Diskussion:Gustav

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En tredje tolkning som jag har hört är att Gustaf är sammansatt av gaut och staf. Där Gaut skulle vara folknamnet eller verbet gjuta. Alltså skulle namnet vara ett fruktbarhetsnamn och stå för det manliga fortplantningsorganet, staven som gjuter säd.

Namnet Gaut finns belagt på minst en runsten: Brostenen i Uppland, med inskriften »Ginlög, Holmgers dotter och syster till Sigröd och till Gaut och hans övriga syskon, hon lät göra denna bro och resa denna sten efter Assur, sin make, Hakon jarls son. Han var vikinga vordr med Geitir. Gud hjälpe hans ande och själ.» Källa:http://www.ukforsk.se/askeberg.htm

Gaut var även enligt Snorre ett av Odens namn.

Mvh Gustaf

Godstowe[redigera | redigera wikitext]

EmilEiks återställde att namnet Gustav skulle ha en engelsk motsvarighet i "Godstowe", med referens till en amatör utgiven på eget förlag. Så egentligen behöver man inte ens prata om det. Men i sak var en:Godstow(e) ett kloster och ett ortnamn, och min gissning är att förledet har med Gud att göra. Om det finns belägg för att det var ett personnamn med etymologiskt samband till Gustav, behövs det en auktoritativ källa. /Pieter Kuiper 13 maj 2009 kl. 10.52 (CEST)

Vad använder den källa EmilEiks lägger in som källa för påståendet? --Bomkia 13 maj 2009 kl. 12.59 (CEST)
Svar: Continental Germanic Personal Names in Old and Middle English Times Thorvald Forssner; Upsala, 1916; The Pre Conquest Personal Names of Doomesday Book 0 van Feilitzen; Upsala, 1937; Scandinavian Personal Names in Lincolnshire & Yorkshire G Fellows Jensen; Copenhagen, 1968; Oxford Dictionary of English Christian Names E G Withycombe; Oxford, 1977. EmilEikS 13 maj 2009 kl. 23.06 (CEST)
Nuförtiden kan man kolla sådana påståenden med google books. Alla dessa böcker finns där på "snippet view". Men på "Godstowe" får jag inga träffar. /Pieter Kuiper 13 maj 2009 kl. 23.18 (CEST)
Tog bort "Godstowe" tillfälligt tills jag får reda på exakt källa. Tror inte på att du har skannat alla de där böckerna. Tror däremot att du har personliga onda avsikter. Upplever dig som läskigt elak. Skrämmande helt enkelt. EmilEikS 14 maj 2009 kl. 11.51 (CEST)
EmilEiks bluffade att "namnet välkänt i engelsk literara", och då Bomkia bad att få syna bluffade han vidare med en hög bokhänvisningar (på Itmam-manér). När jag avslöjar bluffen, tycker han att det är ont och elakt. EmilEiks bör begrunda WP:IPA - han har redan fått en varning. /Pieter Kuiper 14 maj 2009 kl. 15.55 (CEST)

Samma användare skriver här och där de senaste dagarna att boken Throne of a Thousand Years av Jacob Truedson Demitz är utgiven på "eget förlag", som det ser ut för att nedvärdera eller snarare tillintetgöra den som källa. Vet inte riktigt var jag ska skriva denna kommentar till det, men gör det här. För det första är frågan om alla böcker utgivna på "eget förlag" ska betraktas som ej vederhäftiga, oavsett bibliografi och övrigt anseende? Kan inte svara på det, men det kanske vore ett bra ämne att ta upp på brunnen. Angående den här boken så gavs den ut 1996 av Ristesson Ent. i Ludvika och Los Angeles. På sistnämnda ort finns företaget fortfarande och drivs fortfarande av samma person Ritch M. Esra som i övrigt årligen ger ut The Music Business Registry sedan många år tillbaka. Han har ett utmärkt rykte. I Sverige fanns enligt sidan 332 i boken inte mindre än 8 företag och 3 privatpersoner som intressenter i förlaget (ingen av dem författaren). Tre chefer på ABB, Ericsson Telecom respektive Posten hade hand om den ekonomi som möjliggjorde bokproduktionen på ett välkänt tryckeri i Falun. Idag består rörelsen i Ristesson Ent. i Sverige till övervägande del av skötsel av ett stort privatbibliotek och arkiv, förutom några mindre kulturprojekt. Inledningstexten på en av rörelsens två hemsidor har författats av Demitz. Chefen för rörelsen heter Sami Josefsson. Om det är någon som har några andra uppgifter än dessa hoppas jag få ta del av dem här. 217.209.96.157 14 maj 2009 kl. 15.05 (CEST)

På Libris får man om man skriver "Ristesson" på sidan utökad sökning i fältet för förlag som svar endast en bok. Det är vad man kan kalla "utgivning på eget förlag", oavsett hur ägandeförhållanden ser ut. På engelska wikipedia har man skrivit om detta: Self-published sources (online and paper). Hur lång bibliografin eller hur bra tryckeriet är spelar ingen roll, inte heller om man har ett katalogföretag i USA som distributör. /Pieter Kuiper 14 maj 2009 kl. 15.55 (CEST)
Självklart måste författaren ha varit inblandad som ägare av förlaget om det ska anses vara "eget förlag". Självklart kan ett förlag som bara ger ut en bok inte oavsett ägarförhållanden kallas för författarens "eget förlag" bara för att det givit ut en enda bok. Företaget i Los Angeles är ett respekterat förlag inte en distributör (enkelt bara Googla lite). "Self-published sources" är helt ovidkommande i detta sammanhang. Bibliografin har enorm betydelse för vederhäftigheten som källa. Det är det en bibliografi är till för. Det anges här att man "kan" kalla detta för "utgivning på eget förlag". "Kan" därför att det är lagligt att sprida osakliga uppgifter i så fall, men inte "kan" därför att man är saklig och har goda avsikter. Man undrar vad (det okunniga men brinnande) intresset går ut på att svärta ned just denna bok som källa? 217.209.96.157 14 maj 2009 kl. 20.05 (CEST)
...men vad har tryckeriets välkändhet för betydelse? Crabbofix 14 maj 2009 kl. 20.15 (CEST)
Bara att man kunde befara att den stadigt eskalerande smutskastningen av den här boken och författaren snart skulle beskylla Demitz för att ha tryck den själv också. Kanske kopierade han upp den på en Xerox-maskin? ~ Självklart har tryckeriet annars ingen betydelse alls. 217.209.96.157 14 maj 2009 kl. 23.08 (CEST)

Efter ett antal veckors epostkorrespondens med Oxford i England och experter på Arkivcenrtum i Uppsala, samt slutligen förfrågan till författaren själv, detta: I Demitz bok står följande på sid 7: "Elizabeth I, reigning in England, may have called her Swedish colleague Godstowe...". Detta missuppfattade jag och trodde att han menade det var en etablerad namnform ("may have called" som "har visserligen kallat" när det här menas "kunde ha kallat"). På sidan 166 i boken finns namnet återgivet igen i en hänvisningslista - "Godstowe: here Gustav" - också med en formulering som borde ha gjort mig mer försiktig i detta enstaka fall, som var mer som poetic license (vad det nu kan heta på svenska) i bokens inledning. Jag trodde med andra ord att det flertal gedigna böcker som anges i bibliografilistan till Demitz bok var underlag även till en etablerad namnform i detta fall. Så visar sig inte riktigt vara fallet. I detta enstaka fall. Här det fråga om en etymologiskt korrekt översättning av stamstavelserna i Gustav. Mitt fel. Jag ber om ursäkt för missförståndet. EmilEikS 14 juli 2009 kl. 06.34 (CEST)