Die Linke
- Uppslagsordet Linke leder hit. För andra betydelser, se Linke (olika betydelser).
| Vänstern Die Linke |
|
  Partikansliet finns i Karl-Liebknecht-Haus i Berlin.
|
|
| Partiordförande | Gesine Lötzsch Klaus Ernst |
|---|---|
| Partisekreterare | Werner Dreibus Caren Lay |
| Gruppledare | Gregor Gysi |
| Grundat | 16 juni 2007 |
| Huvudkontor | Karl-Liebknecht-Haus Kl. Alexanderstraße 28, Berlin |
| Antal medlemmar | 75 462 |
| Politisk ideologi | demokratisk socialism |
| Internationellt samarbetsorgan | inget |
| Europeiskt samarbetsorgan | Europeiska vänsterpartiet |
| Politisk grupp i Europaparlamentet | GUE/NGL |
| Färg(er) | röd |
| Webbplats | |
| www.die-linke.de | |
Die Linke (Vänstern) är ett politiskt parti i Tyskland som bildades den 16 juni 2007 genom en sammanslagning av partierna WASG och Die Linkspartei. Det härleder sitt namn från sitt anspråk på en vänsterpolitisk orientering och strävar efter att övervinna kapitalismen och införa demokratisk socialism.
Redan vid valet till förbundsdagen 2005 fanns ett valtekniskt samarbete mellan de före detta partierna så att Die Linke har 54 ledamöter i förbundsdagen. Die Linkspartei, som uppkom genom reformering av det tidigare östtyska kommunistpartiet SED vilket efter Tysklands återförening hade blivit PDS (sedermera Linkspartei), hade sitt huvudsakliga väljarstöd i landets östra delar, medan WASG hade ett större väljarstöd i landets västra
I östra Tyskland, där de hittills haft sitt högsta väljarstöd, har partiet karaktären av ett regionalt folkrörelseparti och besitter här även ledande positioner på kommunal nivå. I Berlin och Brandenburg deltar partiet, ehuru som mindre samarbetsparti, i röda regeringskoalitioner på delstatsnivå. I förbundsdagen är vänstergruppen den fjärde största av fem partigrupper med 76 av 622 platser. På Europanivå är Die Linke medlem i Europeiska vänsterpartiet och deltar i Nya europeiska vänsterforumet (NELF, New European Left Forum).
Inom statsvetenskapen diskuteras frågan huruvida partiet Die Linke – under sin föregångare PDS:s inflytande – ska anses som extremistiskt, och besvaras olika .[1] De federala och delstatliga författningsskyddsmyndigheternas (som har till uppgift att bevaka samhällsomstörtande organisationer) klassificering och handlande är inte entydigt.
Innehåll |
[redigera] Val
[redigera] Förbundsdagsgrupp
I förbundsdagsvalet 2009 erhöll partiet 11,9 procent av andrarösterna. Därav tilldelades det 16 direktmandat från fem förbundsländer (Berlin, Brandenburg, Mecklenburg-Vorpommern, Sachsen-Anhalt och Thüringen) och liksom i förbundsdagsvalet 2005 stärktes deras ställning. I Sachsen-Anhalt och Brandenburg blev Vänstern det största partiet i förbundsdagsvalet, före SPD och CDU. Sedan 2009 års val har partiet 76 ledamöter i den tyska förbundsdagen, varav 40 kvinnor och 36 män.
[redigera] Die Linke i delstatsparlamenten
(per juni 2010)
Vänstern är representerad i 13 lantdagar. De har inga ledamöter i lantdagarna i Baden-Württemberg, Rheinland-Pfalz och Bayern,där partiet hamnade under femprocentspärren och blev utan mandat. De största representationerna (mer än 20 procent av rösterna) finns i Brandenburg, Sachsen-Anhalt, Sachsen, Thüringen och Saarland. Saarland var det första västtyska förbundslandet där Die Linke tagit sig in i parlamentet med ett tvåsiffrigt valresultat och kunde med 21,3 procent till och med överskrida 20-procentsmarkeringen.
Med ett undantag befinner sig partiet i opposition i de delstatsparlament det finns representerat. I Brandenburg ingår Linke i Matthias Platzecks (SPD) röda regering.
[redigera] Die Linke på lokal nivå
Partiföreträdare har topposten Landrat i Wittenberg, Rügen, Ostvorpommern och Demmin samt överborgmästare- och borgmästarebefattningarna i en rad mindre städer, i Mecklenburg-Vorpommerns huvudstad Schwerin och i några Bezirk i Berlin.
[redigera] DKP-medlemmar på Vänsterns listor
DKP-medlemmar har valts in på Die Linke-listor i omkring 20 kommunala parlament.[2] DKP-politikern Christel Wegner, som på detta sätt valts in i Niedersachsens lantdag, uteslöts den 18 februari 2008 från lantdagens vänstergrupp på grund av kontroversiella uttalanden.
Med den händelsen i åtanke togs nya kriterier för kandidater fram på den första partikongressen i Cottbus.[3] Fortsättningsvis kunde icke partitillhöriga ställa upp som kandidat på partiets listor om de garanterade att de stod principerna i partiprogrammet och valmanifestet nära.[4] Medlemmar i andra partier, även DKP, får inte kandidera för Linke i lantdags-, förbundsdags- och Europaparlamentsvalen.
[redigera] Överblick över regionala valresultat
Vänstern har framförallt i öst och i Saarland nått höga valresultat (över 20 procent). I norra västra Tyskland är partiet starkare än i södra. Sedan Vänsterpartiet PDS och WASG gått samman till ett parti har detta ställt upp i 17 lantdagsval och i 14 av dessa tagit sig in i lantdagarna.
| Baden-W. | Bayern | Berlin | Brandenb. | Bremen | Hamb. | Hessen | Mecklenb-V. | Nieders. | Nordrhein-W. | Rheinl-Pf. | Saarl. | Sachsen | Sachsen-A. | Schleswig-H. | Thüringen | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 8,4 % | |||||||||||||||
| 2008 | 4,4 % | 6,4 % | 5,1 % | 7,1 % | ||||||||||||
| 2009 | 27,2 % | 5,4 % | 21,3 % | 20,6 % | 6,0 % | 27,4 % | ||||||||||
| 2010 | 5,6 % | |||||||||||||||
| 2011 | 2,8 % | 11,7 % | 5,6 % | 6,4 % | 18,4 % | 3,0 % | 23,7 % |
| Representation i lantdagen | |
| Högsta valresultat (ej i lantdagen) |
[redigera] Partiordförande
Ordförandeskapet är delat på flera personer i partiet Die Linke.
| Namn | Tillträdde | Avgick | |
|---|---|---|---|
| Lothar Bisky | 16 juni 2007 | 15 maj 2010 | |
| Oskar Lafontaine | 16 juni 2007 | 15 maj 2010 | |
| Klaus Ernst | 15 maj 2010 | nuvarande | |
| Gesine Lötzsch | 15 maj 2010 | nuvarande | |
[redigera] Gruppledare i förbundsdagen
| Name | Tillträdde | Avgick | Anmärkningar | |
|---|---|---|---|---|
| Oskar Lafontaine | 2005/2007* | 2009 | delade ledarskapet med Gregor Gysi | |
| Gregor Gysi | 2005/2007* | nuvarande | ||
*) 2005 till 2007 Linkspartei.PDS förbundsdagsgrupp inklusive flertalet WASG-medlemmar; sedan 2007 partiet Die Linkes förbundsdagsgrupp.
[redigera] Kända medlemmar
- Elmar Altvater
- Theodor Bergmann
- Joachim Bischoff
- Frank Deppe
- Ruth Fuchs
- Erwin Geschonneck †
- Frigga Haug
- Wolfgang Fritz Haug
- Andrej Hermlin
- Ingeborg Hunzinger †
- Hans Modrow
- Gustav-Adolf ”Täve” Schur
- Bodo Zeuner
[redigera] Källor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Die Linke
- ^ Se Frank Decker, Viola Neu: Handbuch der deutschen Parteien, VS Verlag für Sozialwissenschaften, Wiesbaden 2007, s. 323 ff.; Eckhard Jesse, Jürgen P. Lang: Die Linke – der smarte Extremismus einer deutschen Partei. Olzog Verlag, München 2008; für die Vorgeschichte als Linkspartei.PDS: Steffen Kailitz: Politischer Extremismus in der Bundesrepublik Deutschland, Wiesbaden 2004, s. 82 ff. sowie den Extremismusverdacht für die Gesamtpartei bejahend: Eckhard Jesse: Die Linke, ablehnend: Richard Stöss: Die Linke. Zur Beobachtung der Partei durch den Verfassungsschutz
- ^ „Auferstanden aus Ruinen“ – Die Wiedergeburt der DKP, Panorama
- ^ ”Leitantrag „Eine starke Linke für eine andere bessere Politik“”. Die-linke.de. http://die-linke.de/partei/organe/parteitage/1_parteitag/beschluesse/eine_starke_linke_fuer_eine_andere_bessere_politik/. Läst 22 december 2010.
- ^ Die Linke: Kriterien für Kandidaturen zu den Wahlen 2009, 18 oktober 2008. Läst 18 oktober 2011.
