Plancks konstant

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Diracs konstant)
Hoppa till: navigering, sök
Kvantmekanik

Teori:

Tolkning:

Persongalleri
Einstein | Schrödinger
Heisenberg | Dirac | Fermi
Bohr | Planck | Born

Plancks konstant, betecknad h, namngiven efter fysikern Max Planck, är en fysikalisk konstant som förekommer i kvantmekaniska ekvationer. Dess värde är ungefär

h = 6,6261·10−34 Js [1][2]

Plancks konstant kan ses som en omvandlingsfaktor mellan frekvens och energi, speciellt för fotoner. I kvantmekaniken används oftare Plancks konstant dividerad med 2π, och den har därför givits en egen beteckning

\hbar = \frac{h}{2\pi}

där π är förhållandet mellan en cirkels omkrets och dess diameter. Konstanten ħ utläses "h-streck" och kallas ibland för Diracs konstant efter Paul Dirac.

ħ har enheter av rörelsemängdsmoment, och ban-rörelsemängdsmomentet i ett kvantmekaniskt system, mätt i förhållande till valfri axel, är alltid en heltalsmultipel av detta värde. Spinn är alltid en hel- eller halvtalsmultipel av ħ.

ħ förekommer också i Heisenbergs osäkerhetsprincip, och man kan därför säga att ħ är mer fundamental än h. ħ används även för att definiera olika typer av naturliga enhetssystem, däribland Planckenheterna, i vilka den har det numeriska värdet 1.

Typografi[redigera | redigera wikitext]

Unicode stöder ħ, som kan användas direkt eller via HTML-koden ℏ vilket syns i nyare webbläsare. I LaTeX används \hbar.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Planck constant”. 2006 CODATA recommended values. NIST. http://physics.nist.gov/cgi-bin/cuu/Value?h. 
  2. ^ ”Planck constant in eV s”. 2006 CODATA recommended values. NIST. http://physics.nist.gov/cgi-bin/cuu/Value?hev.