Diskussion:Lista över städer i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Vilka orter platsar i listan? (Definitionsproblematik m.m.)[redigera | redigera wikitext]

Detta är en lite konstig lista, den tar tillexempel upp vissa städer som bara var danska (Åhus) men inte andra som har liknande historia (Vä)--Simson 5 januari 2006 kl.23.21 (CET)

Just begreppet "stadsprivilegium" kan ifrågasättas när det gäller de nyare städerna. Från mitten av 1800-talet fanns väl inte längre några egentliga privilegier. För de kommuner som blev städer på 1900-talet var det väl mer frågan om ett slags "statussymbol". Den enda skillnaden var väl tillämpningen av stadstadgor som brandstadgan , ordningsstadgan etc, samt andra namn på vissa organ. För de nyare städerna är det nog bätte att skriva att de "blev stad" än att de "fick stadsprivilegier" eller "fick "stadsrättigheter". --Andhanq 16 januari 2006 kl.18.43 (CET)

Notera att alla stadsrättigheter upphörde 1971. Idag finns tätorter och kommuner, inga städer. /Grillo 17 januari 2006 kl.16.58 (CET)
Själva "privilegierna" d v s särrättigheterna gentemot andra kommuner hade succesivt avskaffats under en lång period ända från mitten av 1800-talet. Vad jag vill minnas var den sista rättigheten som städer hade, till skillnad från andra kommuner, ett monopol på auktioner. Detta försvann först 1971.--Andhanq 26 mars 2006 kl.12.34 (CEST)
Ett privilegium återstår idag - bara kommuner med en gammal stad som huvudort får använda murkrön ovan sitt stadsvapen.
Varifrån kommer denna uppgift? Källa, tack! Användande av sådana "markörer" är knappast straffsanktionerade! --Andhanq 17 februari 2008 kl. 22.16 (CET)
Det finns en kolum "invånarantal 2000". Vilket område avses därmed? --Andhanq 7 april 2006 kl.10.45 (CEST)
Tätorten enligt SCB verkar det som. Artiklarna som är länkade till har samma invånarantal och de siffrorna tror jag är från SCB. Gunnar Larsson 7 april 2006 kl.10.56 (CEST)

Åter till huvudfrågan. Artikeln heter "Lista över städer i Sverige". Vad är en stad?! Kan vi inte komma fram till en definition finns det ingen vettig anledning för denna lista att existera!Zaijaj 13 mars 2010 kl. 02.04 (CET)

Anledningen till att det inte finns någon tydlig definition är att begreppet stad är något föråldrat. Idag finns det kommuner och tätorter. Vissa kommuner kallar sig även stad, t.ex. Stockholms kommun (Stockholms stad) och Nacka kommun (Nacka stad). Begreppet Stockholms stad bör därför idag tolkas som en synonym till Stockholm kommun. Det finns dock ett intressant historiskt perspektiv som gör att listan är mycket relevant.

Luleå tätort[redigera | redigera wikitext]

Vill föreslå en uppdatering av informationen från 2000 till 2005. En större ändring som jag vill uppmärksamma tills dess är att Gammelstad, Södra Sunderbyn och Bergnäset har tillräknats Luleå tätort (mer specifikt Luleå utvidgade tätort), enligt Luleå Kommuns hemsida, och tätorten har plötsligt gått från dryga 45,000 till närmare 57,000 invånare. Om man ser benämningen tätort ungefär som engelskans "urban area" så blir det mycket logiskt att man på Wikipedia börjar använda befolkningen i den "utvidgade tätorten" istället för den gamla siffran som indikerar de allra mest centrala delarna, och de som från början räknats som stadsdelar snarare än tätorter. Bergnäset kan man nog säga tillhör Luleå tätort i lulebornas hjärtan. Det är en älv som skiljer dem åt, och en bro som håller dem samman. De samhällen norr om Luleå (Gammelstad, S. Sunderbyn etc) som enligt kommunens hemsida numera räknas till tätorten är i stort tätt sammankopplade, men räknas historiskt mer som tätorter. Gammelstad var exempelvis en egen kommun fram till sammanslagningen 1968.


Det är SCB som avgränsar tätorter enligt en given definition. Enligt SCB:s lista över tätorter 2005 är både Gammelstad och Bergnäset egna tätorter och inte en del av Luleå tätort. --LarsN 16 september 2007 kl. 16.01 (CEST)

Faktakoll[redigera | redigera wikitext]

Folkmängdsuppgifter[redigera | redigera wikitext]

I artikeln stod tidigare "Vissa av de angivna folkmängdsuppgifterna 2000 är helt felaktiga, då avser hela kommunen inom nuvarande gränser. Kolla därför aktuella siffror direkt i ortens artikel." Det känns lite resignerat, och Wikipedia borde ha ambitionen att ha korrekta siffror. Att konsekvent ange invånarantal för dagens motsvarande tätort/småort är väl det enklaste, men inte helt oproblematiskt. Vissa städer har vuxit ihop, ska man då ange invånarantal för den tätortsdel som ligger i den kommun som är respektive stads arvtagare? (Hur gjordes det i till exempel fallen Huskvarna och , där det inte finns någon kommungräns genom den sammanvuxna tätorten?) Vissa städer omfattade ett mycket större område än dagens tätort (Karlskoga stad var till exempel samma område som dagens Karlskoga kommun, snarare än tätorten Karlskoga), åter andra har vuxit långt förbi de gamla stadsgränserna. Hur man än gör borde man komma fram till ett sätt som kan genomföras och beskrivas i artikeln. //Essin 23 juli 2007 kl. 02.07 (CEST)

Eftersom detta till stor del är en historisk artikel ser jag ingen större poäng att alls ha med dagens invånarantal i artikeln. Det lättaste vore att stryka uppgifterna helt, de finns ju ändå bara ett klick bort. Den enda poängen vore kanske att ha ett invånarantal för året då staden blev en stad, men det är kanske inte helt lätt att få tag på. /Grillo 23 juli 2007 kl. 18.52 (CEST)

Ordning från nord till syd[redigera | redigera wikitext]

Tabellen saknar rubriker, markerar värdena koordinater samt höjd över havet måste detta anges. Ingen kan läsa tankar eller gissa sig till vad en tabell handlar om. /Grillo 23 juli 2007 kl. 19.03 (CEST)

Det står fortfarande inget om vad de olika kolumnerna står för. Jag gissar återigen att de står för koordinater resp. höjd över havet, men jag vågar inte skriva in det i artikeln. /Grillo 4 november 2007 kl. 17.21 (CET)


Tycker det är lite konstigt att Norrköping ska ha 88.000 invånare år 2000 och sedan tappat 5000 till år 2005!!! Helt felaktigt, kan det ändras för den som har faktauppgifterna, eller finns det ens överhuvudtaget? Tycker inte det verkar finnas någon bra källa till det som är skrivet.

Handlade nog om klotter... /Grillo 4 november 2007 kl. 17.21 (CET)

Höjd ö.h.[redigera | redigera wikitext]

Vad är källan till dessa siffror och vad har man använt för princip när man ha bestämt höjden över havet? Även en stadskärna kan ju vara rejält kuperad. I tabellen anges detta värde till 11 för Stockholm, 29 för Västervik och 0 för Sölvesborg, trots att alla tre städerna är kuststäder. Det verkar vara någon form av inkonsekvens här. Stigfinnare 26 maj 2008 kl. 15.48 (CEST)

Vilka landskap och landsdelar ska gälla?[redigera | redigera wikitext]

Just nu är det otydligt om tabellen visar vilka landskap och landsdelar städerna låg i vid grundandet, vilka de låg i 1971 eller vilka de ligger i i dag. Problemet med landskapen berör väl endast Stockholm och Göteborg medan fler städer, framför allt i de f.d. danska landskapen, berörs av landsdelsproblemet. En fråga man också kan ställa sig för städerna ifråga är i vilken grad landskaps- och landsdelsbegreppen var relevanta eller existerande vid den aktuella tidpunkten. /Dewil 27 augusti 2008 kl. 16.46 (CEST)

De här angivelserna finns väl bara med för att ge en fingervisning om läget. Några andra landsdelar än de nuvarande (som saknar all administrativ betydelse) bör vi definitivt inte laborera ned. --Andhanq 29 augusti 2008 kl. 22.58 (CEST)
Nu är ordningen Stad-Landskap-Län 1970-Län 2006-Landsdel-Stad sedan-Anmärkningar. Min fundering kommer nog av att Landskap är kolumn nummer två vilket kan uppfattas som den viktigaste upplysningen. För min del skulle det vara tydligare om kolumnordningen i stället var Stad-Stad sedan-Län 1970-Län 2006-Landskap-Landsända-Anmärkningar. Eftersom stadsbegreppet är historiskt och utan egentlig relevans efter 1970-talets början så vore en sådan ordning mer logisk. /Dewil 29 augusti 2008 kl. 23.19 (CEST)
Kan hålla med. Kanske "Län 2006" (alltså antagligen året då listan gjordes) inte behövs överhuvudtaget. Man att ge sig inte och böka i den här tabellen verkar ett stort jobb. --Andhanq 30 augusti 2008 kl. 00.16 (CEST)

Defintion[redigera | redigera wikitext]

De enda städer som finns idag i Sverige är Stockholm Göteborg och Malmö. Dessa tre är städer, övriga ställen är bara Tätorter eller glesbygder. Logiskt sätt så räknades tätorter "förr" som städer men inte idag, idag så är det i övriga Sverige bara centralorter(tätorter) te,x: i Kungälvs Kommun så är "Kungälv" centralorten, eller Stenungsund som är centralort i Stenungsunds Kommun Osv. Användare:Discovery

Vad har du för grund att göra en sådan avgränsning mellan Stockholm, Göteborg, Malmö och övriga tätorter? Och menar du att förr så var alla tätorter städer? Thuresson 17 augusti 2009 kl. 13.22 (CEST)
Det finns så mycket missförstånd och konstiga uppfattningar om detta, så allt är möjligt. Faktum är ju att en riktigt officiell definition helt enkelt saknas. Det har inte ansetts nödvändigt. Det närmaste man kan komma är att SCB i Sveriges Nationalatlas definierar städer som tätorter med mer än 10 000 invånare. Men hur accepterad den definitionen sedan är i vidare kretsar är ju en annan fråga. --Andhanq 17 augusti 2009 kl. 19.15 (CEST)

ja thuresson ^^ du kan vell börja med att slå upp ordet centralort

Järle?[redigera | redigera wikitext]

Det är tveksamt om denna ort bör vara med i en sådan lista. Denna stad har aldrig existerat. Det var så att säga ett "misslyckat projekt", eftersom ingen befolkning flyttade dit och knappt något av den plnerade bebyggelsen uppfördes. Ett exempel på "civil olydnad" skulle man kunna säga. En stad kan inte vara en ren papperskonstruktion, som aldrig existerat IRL. Däremot ska naturligtvis detta projekt nämnas i ortsartikeln (vilket också görs)--Andhanq 24 november 2010 kl. 23.55 (CET)

Instämmer. Det är enbart frågan om en kuriositet. Stigfinnare 25 november 2010 kl. 09.56 (CET)
Jag ser att Järle har halkat in på listan igen. Jag tänker inte starta något redigeringskrig genom att stryka Järle men jag har lagt till en kommentar som påpekar att Järle aldrig har varit stad. Stigfinnare 2 mars 2011 kl. 16.51 (CET)
Bra. Däremot är nog Järle inte helt ointressant även i en sådan här lista, eftersom stadsrättigheterna faktiskt utfärdades. Pappersprodukt eller inte. Järle spelade ju sin roll på andra sätt än genom att finnas till av egen byggnadsmässig kraft. En sådan här lista kan läsas ur många perspektiv (både som statistik och historik), och det är bra att kommentarskolumnen finns (och används). Järle är ju inte det enda exemplet på städer värda egna noter.--Paracel63 (disk) 18 juni 2012 kl. 02.24 (CEST)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Saknas till artikeln, men kanske är det [1] om ligger till grund för årtalen, vilket då är en mycket otillförlitlig källa. Årtal för grundande av de äldre städerna verkar inte stämma mot andra källor.Yger 1 december 2010 kl. 12.15 (CET)

Birka?[redigera | redigera wikitext]

I ingressen står att det är en lista över orter som haft stadsprivilegium eller som blivit städer senare (alltså efter 1863). Jag ifrågasätter om Birka kan räknas till någon av dessa kategorier. --Andhanq 27 december 2010 kl. 18.50 (CET)

I min genomgång av alla kommunen som funnits efter 1862, så är jag i färd med att se till att sådan finns för alla städer som var kommuner under tiden 1863-1970. När detta är klart är det också min tanke att synka Kategori:Sveriges städer mot dessa artiklar och också denna lista. Det är möjligt själva listan kan kompletteras med en underlista med städer som funnits före 1863, men att vi är konsekventa och konsistenta i dessa olika presentationer av Sveriges städer (inkl datum för grundande) ser jag som viktigt.Yger 27 december 2010 kl. 18.59 (CET)
Bra. Då överlämnar jag detta med varm hand till dig. --Andhanq 27 december 2010 kl. 22.02 (CET)

Jag tycker det vore bra med en lista på alla orter som varit städer, oavsett om de var före eller efter 1863. Varför dela på det. Lös det med en notering eller liknande.

Det viktiga som jag ser det är att för läsaren veta efter vilka kriterier orten tagit med på listan (och utan väldefinierade kriterier är listan oanvändbar). Efter vilken lag stadspriviligierna och stadsadministrationen löd. För städer 1863-1970 är detta enkelt. Det finns också andra äldre som har väldefinierade kriterier men ju längre bak vi går ju otydligare blir det. Och klarar vi av komma rätt i denna djungel? Birka är tex ett exempel där kriterier för varför det kallas stad helt saknas - kan den ändå kallas det då? Och de orter i de danska länen de hade andra definitioner på stad, kan vi verkligen beskriva detta helt korrekt? Och bland de äldre finns flera fall där det fanns stadsprivilegier men ingen bebyggelse etc.Så visst kan vi lägga till en kolumn dör vi skriver efter vilka kriterier det definierat som stad, men det löser bara några av de äldre fallen. Yger 28 december 2010 kl. 18.34 (CET)
Jag fundarade lite utifrån det jag skrev på bybrunnen efter att faktiskt ha sett listan jag undrar om inte den inte skall ändras, och få en särskild kolumn för äldsta stadsrättigheter. Då kan man också lägga in en not om äldsta stadsprivilegierna tydligt är förnyande av äldre, idag försvunna stadsrättigheter. Sedan kan man ha en annan kolumn för när staden första gången är dokumenterad som handelsplats med fast bebyggelse, vare sig detta är dokumenterat i skriftliga källor eller genom arkeologi. Jag ser idag att listan är mycket godtycklig. Enköping räknas som dokumenterad från 1413, men där finns stadsbebyggelse från 1100-talet. Uppsala har också stadsbebyggelse från 1100-talet, men där är grundläggningsåret 1286. Visby räknas från år 1000, men där finns också första stadbebyggelsen på 1100-talet. Jag vet inte exakt vad man räknar som från år 1000. Det har troligen funnits en hamn i Visby före staden, liknande de vikigatida hamnar som funnits på en mängd andra platser på Gotland, men det kan ju knappast kallas stad, lika lite som Kungshamnen i Uppsala. Hur man får Tommarp och Lomma att vara städer på 1000-talet övergår mitt förstånd. Västerås är en gammal stad, men att sätta grundläggningen till 990 känns som att ta i - nu verkar det ju som staden året som sitt grundläggningsår från den tiden. Då känns det snarare som Lund och Sigtuna har större skäl att lägga sina grundläggningsår före 1000, Sigtuna brukar ju räknas som grundad på 970-talet och Lund 990, där finns ju snarast en något äldre historik. Enköping har stadbebyggelse åtminstone från 1150, Stängnäs har det alla fall på 1100-talet. Problemet är nog att det inte finns något riktigt bra objektivt sätt att datera städer. Det bästa nog att man helt enkelt får lov att skriva ut vad dateringen baserar sig på och vad som förmodas ha funnits på platsen vid tiden för "grundandet".--FBQ 16 februari 2011 kl. 23.22 (CET)
Jag vet inte - det här blir nog ett hopplöst projekt... De flesta städer verkar räkna sina privillegier inte från när de äldsta privillegiebreven dateras utan när de första gången omtalas som städer, vilket gör det hopplöst att hitta objektiva dateringskriterier. Jag känner att jag nog inte kommer att kunna gå igenom dem alla inom den närmaste tiden. Det känns snarast som det skulle behövas ett projekt för det här. --FBQ 17 februari 2011 kl. 16.48 (CET)

Överarbetning[redigera | redigera wikitext]

Jag har nu gått igenom alla stadsartiklar och speciellt arbetat igenom frågan när de fått stadsstatus, dvs egen jurisdiktion. Jag har i inledningen nu angivit de riktlinjer jag därvid använt, där målet har varit att inte konservera "traditionella" tveksamma uppgifter utan hellre ange intervall etc för att i möjligaste mån uppge faktiskt korrekt information. Då alla uppgifter om år för erhållen stadsstatus nu återfinns i stadsartiklarna, bör ändringar av dessa först ske i dessa innan de införs i denna lista. Städer som inte blivit stadskommuner har jag inte arbetat igenom på samma sätt eller strävat efter att bli komplett i denna lista (jämför för dessa också Kategori:Historiska städer i Sverige.Yger 20 februari 2011 kl. 12.31 (CET)

Nu är det ju tyvärr så att egen jurisdiktion under 1900-talet inte var ett kriterium för stadsstatus. Endast en av de stadskommuner som bildades under 1900-talet fick sådan, nämligen Lysekil (1901-1936). Efter 1901 inrättades således inte en enda ny rådhusrätt. Efter det att rättegångsbalken trätt i kraft 1948 avskaffades den egna jurisdiktionen i ett stort antal av de mindre städerna, för att slutligen helt avskaffas 1965 då de kvarvarande rådhusrätterna förstaligades inför Tingsrättsreformen i Sverige 1971. --Andhanq 20 februari 2011 kl. 15.29 (CET)

Torget, Berga socken i Småland[redigera | redigera wikitext]

Jag saknar Torget i Berga socken som ligger cirka en mil norr om Ljungby fick år 1279 stadsprivilegier, men grundaren biskop Henrik avled något år därefter, så staden uppfördes aldrig.

Då platsen fått stadsprivilegier så borde den platsa i listan Halvdan 2 mars 2011 kl. 14.14 (CET)

Nja, det är ju samma förhållande som för Järle som diskuterats ovan. Samma argument bör gälla för Torget. Staden har aldrig existerat och då bör den inte heller finnas med i förteckningen. Stigfinnare 2 mars 2011 kl. 16.43 (CET)
Raden för Järle blev bra, kanske något likadant för Torget?Yger 2 mars 2011 kl. 16.50 (CET)
Ja, jag kan fixa det. Stigfinnare 2 mars 2011 kl. 16.52 (CET)
Det blev bra, en fråga har dykt upp och det är om det ska heta Berga eller Torget. Forskar vidare. Halvdan 3 mars 2011 kl. 10.20 (CET)
Jag känner mig högst tveksam till den här uppgiften, vad jag vet finns inga stadsprivilegier så här tidigt - jag undersökte svenska brev från 1279, och hittar ett av biskop Henrik här: [2] - det är ett testamentsbrev som inte nämner något stadsprivilegium.--FBQ 3 mars 2011 kl. 19.21 (CET)
Det gick att hitta fler brev av biskop Henrik där ingen datering skrivits ut, men inget om några stadsprivilegier.--FBQ 3 mars 2011 kl. 19.23 (CET)
Jag undersökte Styffes "Skandinavien under unionstiden" som inte nämner något om staden, inte heller Nordisk familjebok eller Svensk uppslagsbok. En googling gav bara ett resultat en lokal hemsida för hembygdsföreningen eller motsvarande. Det var svårt kontrollera uppgifterna där, men såg snabbt att det omtalade brevet från påven Alexander III till biskop Kol inte nämner Berga socken såsom sägs på hemsidan, utan enbart "Buddathorp" och att en identifiering med Guddarp känns väldigt långsökt.--FBQ 3 mars 2011 kl. 19.51 (CET)
Det här var intressant. Artikeln om staden torget hänvisar till Åhman, E. Ett medeltida klockgjuteri i Berga. Boken om Bergabygden 2. Utgiven av Berga o Vittaryd-Dörarps hembygdsföreningar. Den listas på någon om fornlämningar i Ljungby kommun som en arkeologisk rapport, något som gör att den borde gå att påträffa. Jag hittar dock inget. När jag går in i FMIS finns som RAÄ Berga 313:1, en "övrig kulturhistorisk lämning", en grop i prästgårdens trädgård, om vilken sägs "Gropen har tolkats som en medeltida klockgrop" och den skall ha grävts ut 1985-86. Dock ingen hänvisning till någon grävrapport, vem som utfört den eller var den publicerats - vilket är riktigt konstigt. Har hembygdsföreningen grävt den själva? Har RAÄ verkligen godkänt det, och om de gjort det måste det väl bero på att de inte ansett den som någon fornlämning? --FBQ 4 mars 2011 kl. 10.33 (CET)
Här fins en någolunda trovärdig referens: [3] Stigfinnare 4 mars 2011 kl. 13.06 (CET)
Tack, nu lyckades jag hitta brevet det handlar om: [4]--FBQ 4 mars 2011 kl. 14.02 (CET)
Det verkar dock inte handla om något privilegium i egentlig mening, men det är väl något som hör till diskussionen nedan, och som nog inte har någon helt bra lösning.--FBQ 4 mars 2011 kl. 22.41 (CET)

Köping på Öland[redigera | redigera wikitext]

Borde inte KöpingÖland, dagens Köpingsvik vara med i listan över städer i Sverige. Köping är större, tidigare belagd och finns kvar efter att BirkaBjörkö försvunnit. Så om BirkaBjörkö platsar som stadsbildning så borde KöpingÖland också göra det. Halvdan 3 mars 2011 kl. 10.36 (CET)

Jag tycker inte att vare sig Birka eller Köping(svik) bör finnas med i listan. Finns det överhuvudtaget något som talar för att Birka var stad, mer än att det fanns en större befolkning där? Med en sådan definition på stadsbegreppet, borde vi plocka in Karlskoga, Alvesta, Finspång, Gällivare, Hörby, Olofström, Tibro, Nykvarn, etc. Köping(svik) ska inte in och Birka ska bort! Stigfinnare 3 mars 2011 kl. 11.51 (CET) - Korrigerad Stigfinnare 4 mars 2011 kl. 08.18 (CET)
Jag stör mig också på Birka, och ser gärna den tas bort.Yger 3 mars 2011 kl. 13.05 (CET)
Det kommer i sådana fall att bli rejäla problem med medeltida städer över huvud taget, men å andra sidan är det ju kanske inget större problem? Den älsta svenska exemplaret av Björköarätten finns först bevarad i ett exemplar från 1345, och gäller då Lödöse, övriga stadslagar och privilegier är yngre. Det finns en skånsk birkerätt från slutet av 1200-talet. Men eftersom det över huvud taget nog blir svårt att hitta objektiva bedömningskriterier av äldre städer är det kanske bättre att fokus ligger på modernare städer med stadsprivilegier.--FBQ 3 mars 2011 kl. 19.07 (CET)
Här kommer ju ett problem till - Sveriges äldsta bevarade stadsrättigheter är Jönköpings från 1284. De är dock inte några "Stadsprivilegier" i betydelsen att staden fick egen jurisdiktion, det fick staden först 1349. Skall den typen av privilegier inberäknas?--FBQ 3 mars 2011 kl. 20.32 (CET)
Min tanke som ren amatör i sakfrågan är att det är två parametrar som är intressant - om det fanns en stor specialiserad yrkeskår på platsen och om dessa kunde bedriva sin verksamhet oberoende av landskapstinget och den lokala värdsliga stormannen. Detta bör då kunna bedömas vara så för Lund och Skara när de reser sin domkyrkor och kloster anläggs (stor specialiserad yrkeskår som kan agera oberoende av lokala värdliga herrar. Samma för de vid de stora kungliga borgarna som Kalmar, där borgen både medfört en stor specialiserad yrkeskår och att borgherren (dvs kungen) kunde ge dessa en ställning oberoende av värliga herrar och tinget. Enligt detta resonemang hade inte de på Birka tillräckligt frihet mot de värdliga herrarna. Jönköping anlades också invid en kunglig borg vilket väl kunde ge oberoende och att stadsprivilegierna då snarast formaliserar detta redan existerande oberoende. Yger 3 mars 2011 kl. 21.46 (CET)
Jag skall bara nämna att inlägget inte var ett försvar för Birka - stadsbildningen där är intressant för att den är tidig, men den är svår att jämföra med de medeltida städerna och passar möjligen inte här.
Däremot kändes de andra definitionerna knepigare. stor specialiserad yrkeskår måste väl snarast vara ungefär vad som i arkeologiskt material visar sig som stadsliknande bebyggelse? Angående slottet i Jönköping anläggs det av Gustav Vasa. De första slotten i Sverige hör till senare hälften av 1200-talet, men det finns ju äldre kastraler på flera platser. På några håll finns även befästa kungsgårdar. Jag kan se poängen med domkyrkorna, men det blir lätt knepigt, Gamla Uppsala var ärkebiskopssäte att för den sakens skull bli stad - och Linköping har länge en ganska ynklig bebyggelse för att vara biskopssäte. Visst, det brukar vara sådana här faktorer man väger in när man avgör vad som skall kallas stad, liksom om myntning förekommit, antalet kyrkor, omnämnda helgeandshus osv som kan tjäna som indikatorer. Några objektiva kriterer finns annars tyvärr inte, så vi måste nog uppfinna några om vi vill skapa en rättvis lista.--FBQ 3 mars 2011 kl. 22.20 (CET)
Jag skall kanske hålla mig från den här frågan - tror helt enkelt att den inte har någon ultimat lösning, och kanske bara blir sämre med flera kockar. Att jag började diskussionen var nog att jag upplever att om man utifrån bebyggelselämingar kallar Jönköping för stad i slutet 1200-talet, vilket är helt rimligt, lämpligen bör kalla Stockholm stad från mitten av 1200-talet, och exempelvis Nyköping, Enköping, samt Västra och Östra Aros som städer på 1100-talet (Möjligen är Östra Aros lite tveksam). Men allt är ju subjektivt och alternativet är ju att strunta i att försöka värdera bebyggelsen och gå på några strikt på formella krav. Jag skall nog dock försöka hålla mig härifrån ett tag, och möjligen försöka utveckla beskrivningarna i stadsartiklarna istället :-)--FBQ 4 mars 2011 kl. 23.01 (CET)

Karl Johans stad?[redigera | redigera wikitext]

Karl Johans stad, nuvarande Haparanda hamn, 15 km sydväst om Haparanda, är en nyare parallell till Järle. Stadsprivilegier erhölls men staden etablerades aldrig. Är det någon som har en källa och kan komplettera listan med denna "stad"? Stigfinnare (disk) 5 september 2012 kl. 15.16 (CEST)

enligt denna källa och denna var det bara ett annat namn på Haparanda, inte en egen stad/köping.Yger (disk) 5 september 2012 kl. 16.38 (CEST)
Det är ju en defnitionsfråga. 1842 upphävdes privilegiet för Karl Johans Stad, och i början av 1900-talet anlades den 1933 färdigställda hamnen för Haparande i Karl Johans stad. Enligt Svensk uppslagsbok var den ursprungligen avsedda platsen för staden Nikkala by, 10 kilometer sydväst om Haparanda.--FBQ (disk) 5 september 2012 kl. 16.49 (CEST)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Källorna för årtalen är i princip de stadsartiklar som finns. Dessa har i sin tur ofta men inte alltid korrekta källangivelser, och ofta på bara delar av de intervall etc som anges här. Jag gör nu så att jag anger att källor finns i respektive stadsartikel och tar bort källa behövsmallen. Om detta anses fel är det bara att lägga tillbaks mallen(men kommer någon någonsin överföra alla källreferenser från de 133 stadsartiklarna hit?).Yger (disk) 22 december 2012 kl. 07.52 (CET)

Iw-länkar[redigera | redigera wikitext]

Nästan alla Iw länkar går till artiklar som på sv:wp motsvaras av lista över tätorter. Jag vet itne om det är värt åtgärda dettaYger (disk) 22 december 2012 kl. 07.52 (CET)