Direktoarstil
Direktoarstil är en konstriktning som i Frankrike varade under direktoriets tid på 1790-talet.
Stilen utmärks av torr, klassicistisk anda, särskilt framträdande i konstindustrin. Den inledde empirestilen.
Främst brukar man dock tala om direktoarstil inom modet, och där åsyftas det klädskick som hastigt utvecklades efter franska revolutionen 1789 och som avlöstes av kejsarmodet omkring 1804.
Ett direkt revolutionsmode var införandet av långbyxorna. I damdräkten avskaffas allt som tillhörde den gamla stilens mode: de höga klackarna, det pudrade håret, styvkjolen och framför allt snörlivet. Klänningen är löst sittande med högt skuret liv, och blir efterhand alltmer antikinspirerad. Håret bars lössläppt, uppsatt med hårband eller i turban.
Inom herrdräkten försvinner peruken. Till en början bärs oftast hårpiska, men ersätts senare med kortklippt hår. Stövlar blir också moderna. Det trekantiga hatten läggs bort och ersätts med en bicorn eller cylinderhatt, oftast mycket stora hattar. En stor kravatt lindas högt om halsen över uppstående skjortkragar, rocklagen blir ofta enorma. I sin extrema form kallades dess modelejon i 1790-talets Frankrike skämtsamt för incroyables och merveilleuses.
Källor
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.