han tillträdde den 1 januari 1953 och vigdes till biskop i mars 1953.
Helander gravsattes den 30 augusti 1978 på Stampens kyrkogård i Göteborg.[2]
Innehåll |
Helandermålet[redigera]
1952 förrättades biskopsval i Strängnäs stift. Det första valet hölls i maj, men eftersom fyra icke röstberättigade personer deltagit överklagades resultatet. Nytt val hölls i oktober. I samband med båda valen utsändes en stor mängd anonyma brev till prästerna i stiftet. I dessa brev förordades Helander som biskop medan andra kandidater beskrevs i delvis smädliga ordalag. Helander misstänktes för att ligga bakom de anonyma breven, han åtalades och dömdes mot sitt nekande för ärekränkning. Rättsfallet blev ett av Sveriges mest omtalade under 1900-talet.
Helander dömdes den 22 december 1953 av Uppsala rådhusrätt till avsättning från biskopstjänsten. Domen överklagades. Svea hovrätt fastställde 1954 den fällande domen. Ett överklagande till Högsta domstolen 1954 togs inte upp till prövning och avsättningsdomen vann laga kraft. Helander skrev ett par böcker för att själv rentvå sig från anklagelserna [3][4]. 1961 beviljades Helander resning. En ny rättegång började 1963. I juli 1964 meddelades Högsta domstolens dom. Helander befanns fortfarande skyldig, men eftersom han uppnått pensionsåldern kunde han inte avsättas. De tidigare avsättningsdomarna upphävdes och Helander dömdes till dagsböter.
Det ärekränkande i de anonyma breven ansågs bland annat vara att en av medkandidaterna i biskopsvalet, professor Hjalmar Lindroth, kallades för "intrigör". Den man som polisanmälde breven var en präst i Strängnäs stift, Eric Segelberg, vilken i breven kallades för "stiftets gossen Ruda".
Den fällande domen mot Helander byggde på ett antal indicier, bland annat en bland annat en språklig studie av breven jämfört med annat ur biskopens produktion [5]. Denna undersökning mötte kritik för sin bristande statistiska metod i ett flertal språkstatistiska vetenskapliga artiklar [6][7]. Ett annat indicium var att breven fastställdes vara skrivna på skrivmaskiner, som disponerats av Helander. I utredningen framkom att Helander köpt och låtit reparera skrivmaskiner under falskt namn. Ett tredje indicium var de fingeravtryck från Helander som återfanns på de anonyma breven. Bland sammanlagt omkring 600 insamlade brev med kuvert återfanns tre stycken fingeravtryck som ansågs härröra från Helander.
År 2002 utfördes på Rudbeckslaboratoriet i Uppsala en DNA-analys av kuvertklistret på de anonyma breven som visade att Helander inte själv slickat igen dem [8].
Bibliografi[redigera]
- Bönbok - Stora bedjares böner
- Nattvardsbok
- Handbok vid jordfästning
- Handbok för kyrkliga förrättningar
- Den liturgiska utvecklingen i Sverige 1811-1894
- Svensk psalmhistoria (1946)
- Herdabrev till Strängnäs stift (1953)
- I domkyrkans skugga (1955)
- Oskyldigt dömd (1957)
Se även[redigera]
Referenser[redigera]
- Noter
- ^ Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005
- ^ ”Visa gravplats”. Svenska kyrkan i Göteborg. http://graven.gbg.svenskakyrkan.se/?page=GBG_VisaGrav&media=&ID=2037900&LOPNR=60804&hist_PageNo=1&hist_EFTER_NAMN=Helander&hist_FNAMN_SELTYPE=S&hist_ENAMN_SELTYPE=S&hist_ORDER_BY=Namn&hist_ORDER_DIRECTION=ASCENDING. Läst 15 juni 2013.
- ^ Helander, Dick (1955). I domkyrkans skugga. Stockholm. Sid. 189
- ^ Helander, Dick (1957). Oskyldigt dömd. Stockholm: Bonnier. Sid. 91
- ^ Johannisson, 1960 och 1979
- ^ Allén, Sture (1982). Text processing text analysis and generation - text typology and attribution Proceedings of Nobel symposium 51. Almqvist & Wiksell international. Sid. 653. ISBN 91-22-00594-3
- ^ Michaelson and Hamilton-Smith (1979). Justice for Helander. U of Edinburgh, Dept of CS Internal Report CSR 42-79
- ^ Frigell, Anders & Allen, Maria (2003). ”DNA kunde ha friat dömd biskop”. Advokaten 69 (8). http://www.advokatsamfundet.se/templates/CommonPage_Advokaten.aspx?id=5859.
Tryckta källor[redigera]
- Jonsson, Åsa (2008). Svenska kyrkan: Vad hände under 1950-talet som förändrade kyrkan för framtiden?. Högskolan i Gävle. http://hig.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:120182
- Nationalencyklopedin (1992): Helanderaffären.
- Lundborg, Johan (2002). När ateismen erövrade Sverige. Nya Doxa
- Tingsten, Herbert (1953). Helanderaffären. Dagens Nyheter
- Hedenius, Ingemar (1971). Tro och vetande. Aldusserien, 0346-5454 ; 4. Stockholm: Aldus/Bonnier. Libris 23391
- Johannisson, Ture (1960). Utredning angående författarskapet till de anonyma breven i Helandermålet på uppdrag av Riksåklagarämbetet. Stockholm. Libris 8553755
- Johannisson, Ture (1973). Ett språkligt signalement. Nordistica Gothoburgensia, 0078-1134 ; 6. Göteborg: univ.. Libris 196308
- Dick Helander: Svensk psalmhistoria.
- Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-rom), Sveriges Släktforskarförbund
Externa länkar[redigera]
| Företrädare: Jöran Sahlgren |
Inspektor vid Södermanlands-Nerikes nation 1942 - 1952 |
Efterträdare: Stig Claesson |
