Diorama

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Diorama av mammutjakt
Diorama av Lofoten från "Museo di storia naturale" i Milano (Italy).

Diorama eller tittskåp (av Grek. dioran, se igenom) är ett arrangemang med föremål i förgrunden och en fond, målad och kombinerad med förgrunden på ett sådant sätt att de ger en perspektivisk helhetsbild.

Ursprung[redigera | redigera wikitext]

Dioramat uppfanns av Daguerre 1822 och förbättrades av Gropius. Det var ursprungligen en rundmålning, framställande en tavla med konstgjorda ljuseffekter av olika slag, som morgon-, middags-, afton- och månskensbelysning. Ibland var tavlan försedd med rörliga figurer. Genom belysningens successiva förändring kunde man ge belysnings- och stämningseffekter av olika slag.

Museer[redigera | redigera wikitext]

Som diorama anordnas ofta biologiska grupper i museer. Det var konservatorn, jägaren och amatörzoologen Gustaf Kolthoff som använde dioramatekniken för första gången i stor skala för att återskapa naturmiljöer i Biologiska museetDjurgården, vilket invigdes 1893. Gustaf Kolthoff har även skapat biologiska museer i Åbo (1907), Uppsala (1910) och Södertälje (1913). Senare har metoden används av de stora naturhistoriska museerna i bl.a. New York och Chicago. Dioramat skildrar djurlivet i sin naturliga miljö i montrar med uppstoppade djur och rekvisita, och ger en fryst tredimensionell bild i naturlig storlek av naturupplevelsen. Den idag Pousetteska privatbostaden Villa Diorama belägen på Djurgårdsslätten uppfördes på mitten av 1800-talet med dioramat som nöjesändamål i teaterformat.

Modellbygge[redigera | redigera wikitext]

På senare tid har tekniken anammats av modell- och figurbyggare (ofta kombinerat med rollspel) som istället för att måla enstaka modeller eller figurer arrangerar dessa i en diorama, det kan vara två fantasyhjältar som kämpar mot varandra eller en amerikansk pansarvärnskanon som just ska slå ut en tysk Panzer. I dessa dioramor lägger man ner mycket tid på det visuella, med detaljerad terräng och välmålade modeller med mycket detaljer, och de blir mer som ett konstverk än en enstaka modell.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]