Dirk Bogarde

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Dirk Bogarde och Jane Birkin i Cannes, 1990.

Sir Dirk Bogarde, född Derek Jules Gaspard Ulric Niven van den Bogaerde 28 mars 1921 i Hampstead i London, död 8 maj 1999 i Chelsea i London, var en brittisk skådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Dirk Bogardes egentliga dopnamn var Derek Jules Gaspard Ulric Niven van den Bogaerde. Han föddes i en taxi i en förort till London, som son i en engelsk-nederländsk familj.

Dirk Bogarde deltog under andra världskriget i den brittiska arméns underrättelsetjänst, varefter han sökte sig till filmindustrin. Hans allmänt trevliga utseende hjälpte honom och han fick 1950 sin första stora roll i en kriminalfilm där han spelade rollen som gangstern, som sköt en poliskonstapel, men det var hans rollprestation i Doktorn i huset (1954, efter Richard Gordons roman), som gjorde honom till stjärna.

Från 1960-talet alternerade han mellan kommersiella och seriösa lågbudgetfilmer av ekonomiska respektive konstnärliga skäl. Under denna tid blev han prisad karaktärsskådespelare efter, bland andra, filmerna Betjänten, För kung och fosterland, Döden i Venedig och Dubbelgångare. Bogarde använde ett stramt, men uttrycksfullt spel och enligt vissa[vilka?] en ständig närvaro.

En intressant detalj är att nästan alla filmer och bilder visar Bogarde i vänsterprofil, eftersom hans andra ansiktshalva inte var lika balanserad, och han ville alltid se stilig ut. Själv är han mest nöjd med rollen som von Aschenbach (vit kostym och vit panamahatt) i Döden i Venedig.

När Bogarde såg Rainer Werner Fassbinders Dubbelgångare var han lyrisk och trodde på storslam i Cannes för regissören och för sig själv. Väl där fick han se en obegripligt klippt film som ingen förstod. Fassbinder sade till den samlade pressen att det var hans självmordsbrev. Bogarde lämnade Cannes och återvände inte till filmindustrin på tolv år.

Strax satte han igång att skriva böcker, men i sin första självbiografi gjorde han misstaget att skriva sin adress, vilket betydde ett stort antal autografjägare på dörrmattan. Det blev sju delar av självbiografin, alla skrivna som vore de romaner.

Han avslutade sin filmkarriär 1991 som en döende fader i Daddy Nostalgie. Många har trott att han var homosexuell, dels på grund av några roller han spelat, dels för att han aldrig gifte sig. Själv sade han att han avskydde ägande och tyckte om att vara för sig själv.

Dirk Bogarde adlades 1992.

Filmografi(urval)[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]