Digital Audio Broadcasting

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
DAB, DAB+, DMB globalt 2007 (Källa: WorldDMBForum country profile)

Digital Audio Broadcasting, DAB, är en form av digitalradio, som använder MPEG1 Audio Layer 2- eller AAC+-formatet. Det finns idag även tre andra världsstandarder för marksänd digital radio godkända av Internationella teleunionen (ITU); amerikanska HD-Radio (IBOC), japanska ISDB-T och europeiska DRM/DRM+.

DAB-sändningar sker i block, eller ensembler, vilka motsvarar en frekvens. I varje block finns ett antal kanaler, i Sverige vanligen åtta. Då sker sändningen med bithastigheten 192 kbit/s. Med fler kanaler i samma block minskar bithastigheten per kanal och därmed kvaliteten.

Sändningen innehåller programinformation som kan visas i mottagarens display, till exempel sändarnamn, block, kanalnamn och vilket musikstycke som spelas. Dessutom är kanalerna märkta med programtyp (exempelvis nyheter, jazz, barn), så att lyssnaren kan söka efter sändningar av en viss typ.

Sändningen kan också innehålla olika typer av meddelanden till lyssnaren. Även meddelandena är märkta, så DAB-mottagaren kan ställas in för att bara ta emot meddelanden av en viss typ och på ett visst språk. Till exempel kan en lyssnare i sin bostad välja bort trafikmeddelanden och lyssna på musik.

Digitalradiosändningar är mer effektiva än analoga sändningar. De större DAB-sändarna har effekten 2,0 – 3,8 kW, att jämföra med motsvarande analoga FM-sändares 60 kW, och då sänder de i regel fler kanaler. Närbelägna sändare hjälper dessutom varandra, eftersom alla sändare har samma frekvens, medan FM-sändare måste använda olika frekvenser.

DAB i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Digitalradio har sänts i Sverige sedan 1995[1]. Sedan år 2002 har dock endast Sveriges Radio DAB-sändningar i Sverige. Utsändningarna täcker en liten del av landet, i områdena runt Luleå, Uppsala, Stockholm, Göteborg, och Malmö. Sändningarna sker i block 12B (225,648 MHz).[2] SR sänder per 2013-07-04 ut 7 kanaler i digitalradion:

Tekniskt så används "mode I" vilket innebär 1152 kbit/s (FFT 2k) per multiplex och det har beslutats att varje kanal disponerar 224 kbit/s av dessa. Ljudkompression som används är MPEG Audio Layer II. Frekvenserna som är avsatta för ändamålet är 197 – 240 MHz, varav 223 – 240 MHz används 2004 med möjlighet till expansion på 1452 – 1492 MHz L-bandet varav 1467,5 – 1492 MHz kan komma att användas för satellittsänd DAB. Medianfältstyrkan är angett till 58 dBµV/m. Teracom beräknar att FM-sändningarna upphör helt 2020.[5]

2003 var PURE Digital:s portabla DAB-mottagare EVOKE-1 den första på marknaden under 100 GBP.[5]

Teracom rekommenderar för överlämnande till sitt sändarnät ljudformatet 48 – 112 kbit/s MPEG-4 AAC+ (DAB+) inklusive PAD, per programkanal. Ljudnivån bör vara normaliserad enligt EBU Rek. 128. Rekommenderat utrymme för PAD, bildspel (SLS) och textslinga (DLS), cirka 1-8 kbit/s. Gemensam Elektronisk Programguide (EPG) cirka 4-32 kbit/s. Överlämnandets fysiska gränssnitt kan ske med AES/EBU signal, i XML via FTP eller RSS. Max 34 regioner kan hanteras för lokaliserad reklam mm.[6]

Historik[redigera | redigera wikitext]

SR startade på försök DAB-sändningar den 27:e september 1995. SR använde block 12B för rikssändningar och block 12A, 12C och 12D för regionala sändningar. Det betydde att man till exempel från sändaren i Göteborg kunde välja mellan att ta in P4 Riks, SR Göteborg och SR Väst, medan FM-kanalerna delar på samma frekvens så att bara en i taget (P4 Riks eller SR Göteborg) kan sända.

Kanalplanen för 12B kunde se ut se här:

SR har också en kanal för dataöverföring, SR Plus.

Från och med år 2002 reducerades SR:s budget för DAB-sändningar, vilket gjorde att DAB-sändningarna upphörde från alla sändare utom i fyra områden: Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå. Detta betyder att DAB förlorade en av sina stora fördelar framför FM, nämligen att mottagaren vid mobil användning inte behöver söka upp en ny frekvens när den flyttar sig mellan olika sändares områden. Samtidigt upphörde alla regionala sändningar. Sedan dess ligger större delen av DAB-nätet i malpåse.

SR har sedermera börjat sända ett antal nya kanaler. Eftersom de endast sänder åtta kanaler samtidigt i block 12B har därmed sändningarna av de ordinarie kanalerna upphört. I mars 2005 finns följande kanaler, av vilka vissa bara sänds vissa tider:

Under 2009 startade tester av DAB+ på en andra frekvens, med program från bland annat kommersiella radion. I november 2013 sänds följande kanaler i digitalradion (DAB/DAB+):[källa behövs]

Digitalradiokommittén utredde på regeringens uppdrag från juni 2002 framtiden för digitalradion och lade fram sitt slutbetänkande 18 februari 2004: Digital Radio, SOU 2004:16.[5] Den föreslår att försöksverksamheten med DAB fortsätter till år 2008, varpå den ska utvärderas på nytt. Under tiden ska även privata sändare kunna få tillstånd. Återupptagande av rikstäckande sändningar föreslås inte, men kan göras på programföretagens bekostnad.

I början av oktober 2005 gjordes ett försök med privata lokal- och närradiosändningar i DAB. Detta skedde i Stockholm i block 12C från Nackamasten. Det var RIX FM, NRJ, Bandit 106-3, Mix Megapol, The Voice, Studio 107,5 och Radio Sydväst 88.9 som sände digitalt.

Regeringen meddelade den 14 december 2005 att man ansåg att det inte fanns skäl att i nuläget gå vidare med Digitalradiokommitténs förslag. Istället gav man Radio och TV-verket ett treårigt uppdrag att bevaka och rapportera om utvecklingen för digital radio. Verket har redovisat sin första delrapport Framtidens Radio vilken går att finns på http://www.rtvv.se. Vad beskedet innebär för utbyggnad av DAB-sändningarna är i dagsläget oklart.

I augusti 2006 meddelade PTS att Sverige får tillgång till frekvenser för ytterligare DAB-radionät. Detta är resultatet av den europeiska frekvenskonferensen RRC06 som ägde rum hos ITU i Genève. Utfallet av RRC06 lägger grunden för frekvenstilldelningar i de över 100 länder som alla begärde spektrum för att kunna sända DAB. Totalt i Sverige finns det utrymme för fyra stycken DAB-nät, varav tre blir regionalt nedbrytbara. På tv-sidan kommer Sverige att ha sju frekvensnät för digital marksänd TV. Ett av tv-näten kan brytas upp till fyra stycken DAB-nät vilket innebär att det finns utrymme för totalt åtta stycken svenska DAB-nät.

I januari 2007 meddelade Sveriges Radio att man har kommit överens med sändarbolaget Teracom om fortsatta DAB-sändningar fram till och med 2009. Detta efter att regeringen meddelat Sveriges Radio villkor gällande både analog och digital radio i deras sändningstillstånd som löper fram till 2009-12-31. I sändningstillståndet anges att Sveriges Radio ska sända åtta digitala kanaler i det rikstäckande blocket 12B och att de regionala blocken kan tas i bruk för ytterligare kanaler. Sveriges Radio får också möjlighet att på försök sända program med det kommande sändningsformatet AACplus.

I februari 2007 meddelade organisationen WorldDMB att det kommande sändningsformatet med aacPlus har blivit godkänt av ETSI som en internationell digitalradiostandard inom ramarna för Eureka-147 DAB. Det nya tillägget till digitalradiostandarden kommer att heta DAB+. Fördelarna med DAB+ är möjlighet att sända mer än dubbelt så många kanaler på samma frekvensutrymme, och med bättre ljudkvalitet än det tidigare MP2-formatet. DAB+ innehåller även möjlighet att sända 5.1-ljud enligt formatet MPEG Surround. Då möjlig bithastighet är 192kbit/s för stereoutsändning och flera DAB+ kanaler kommer att distribueras i mono med lägre bithastighet utgår i praktiken möjligheten att sända surround . För utsändning av surroundljud med acceptabel ljudkvalité krävs 256kbit/s. Surroundteknik används för att förbättra hörbarheten och ljudupplevelsen i TV- och filmljudsdistribution via styrning av tal/dialog nivå och ljudriktning för talet i surroundsignalen, här är DAB tekniken begränsad.Se bit rate BBC (http://en.wikipedia.org/wiki/BBC_DAB_National).

I juni 2008 redovisade Radio- och TV-verket sin slutrapport Framtidens Radio. I rapporten framstår att DAB+ är den teknik som anses mest lämpad för att digitalisera radion. Tekniken skulle innebära att upp till 80 kanaler får plats inom den svenska frekvensplanen och ger samtidigt en miljömässig fördel med 75 procent lägre elförbrukning än dagens FM-nät. I samband med rapporten meddelar de svenska programbolagen Sveriges Radio, MTG radio och SBS Radio ett stöd för DAB+ och att de avser att samarbeta om teknikfrågorna så att det blir möjligt att erbjuda ett brett utbud av kanaler till lyssnare över hela Sverige.

Under oktober 2009 fram till årsskiftet 2010/2011 startar nätoperatören Teracom testsändningar i nya formatet DAB+ som är baserat på ljudkodning med MPEG-4, en teknik som den kommande digitalradion ska lanseras i. Flera programbolag deltar i testerna, bland annat SBS Radio, MTG Radio och Sveriges Radio samt lokala aktörer som dBMedia och Skärgårdskanalen och webbkanaler som RadioSeven och RadioDeeJay. Även närradioföreningar som Uppsala Studentradio, Rocket FM och Radio Lidingö provsänder också med den nya tekniken.[källa behövs]

Den 28 oktober 2010 meddelande dåvarande kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) via ett pressmeddelande att regeringen ger sändningsutrymme till upp till 30 kommersiella kanaler i digitalradion. Regeringen ger samtidigt ett uppdrag till Myndigheten för Radio och TV (dåvarande Radio- och TV-verket) att 2011 utlysa tillstånd för kommersiell digital ljudradio. I maj 2012 meddelar Allianspartierna att utbyggnaden av digitalradion skall ske på marknadens villkor och att några planer på att stänga FM-nätet inte är aktuella.

Den 11 september 2012 lämnar Public Service Kommittén sitt betänkande till Kulturdepartementet (Nya villkor för public service, SOU 2012:59). Betänkadet inrymmer Digitalradio i kapitel 11. Regeringen slår bl.a. fast att "Radiodistribution via marknät har sådana fördelar framför andra distributionsformer att marknätet för lång tid framöver kommer att vara en central distributionsform för radio". Samt att "De fördelar som en digitalisering av marknätet ger motiverar en övergång från FM till digitalradio.". Centralt i förslaget är ett förslag att SR ska göra en utbyggnad av digitalradio med "villkor om 95 procents befolkningstäckning vid tillståndsperiodens slut men med en uppbyggnadsfas med lägre täckning de första åren."[källa behövs]

Den 1 oktober 2012 gick tiden ut för att ansöka om tillstånd att sända digital kommersiell radio. Myndigheten för radio och TV fick in sammanlagt 26 ansökningar från 7 bolag. De ansökande bolagen var DB Media AB (2), Kanal 75 AB (1), Kilohertz AB (11), Norrköpings Radio & Co AB (1, RBS Broadcasting AB (2), SBS Radio AB (8) och Skärgårdsradion AB (1).[källa behövs]

Den 25 juli 2013 utser regeringen docent Nina Wormbs som branschsamordnare med uppdrag att föreslå hur en övergång från FM-sändningar till marksänd digitalradio ska ske. Samordnaren ska utgå från att FM-sändningarna släcks 2022 och att de digitala sändningarna ska nå hela landet och uppfylla högt ställda beredskapskrav. Att satsa på en markbunden teknik är "en viktig fråga för att säkerställa att radiosändningar även når utanför storstadsområden och fungerar väl i beredskapslägen", enligt regeringens PM. Samordnaren ska redovisa utredningen "Digitalradiosamordningen" senast 30 november 2014.[källa behövs]

Den 2 oktober 2014 meddelade Myndigheten för radio och TV tillstånd för att sända digital kommersiell radio. Myndigheten hade fått in giltiga ansökningar 21 nationella och fyra regionala kanaler och eftersom det fanns mer ledigt utrymme än sökande fick alla tillstånd. Dessa gäller fram till 30 september 2022. De kanaler som fick nationella tillstånd var följande:[7]

Dessutom tilldelades Skärgårdsradion, Mix Megapol Göteborg, Guldkanalen Skåne och East FM regionala tillstånd.

DAB i Finland[redigera | redigera wikitext]

Finland startade sina digitala sändningar under 1999 genom public serviceföretaget YLE. Det nationella nätet hade 2002 en befolkningstäckning om cirka 40 procent, dvs. cirka 2 miljoner invånare, medan den regionala multiplexen hade en befolkningstäckning om cirka 1,2 miljoner invånare. I november 2003 fick företaget Digita tillstånd som nätverksoperatör för både den nationella och den regionala multiplexen. YLE tilldelades 4/6 av kapaciteten i båda multiplexerna. Telemast Nordic Oy fick tillstånd som nätverksoperatör för ett lokalt nätverk i Helsingfors med omnejd. Hittills har det endast varit Yle Radio som sänt i DAB. Inga tillstånd har givits ut till kommersiella radiostationer. Under våren 2005 tog därför YLE beslut att tills vidare avbryta DAB-sändningarna, till dess att det fanns kommersiellt underlag att starta på nytt.

DAB i Danmark[redigera | redigera wikitext]

Danmarks Radio sänder idag (hösten 2006) 16 stycken DAB-kanaler och den kommersiella radiostationen Radio 100 FM sänder sina FM-program även via DAB. Sedan år 2002 har Danmark haft ett nationellt och två regionala sändarnät för distribution av DAB. Det nationella nätet har sedan mitten av 2004 en täckning om 80 procent utomhus och 70 procent inomhus. De två regionala näten omfattar Jylland respektive Fyn, Själland och omkringliggande öar inklusive Bornholm. Sändarnäten kommer under 2006–2007 att få en täckningsgrad om närmare 100 procent. Omkring 200 000 mottagare har sålts i Danmark, varav mer än hälften, 140 000 mottagare, såldes under 2005. DAB-radion har ungefär 450 000 lyssnare och lyssnarandelen förväntas stiga till 1 miljon vid årets slut.[källa behövs]

Det kommersiella målet är att sälja ytterligare 200 000 mottagare under år 2006. I början av juni 2006 slöt Danmarks regering, med stöd av ett flertal partier, ett medieavtal som bl.a. innebär att den digitala radion via DAB ska byggas ut ytterligare. 3–4 landstäckande sändningsmöjligheter ska bjudas ut på auktion snarast möjligt med syfte att programverksamheten ska starta den 1 januari 2007.

Under 2013 slöt Danmarks regering, med stöd av ett flertal partier, ett medieavtal som bl.a. innebär att den digitala radion via DAB ska byggas ut ytterligare. Ett byte från DAB till DAB+ skall vara genomfört 1:a december 2014 och inledas med en informationskampanj hösten 2014. I överenskommelsen ingår att DR ska byta DAB-multiplex från ”DAB-block 1″ till regionalt nedbrytbara ”DAB-block 2″, vilket gör det möjligt för DR att sända sina regionala P4-kanaler digitalt. Kommersiell radio ska också göra en flytt men omvänt från ”DAB-block 2″ till ”DAB-block 1″. Ett eventuellt nytt tredje block skall också utlysas. I överenskommelsen ingår även att FM-tillstånden förlängs till 2019, det år som de danska politikerna angivet som rimligt för en övergång från FM till DAB+.[källa behövs]

DAB i Norge[redigera | redigera wikitext]

NRK i Norge startade DAB-sändningar som första land i världen med kanalen Alltid Klassisk den 1:a juni 1995 [8] och sändarnätet för DAB täcker 70 procent av befolkningen. Aktörerna, med NRK och P4 i spetsen, har satsat på DAB efter politisk konsensus om att det var riktigt att bygga ut DAB. NRK har regionsändningar som våren 2006 når 30 procent av landets befolkning. Den nationella multiplexen inrymmer den privata radioaktören P4, public service-företaget NRK och provsändningar från Radio2digital som enbart har tillstånd för att sända digitalt. Det regionala DAB-nätet används för att distribuera kanalen P1 med regionala sändningar från olika områden. I november 2007 hade 191 000 mottagare sålts i Norge. I slutet av år 2004 tillsattes i Norge en arbetsgrupp med representanter från både myndigheter och kommersiella aktörer för att utreda digitalradions framtid. Arbetsgruppen lämnade sin rapport till Kultur- och kyrkodepartementet i december 2005. Arbetsgruppen ansåg att DAB var den mest flexibla och ekonomiskt fördelaktiga plattformen för digital radio i Norge. För att ge aktörerna nödvändig förutsägbarhet och undgå höga kostnader för dubbeldistribution under lång tid föreslog arbetsgruppen att det analoga FM-nätet ska släckas 2014. Vidare ansåg arbetsgruppen att det endast är DAB-sändningar som kan ge universell och fri tillgänglighet och full mobil täckning. Andra plattformar kommer att komplettera DAB och sammantaget utgöra den digitala distributionen av radio. Under år 2007 ska DAB få en täckning om 80 procent. Enligt beslut i Stortinget skall NRK och de kommersiella nätverken övergå från FM till DAB 2017. Mindre radiostationer (lokala kommersiella eller närradio) får fortsätta sända på FM om de väljer detta.

DAB i Storbritannien[redigera | redigera wikitext]

I Storbritannien påbörjade BBC provsändningar med DAB 1995, men först år 2002 började företaget på allvar att satsa resurser på DAB. Det finns två nationella multiplexer i Storbritannien. BBC disponerar den ena multiplexen och Digital One, ett privat programföretag, den andra multiplexen. För närvarande är täckningsgraden för BBC runt 85 procent av befolkningen. År 2006 har de kommersiella DAB-sändningarna en befolkningstäckning om mer än 85 procent av befolkningen. Digital One, den privata operatören, driver världens största digitala radionätverk med över 90 sändare. Utöver de två nationella multiplexerna finns det lokala/regionala multiplexer. Det finns totalt cirka 400 DAB-kanaler i Storbritannien. Mätningar från RAJAR (Radio Joint Audience Research Ltd.) visar att det dagliga radiolyssnandet via DAB nu är större än för alla andra plattformar för digitalradio (DVB, 3G och Internet) sammantaget. Sedan 2001 har det sålts över 15 000 000 DAB-mottagare i Storbritannien.[källa behövs]

DAB i Schweiz[redigera | redigera wikitext]

I Schweiz täcker de rikstäckande DAB-näten 80 procent av befolkningen i början av 2007. Under året ska man fortsätta att bygga ut näten så att de täcker 90 procent ev befolkningen i slutet av 2007 och så att hela befolkningen täcks innan 2009. Flera regionala DAB-nät har startats för att täcka delar av den tysk- och italiensktalande befolkningen med program på deras egna språk. I januari 2007 sänder den statliga public-service-radion SRG SSR idée suisse totalt 30 stycken radiokanaler varav 11 är tyskspråkiga (5 unika kanaler som bara sänds i DAB), 10 är franskspråkiga (4 unika) och 9 kanaler sänds på italienska (6 unika).

DAB i Sydkorea[redigera | redigera wikitext]

I december 2005 blev Sydkorea det första landet som startade kommersiella sändningar av både digital radio och mobil TV i samma DAB-nät. För att sända mobil TV används sändningsformatet DMB som ingår i Eureka-147 DAB-standarden. Vid utgången av 2008 hade mer än femton (15) miljoner sydkoreaner köpt en DAB/DMB-mottagare. DAB-näten täcker idag ca 52 procent av befolkningen, i huvudsak i huvudstaden Seoul, men ska innan 2011 utökas till att även omfatta landsbygden och totalt ca 80 procent av befolkningen. Samtliga större programbolag sänder en mix av radiokanaler, TV-kanaler och datatjänster:

  • KBS Public broadcaster 1 video, 3 audio, 1 data
  • MBC Commercial Broadcaster 1 video, 3 audio, 1 data
  • SBS Commercial Broadcaster 1 video, 3 audio, 3 data
  • YTN DAB Commercial Broadcaster 1 video, 2 audio, 1 data
  • UI Media Commercial Broadcaster 1 video, 2 audio, 1 data
  • KMMB Commercial Broadcaster 2 video, 1 data

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Digitalradio”. http://www.teracom.se/Produkter/Radio/Digitalradio/. Läst 4 juli 2013. 
  2. ^ wohnort.org - DAB Ensembles Worldwide | Belgium, 2012-03-12 (googlecache)
  3. ^ [a b c d e f g] ”Hitta rätt radiofrekvens”. http://www.teracom.se/Sandarinformation/Hitta_ratt_radiofrekvens/. Läst 4 juli 2013. 
  4. ^ ”Public service-redovisning 2012”. 2013-02-22. http://www.ur.se/content/download/61908/1304361/file/URs%20public%20service-redovisning%202012.pdf. Läst 2013-07-04. ”UR sänder också UR Elva i den digitala radion, DAB. Dessa sändningar är uteslutande återutsändningar och repriser av delar av det analoga utbudet, men tablålagt på nya sändningstider för att öka tillgängligheten” 
  5. ^ [a b c] regeringen.se - Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet SOU 2004:16, feb-2004
  6. ^ ”Digitalradio Framtidens radioutsändning är digital”. 2012-11-08. http://www.teracom.se/Documents/Radio/Digitalradio/Digitalradio_Produktblad_Teracom.pdf. Läst 4 juli 2013. 
  7. ^ kommersiell radio/Tillståndsprocess%202014/12%2001960%20Beslut%20tillstånd%20digital%20kommersiell%20radio.pdf Tillstånd att sända digital kommersiell radio, Myndigheten för radio och TV, 2 oktober 2014
  8. ^ [1], Kringkasting i en digital fremtid, Kulturdepartementet, regjeringen.no, Norge

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]