Diskussion:Afrikaans
Wikipedia
Afrikaans har många rötter. Att se språket som ett germanskt språk förefaller självklart när man ser på hur mycket dagens officiella afrikaans liknar nederländskan och svenskan. Samtidigt omfattar benämningen afrikaans också tsotsitaal och andra talspråksvarianter som talas av ett antal människor i bl a Sydafrika och Namibia som överskrider antalet så kallade "boer". Dessa idiom är mindre påfallande svensk-lika. Många personer med afrikaans som modersmål anser att deras språk uppfanns av malajerna för att de skulle kunna kunna kommunicera med sina nederländska husbönder. De pekar på att de äldsta bevarade afrikaans-texterna är avfattade med arabisk skrift och härstammar från en tid då husbondefolket brukade använda officiell nederländska när de uttryckte sig i skrift. Dagens tsotsitaal är i mycket en bantuiserad vidareutveckling av detta 1600-talsspråk. Det officiella språket däremot har genomgått en lång språkvårdsprocess, där språkmyndigheten rensat ut icke-germanska ord och vändningar, och hela tiden har sneglat på nederländskan och också på svenskan och andra germanska språk som förebilder.
Jag placerar denna text här, innan jag lägger in något liknande i artikeln, för att få synpunkter.
Att Svenska och Afrikaans påminner om varandra, beror väl (förutom vissa grundläggande germaniska samord) nästan enbart på alla lån ifrån lågtyska?
Flyttar över nedan från artikelsidan, bör bearbetas innan det läggs in i artikeln. Just nu känns det väl mycket som privatforskning... /Grillo 3 september 2005 kl.14.23 (CEST)
[redigera] Dan Köhls krönika
En svensk (Dan Köhl) som fascinerats av afrikaans berättar: Närsom under träning av elefanter i Namibia jag hörde Afrikaans talas första gången och upptäckte hur likt svenskan det var (samt att jag nästan kunde tala med boer) har jag gjort lite efterforskningar.
Obs: enligt konventionell historieskrivning härstammar afrikaans entydigt från 1600-talets nederländska; här följer Dan Köhls mer färgstarka utläggning som knyter ihop vikingar, friser och boer:
Alltifrån det påstådda frisiska grundandet av Birka och den under vendeltiden stora potentiella invandringen av frisiska köpman och andra till svitjod av dessa folkslag, ger en antydan om en intim närhet mellan svenskan och denna språkstam, alltså den förmedeltida frisiskan, att de båda språken är intimt besläktade som inte medeltida tyska influenser eller 1700-talets förfranskning av svenskan lyckats att helt ta bort. Den som funderar över detta lite mera, och jämför med isländskan kommer kanske på att vi inte har dokumenterade låneord därifrån heller. Självfallet inte, för de talar roten till vårt språk, vårt språk har nästan utveckats ur det som de talar. En svensk i mälardalen som lärt sig runor förstår nästan inte vad det står på en sten från år 800 e.Kr. men en islänning kan möjligen läsa hela stycken flytande. Denna bakgrund bör man övertänka när man diskuterar afrikaand, som färdades till sydafrika omkring 1600-talet. När vi svenskar säger katt som i katwijk i Holland så har vi kanske ingen dokumentation på att vi lånat ordet från afrikaand. Men de säger samma ord för samma djur. Och det ordet uppfanns inte i Uppsala...
För några månader sedan (under svenska på respektive sida i afrikaands wikipedia skrev jag in följande exempel, vilken jag av olika anledningar sprang på idag igen. Först kommer deras beskrivelse av oss:
Sweeds is 'n Noord-Germaanse (as deel van Germaans) en Skandinawiese taal. Die taal is nou verband aan Noors en Deens. Dit word merendeels in Swede (1986: 7,825,000 sprekers) en Finland (1997: 296,000 sprekers) gebruik.
Om 'n idee te gee van hoe Sweeds en Afrikaans verskil sal 'n paar voorbeelde verskaf word:
- My naam is [Koehl]. Ek skryf in Sweeds nou om te wys hoe Afrikaans en Sweeds ooreenstem.
- (Mitt namn är Dan Koehl. Jag skriver på Svenska nu, för att visa hur Afrikaans och Svenska överensstämmer.)
Algemene term wat deur boere gebruik word soos (vanliga ord för en bonde är):
- koei, ko
- vark, svin
- hond, hund
- kat, katt
- Daar is melk om te drink en kaas om te eet, Där är Mjölk at dricka och ost att äta.
- Indien u verder belangstel in Sweeds, kyk gerus na die Sweedse Wikipedia - http://sv.wikipedia.com/.
- Afrikaan på wikipedia: ta en titt och jämför våra språk - http://af.wikipedia.com/
Det är visst ett faktum att "afrikaans har många rötter" (för att citera den förste skribenten på denna sida), såsom bl.a. engelskan, men trots det hör afrikaans (och engelska) till den germanska språkgrenen i den indoeuropeiska språkfamiljen. Dess grundförråd och grundgrammatik är och förblir germanska, särskilt standardspråkets. Tsotsitaal och andra avvikande talvarianter är kreoliserade varianter av afrikaans som i sig själv är något kreoliserad variant av nederländskan. Sådana kreoliserade varianter har också utvecklats av bl.a. engelskan, franskan och nederländskan. -- Helan går, 16. 1. 2007

