Diskussion:Saab 39 Gripen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Första Gripen på museum?[redigera | redigera wikitext]

"Den 14 december 2010 deponerades ett flygplan av A-versionen av Saab till Ängelholms flygmuseum. Flygplanet är det första av Gripen systemet som hamnar på museum och har nummer 101 (Gripen nr 101), vidare är det även det första serietillverkade flygplanet."

Det står inget om i källorna att det skulle vara det först som hamnar på museum. Dessutom har flygvapenmuseum i Linköping haft ett test flygplan från SAAB uställt en längre tid, det överlämnades 2003. Nu kan ju diskuteras om det ingår i "systemet" då det aldrig leverades till flygvapnet inte är serietillverkat o.s.v. Men jag skulle ändå påstå att det är en Gripen, vilket förövrgit museet också gör. I vilket fall det står inte i källorna.

http://www.flygvapenmuseum.se/sv/Foremal--Fakta/Foremal/Flygplan/Utstallda/Flygplan-teknikutveckling/JAS-39/

80.252.174.78 1 mars 2011 kl. 13.19 (CET)

Även om flygplanet i Ängelholm och i Linköping är Gripen, så är ju nummer 101 (i Ängelholm) det första serietillverakde. Så nog bör det flygplan soms tår i Ängelholm vara det första serietillverkade. För utan källa att stödja mig på så bör ju det flygplan som då står i Linköping vara en demostrator? //Joshua 31 mars 2011 kl. 15.05 (CEST)
Så vitt jag kan se så är Gripen i Ägelholm det första serietillverkade. Dock gör det ju inte det till det första Gripen på museeum. Jag har tagit bort den delen av meningen som nämnde det som det första på museeum. Nuvarande text har jag inga problem med. Jag skulle närmast kalla den som står i Linköping för testplan. //80.252.174.78 4 april 2011 kl. 08.46 (CEST)

Varför räknar man upp Brasilien, Danmark, Norge och Thailand under leveranser?[redigera | redigera wikitext]

Varför räknar man upp Brasilien, Danmark, Norge och Thailand under leveranser? Om Brasilien är med så borde Polen, Österrike och alla andra länder som Saab försökt kränga Gripen till listas. Samma med Thailand. Då borde Pakistan listas också.--84.217.103.130 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Ja[redigera | redigera wikitext]

Ja, jag har samma fråga. Varför står inte Pakistan och Frankrike med?

Heter den verkligen inte JAS 39 Gripen?[redigera | redigera wikitext]

Flygvapnet kallar den JAS 39 Gripen, den säljs under samma namn, det finns ett flertal reklamfilmer under namnet JAS 39 Gripen. Jag skulle nog också våga påstå att den är mest känd under namnet "JAS 39 Gripen"... jag föreslår ett namnbyte till antingen JAS 39 Gripen eller Saab JAS 39 Gripen (märkte att "Viggen" skrevs på det senare sättet). Just det, om jag inte minns helt fel så var väl Volvo och Ericsson med och utvecklade den, eller? / Klibbnisse 19 april 2007 kl. 22.34 (CEST) nej det var bara saab aerosystems

Faktum är att artikeln borde heta enbart "Saab 39"! Kom ihåg att vi har tretton olika Saabflygplan att hålla isär, och det måste i encyklopedisk anda vara nån slags enhet på artikelnamnen! Gör gärna dina förslag till redirects, men inte till artikelnamn. Kom ihåg att inte alla Saabflygplan har haft egennamn. Det ar inte heller Saab som satt bokstäver (A, J, S, F-, JAS osv.) framför sifferbeteckningen, detta har gjorts av respektive kund, i detta fall Flygvapnet. Att sen JAS ibland inofficiellt har fått status av egennamn ar en helt annan sak. --Towpilot 26 april 2007 kl. 22.24 (CEST)

Internt inom flygvapnet kallas Gripen kort och gott för 39-systemet. Viggen kallades 37-systemet och gamla Draken var mer känt som 35-systemet. JAS står för Jakt-Attack-Spaning. Draken hette J-35 medan Viggen fanns i två versoner: JA-37 eller AS-37. Vinsten med JAS 39 Gripen är alltså att man kan bedriva såväl Jakt som Attack och Spaning med en och samma maskin.

Inte alls! Där har du anonyme användare ovan som inte ens bemödar dig med att enkelt läsa högst upp på denna sida hur man signerar sina inlägg helt fel! Det som i Flygvapnet benämns System 39 (och inte alls "39-systemet" somd du kallar det) är som namnet antyder ett system och som alla system bestående av flera enheter. En av dessa enheter är själva flygplan som fått beteckningen JAS 39. Samma sak gäller "gamla Draken" som bland annat bestod av ett flygplan med beteckningen J 35 i olika versioner. Det har aldrig funnits något som benämnts "J-35" med ett bindesstreck. Det strecket finns för övrigt inte i någon militär beteckning, vare sig det är för flygplan, robotar, motorer, radar eller liknande. Är det viktigt hur det skrivs kan man fråga? Dät bärår vell förrståss på hurr vicktikt mann tykker dät er mä rettstawning i än äsycklåpeddi. Alltså hette även Viggen (du vet själva flygplanet i det stora System 37) JA 37 och inte JA-37! Det har över huvudtaget aldrig funnits nån AS-37, inte ens stavat AS 37, däremot AJS 37 som var en modifierad AJ 37. Viggen fanns från början i fem olika versioner, inte två som du inbillar dig. Räknar man med de nya beteckningarna för uppgraderade och modifierade versioner blir det till och med nio versioner! Jag har inte varit anställd i Flygvapnet sen 70-talet men då var det ingen jäkel som pratade om "35-systemet". Alla kallade själva flygplanet för "Trettifemman" och inget annat. Jag förstår inte vart ifrån du fått att det skulle varit "mer känt som 35-systemet"? Det ät värt att än en gång påpeka att JAS inte är ett namn från SAAB på flygplanet, inte ens en förkortning, utan en militär beteckning i Flygvapnet! Det gäller även J, S, A, AJ, JA, AJS, SH, SF, AJSH, AJSF, SK, TP, och HKP. --Towpilot 23 januari 2009 kl. 09.48 (CET)

Kul att se att gamla trettiofemmor och trettiosjuor fortfarande väcker känslor! Det som på min tid i flygvapnet benämndes som System 35/35 systemet (båda uttryckssätten användes faktiskt och på Krigsflygskolan på F5 i Ljungbyhed sa man helt klart trettifemsystemet). Hur som hellst var det något man nästan uteslutande kom i kontakt med under utbildning/träning samt vidareutbildning och stora genomgångar. System 35 omfattade många komponenter som bl a Flygsystem, Vapensystem, Navigationssystem, Kommunikationssystem, Radarsystem, Flygledning, Stridsledning, service & underhåll, mm. Alla dessa komponenter bildade tillsammans "System 35", i vilket flygföraren och flygplanet ingick som två vitala komponenter. Det är alltså helt fel att påstå att en trettiofemma (Draken) kallades 35 systemet. Vi flygförare sa rätt och slätt "trettifemman" och inget annat. Sen finns det naturligtvis en analogi till trettiosjuan (Viggen) och trettionian (Gripen), men därmed inte sagt att det fanns några större tekniska likheter. Jag har tyvärr aldrig fått möjlighet att bilda mig en ingående uppfattning av trettionian. Är väl för gammal tänker jag, så jag får nöja mig med 29, 35 och 37... -UrbanGul 6 februari 2009 kl. 01.32 (CET)

Vad är en dator?[redigera | redigera wikitext]

"Gripen innehåller idag 40 datorer."

Vad innebär ordet dator i detta sammanhang? CPU? Moderkort? Låda?

en låda med en eller flera kort+CPUer, det är givetvis inte fråga om vanliga PC-datorer niklo 3 oktober 2008 kl. 09.37 (CEST)

Olyckor och tillbud[redigera | redigera wikitext]

Här jämförs Gripen med F-16. Lite olyckligt. F-16 är en ytterst framgångsrik konstruktion, som är såld i över 4500 exemplar, och framgångsrikt deltagit i ett flertal krig. Enkel mattematik ger följande: Flygande "Gripar" är under 200, flygande F-16 är över 4000. Krashade "Gripar" är 7. Alltså skulle mer än 140 st F-16 ha "ramlat ner". Så är inte fallet. Källa: http://www.f-16.net/f-16_aircraft_database.html. Det finns dessutom ett antal tunga skäl till att det egentligen inte går att jämföra Gripens olycksstatistik med F-16s. 89.253.84.66 12 juli 2008 kl. 22.12 (CEST) // Janne


Jag reagerade snabbt på just den sektionen av artikeln. Det tycks som det är varken neutralt eller på något sätt korrekt att komma med påståendet att fler F-16 har kraschat. Även OM fler F-16 hade kraschat så vore det väl knappast konstigt med tanke på hur många sådana det finns uppe i luften, varav säkert ett stort antal används ute i krig, vilket ju naturligt sätt ökar risken för olycktillbud (eventuellt nedskjutna förstås borträknade). Dessutom finns det ju som Janne säger, betydligt fler F-16 överhuvudtaget, därför kan man enligt mig bara jämföra antalet olyckor om med något slags genomsnitt om man vill vara i närheten av en bra artikel... håller med Janne ovanför på alla punkter förutom den sista som jag inte vet något om.

med tanke på det Janne säger, bör det vara mottagligt att den sista lilla texten tas bort? //--HannesFury 24 juli 2008 kl. 01.25 (CEST)

Jag misstänker att författaren av den biten blandat ihop saker lite. När jag gjorde lumpen i Flygvapnet -95 nämnde våra befäl att Gripen klarat sig utmärkt under utvecklingen av planet, dvs enbart två haverier fram till första leveransen till Såtenäs och ingen omkommen pilot. Där jämförde de med utvecklingen av Natos plan, där det "brukade gå åt ett par piloter" under utvecklingen av varje ny flygplanstyp. Man kanske man bygga om texten till den inriktningen om man hittar källor till det? /Boomtown 3 augusti 2008 kl. 12.14 (CEST)

Problemet för 39 Gripen var att de två haverier som inträffade i utvecklingsskedet direktsändes i TV. Därför har allmänheten fått för sig att trettinian är haveribenägen. Dessutom hade trettinian kostat skattebetalarna en massa pengar i tider där ordet "skatt" ringde illa i mångas öron. Det som imponerar på mig när det gäller 39 Gripen (vill tillägga att jag inte har någon ingående kunskap om just den modellen) är att haverierna under de första kritiska åren i tjänst har varit oerhört få - om ens någon alls? När jag, som hade flugit 35 Draken i många år, skulle utbildas på 37 Viggen i mitten av 80-talet, så var det med ett visst vidskeplig/skrockfull skräck man närmade sig trettisjuan. Den hade ett rätt dåligt rykte om sig, eftersom dödstalen bland flygförarna under de första kritiska tjänsteåren låg mycket högt. Haverierna under själva utvecklingsstadiet hade också varit många - men i slutet av 70-talet och tidigt 80-tal var media inte närvarande på samma sätt. Därför blev inte allmänheten lika informerad. Nåväl, när jag väl tagit mig an 37 Viggen stod det ganska klart att det var ett fantastiskt flygtyg, med många fördelar jämfört med den äldre trettifemman och jag hann beta av två versioner av den innan jag blev civilist. 39 Gripen är konstruktionsmässigt ett mästerverk som har många, många år kvar i tjänst. UrbanGul 9 februari 2009 kl. 01.22 (CET)

"super-JAS"[redigera | redigera wikitext]

vem kallar den det? förutom ny teknik niklo 3 oktober 2008 kl. 09.39 (CEST)

eller New Generation? Next Generation trodde jag iaf niklo 17 oktober 2008 kl. 10.58 (CEST)
Super-Jas är ett namn på den framtida version av SAAB 39 Gripen som Saab planerar att utveckla, också kallad för E/F-versionerna (E är ensitsig, F är tvåsitsig). Brasilien som funderar på att köpa SAAB 39 Gripen funderar på Super-JAS, och om de hellre vill köpa den kommer det förmodligen bli startskottet för utvecklingen av dessa nya modeller. Det som skiljer super-Jas från de tidigare modellerna är en ny motor, större bränsletank, en ny radar och ett nytt skrov med lite annorlunda form. Detta kommer leda till en ökad räckvidd. Regeringen har fått klartecken från Riksdagen att om affären med brasilien blir av, ska 8-10 plan av dessa versioner utvecklas. Antingen bygger försvaret vidare C/D-versionerna, eller så utvecklar de E/F-versionerna. Utvecklingen kommer i så fall kosta 30-50 miljarder kronor. Under mars 2011 kommer försvaret ge ett budgetförslag till regeringen om just Super-JAS. Flygtillverkaren SAAB vill ha besked redan iår (2011).
Mer info finns på
http://www.dn.se/ekonomi/saab-vill-ha-jas-besked
Super-JAS kallas också fär NG, som står för Next Generation. Än så länge har 1 plan tillverkats och provflugits (filmer på youtube visar minst två provflygningar). Det första exemplaret premiärvisades den 23 april 2008, och provflögs 6 maj 2008. Sällberg 6 mars 2010 kl. 14.19 (CEST)
Super.JAS är endast ett namn som medier tycker om att använda, tex Nyteknik.se. De egentliga namnen är, som Sällberg ovan nämner, dvs Gripen NG eller Gripen Next Generation, vilket är Saabs projektnamn på flygplanet. Försvarsmaktens och Försvarets materielverks projektnamn på flygplanet är JAS 39 Gripen E/F. Så något Super-JAS finns inte utan är bara något medier använder sig av för att sälja lösnummer. //Joshua 6 mars 2011 kl. 14.29 (CET)

Ny affär med Thailand bekräftad[redigera | redigera wikitext]

På SVT 1:s rapport tisdag den 23 november (sändningen 22:25) berättades det om att tahailand bekräftat den andra beställningen av 6 st Gripenflygplan. Priset för dem (och jag tror utbildning av tekninker och piloter,samt utrustning) var 2,2 miljarder kronor. Någon som kan bekräfta och lägga in i artikeln? De berättade också om att detta förmodligen är bra då det kan påverka brasiliens och indiens inställning så att de också bestämmer sig för att köpa gripen. Mer info om det finns på http://svt.se/2.33686/1.2243686/gripen-plan_till_thailand?lid=puff_2243686&lpos=lasMer JoeIce 23 november 2010 kl. 22:45

Hej, som jag förstått det så är priset ej offentligt på den andra delserien som nu Thailand beställer,Nyteknik.se - Thailand köper fler Gripen. Skulle tippa på att är dels pga av det är FMV som gör affären med flygplan från Flygvapnet och inte nytillverkade flygplan från Saab?! Men också för att inte störa Saabs utgång i Brasilienaffären. Dock endast spekulation från min sida.
Att lägga in ett pris på 2,2 miljarder kronor i artikeln är ju bara spekulativt, då det ej går att styrka med någon källa pga att det just priset inte är offentligt. Det som står i länken gällande Brasilien och Indien är ju endast spekulationer från Saab. Så anser inte något av detta ska föras in i artikeln.
När ett pris på affären med Thailand är offentligt kan detta läggas in. När en ev. affär med Indien eller Brasilien är offentlig eller att Saab gått miste om de, kan detta läggas in. Dock anser jag att inga uppgifter som Saab, FMV eller media spekulerar i bör läggas in i artikeln. //Joshua 25 november 2010 kl. 18.42 (CET)

Max startvikt?[redigera | redigera wikitext]

I artikelns tabell står det: Tomvikt: 5,7 ton Max. startvikt: 2,5 ton (A/B) 14 ton (C/D) Mäts Max. startvikt utöver tomvikten? Annars verkar det helt orimligt. Jag har inga korrekta uppgifter, men om någon har det vore det bra att antingen ändra det som står i tabellen om det står fel, eller beskriva tydligare att max. startvikt mäts utöver tomvikten. Jag tycker åtminstone att det verkar underligt om det har ökat från 2,5 till 14 ton, eftersom det skulle innebära en ökning med 460 %. Sällberg 21 mars 2011 kl. 23.10 (CET)

Har korrigerat vikterna med hjälp av Försvarsmaktens sidor om flygplanet[1][2], den datan borde stämma. //Joshua 21 mars 2011 kl. 23.32 (CET)
Bör inte data om Gripen NG sättas in i den stora tabellen uppe till höger i huvud artikeln? Eller borde det vänta tills den börjar produceras mer en ett exemplar (av F-version)? Sällberg 28 mars 2011 kl. 23.47 (CEST)
Det flygplan som du kallar F-versionen, är ju enbart en provrigg, då det ej ännu finns något beslut på hur Gripen ska utvecklas. Så bättre att vänta med den utökningen. //Joshua 3 april 2011 kl. 09.16 (CEST)

Gripen I Libyen[redigera | redigera wikitext]

Regeringen (tror jag att det var) har gett besked om att gripen kan delta i kampen mot Gadaffi i Libyen. Nato skickade nyligen (idag måndag den 28 mars 2011) en frågan om Sverige kan bidra med Bripen och besked väntas av regeringen/riksdagen imorgon (tisdag den 29 mars 2011). Om den är med kan Gripen kallas "Combat Proven" vilket menar att den är testad i strid på riktigt, och detta är bra för gripens publiciitet. Dessutom kan det hjälpa gripen i affärer med andra länder som t.ex. Indien och Brasilien, eftersom de får "bevis" på att den verkligen fungerar i strid. Dock finns ju risken att ett eller flera plan blir nedskjutna, och detta skulle ge mycket dålig publicitet för gripen. Det finns information och filminslag på http://svt.se/2.22584/1.2374883/nato_har_fragat_sverige_om_jas-plan_till_libyen och http://svtplay.se/v/2373557/rapport/libyeninsats_kan_ge_jas-reklam Jag anser att så fort besked från regeringen/riksdagen har kommit bör detta skrivas in i artikeln. Hjälp gärna till med det! Sällberg 28 mars 2011 kl. 23.43 (CEST)

Tänk på att det som skrivs in i artikeln ska ses ur en neutral synvinkel, dvs Wikipedia är inget forum för varken positiv eller negativ publicitet för Gripen, enbart ur en neutral synvinkel. Ur min synvinkel räcker det i nuläget att utöka stycket 3.1. Mer information om Sveriges deltagande i själva insatsen, görs bäst att läggas till i Internationella militärinsatsen i Libyen 2011 //Joshua 29 mars 2011 kl. 13.47 (CEST)

Gripen NG[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag undrar två saker angående nya Gripen NG. 1. I artikeln står det vilka de viktigaste förändringarna är, men där nämns inte att skrovet kommer att ändras. Detta är en relativt stor förändring, och kommer leda till flera av de förändringar som står i tabellen, bl.a mer plats för bränsle, mindre bränsleförbrukning och (som en effekt av det) längre räckvidd. 2. Varför står det bara om tekniska data för version E, när det enda exemplaret som har byggts är av version F? Jag anser att måtten för båda bör stå i tabellen, men har ingen bra källa för det. Jag har för mig att Ny Teknik har skrivit en artikel om det nyligen, men hinner inte kolla upp saken för tillfället. Sällberg 2 april 2011 kl. 20.02 (CEST)

Hej, Anledningen är nog för ingen har skrivit något om varken skrov eller teknisk data för en ev. E-version. //Joshua 3 april 2011 kl. 09.19 (CEST)

Vilket bränsle behöver Gripen?[redigera | redigera wikitext]

Och varför kan man inte tanka på sicilien? Är det Jet A1 eller finns det ytterligare klassificeringar? --85.224.164.44 (diskussion) 6 april 2011 kl. 22.24 (CET) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Hej, det media skrivit om händelsen, beror på att rätt typ av bränsleblandning ej funnits på basen till just deras typ av motor. Finns lite av läsa här på Svd.se om själva händelsen. Anledning till detta beror nog på att större delen av Nato flyger med F 16 plan, vilken har en annan motor än Gripen. Och misstänker då att varken USA eller Italien vill fylla upp bränsledepåer med bränsle som dom ej behöver till sina flygplan? Men inget jag har belägg för, utan endast en gissning från min sida. Någon annan kanske har ett bättre svar? //Joshua 7 april 2011 kl. 00.03 (CEST)

Omfattande statligt stöd[redigera | redigera wikitext]

Vad tillför stycket "Omfattande statligt stöd"? Stycket känns ej skrivet ur en neutral synvinkel, det innehåller även en del sakfel, så om det ska vara kvar behöves det omarbetas rejält. Att projektet kostat miljardbelopp är ju allmänt känt då det är staten som beställt systemet. Så vad är det som anses kostat miljardbelopp? Miljardbelopp är förövrigt ett diffust uttryck! Jan Nygren har aldrig varit försvarsminister. Vilken Marcus Wallenberg är det som utpekas som betydelsefull lobbyist? Länken i artikeln pekar till en föreningssida. Antar att det Marcus Wallenberg (född 1956) som menas, och är väl inget konstigt då han har styrelseuppdrag i Saab AB. Vad har Sten Tolgfors med stycket att göra? Wikipedia är ingen skvallertidning, skriv en artikel om Katarina Tolgfors och ange där att hon varit gift med Sten Tolgfors. //Joshua 18 december 2011 kl. 20.34 (CET)

Du har rätt i din kritik. Avsnittet är ett försök till referat av rapporten. Jag har försökt åtgärda vissa av dina påpekanden, men det kan säkert förbättras ytterligare. Mange01 18 december 2011 kl. 21.15 (CET)
Har nu läst igenom de tre länkar som anges som källa till stycket. Förekommer dock väldigt mycket sakfel i dessa också, men är väl så med medier. Man skriver en sak, men hinner inte/bryr sig inte kolla fakta? Rapporten i sig berör ju som sagt hela den svenska vapenindustrin, vad den dock missar (säkert en avgränsning) är varför den svenska vapenindustrin finns, och vad som hänt med den de senaste 10-20 åren. Men det är en helt annan diskussion.
Din omskrivning gjorde stycket bättre (har gjort några små justeringar). Dock har jag lite svårt att smälta meningen, svenska staten ger större stöd än något annat europeiskt land till vapenindustrin, vilket i sig säkert kan stämma? Dock så är det ju inte så många länder i Europa som tillverkar stridsflygplan, vilket ger en fel bild på sakfrågan. Sen är ju frågan hur man avgränsat Ryssland? Dvs Europeiskt eller Asiatiskt? Tar vi till exempel United Aircraft Corporation, vilka Ryska staten innehar majoriteten i, så bör de ge ett större stöd än Sverige som inte har något statligt majoritetsägande i försvarsindustrin? Dock så beror det kanske på om hur man räknar? Så tycker att påstående i stycket bör källbeläggas med annan källa än de angivna, eller skrivas ut så att läsaren även får en förståelse. I övrigt så tycker jag att stycket är ett bra tillskott till artikeln. //Joshua 18 december 2011 kl. 22.45 (CET)
Vad för typ av stöd avser man, ekonomiskt eller politiskt? Sedan tycker jag faktiskt att Svenska freds- och skiljedomsföreningen har fått en rapport full av fluff för sina pengar. Den handlar väldigt mycket om att knyta politiskanamn till försvarsindustrin, men man kommer aldrig fram till vad för beslut dom har påverkat, något som skulle ha gjort rapporten till en intressant källa.Magnus242 18 december 2011 kl. 23.33 (CET)
Både politiskt och ekonomiskt. Men eftersom rapporten gällde vapenexport generellt så flyttade jag den till vapenexport#kritik. Mange01 19 december 2011 kl. 02.21 (CET)

Försäljning av Saab 39 Gripen[redigera | redigera wikitext]

Då artikeln om Saab 39 Gripen för en tid sedan passerade 100.000 byte gränsen. Så skulle jag vilja föreslå att bryta ur stycket "Försäljning av Saab 39 Gripen", till en egen artikel. Detta i syfte med att få en mer lättarbetad artikel om själva flygplanet. Finns det några synpunkter eller invändningar mot mitt förslag? //Joshua (disk) 14 oktober 2012 kl. 16.58 (CEST)

Nu tog jag mig friheten att radera det problematiska avsnittet Potentiella framtida köpare. Se argument mot det i nomineringsdiskussionen ovan. Därmed sjunker artikeln till 91 702 kB.
Finns det några rationella argument att behålla det? Mange01 (disk) 14 oktober 2012 kl. 23.32 (CEST)
Nu tycker jag du går väldigt hastigt fram. Meningen var att kunna behandla det i ett eget ämne! Därför har jag nu återställt din radering! //Joshua (disk) 15 oktober 2012 kl. 00.44 (CEST)
Jag håller med. Avsnittet "Potentiella framtida köpare" är visserligen spekulativt, men spekulationerna är inte våra utan mycket väl källbelagda. Att bryta ut styckena "Försäljning av Saab 39 Gripen" och "Mutor" i en egen artikel tycker jag låter som en bra lösning. De flesta andra artiklar om stridsflygplan brukar bara ha en relativt kortfattad lista under rubriken "Användare". Så borde det vara här också, naturligtvis med en {{huvudartikel}} pekandes på Export av Saab 39 Gripen. /ℇsquilo 15 oktober 2012 kl. 07.35 (CEST)
Tack för din feedback. Då kommer jag inom en snar framtid bryta ur stycket, och troligen även ta med stycket "Politisk bakgrund". Så att artikel om själva flygplanet blir mer överskådlig. Självklart kommer {{huvudartikel}} inkluderas och peka mot den nya artikeln. //Joshua (disk) 15 oktober 2012 kl. 11.44 (CEST)
Gällande avsnittet Potentiella framtida köpare: Känns som egen forskning som snabbt kan bli inaktuellt. Finns det ingen trovärdig bedömare som publicerar en uppdaterad lista över potentiella köpare?
Jag la in mallen {{bäst före| YYYYMMDD}} i varje avsnitt, som kommer att visa "Uppdatering behövs" när datumet passerats. Jag angav datum ett extra halvår efter utlovade beslut. Avsnitten om Nederländerna, Grekland och Slovenien har redan passerat bäst före-datum, och behöver således åtgärdas eller motiveras varför de ska vara kvar. Mange01 (disk) 15 oktober 2012 kl. 17.32 (CEST)
Gällande avsnittet Kritik/Mutor: Det dominerar inte artikeln, utan motsvarar cirka 3% av artikeln vid utskrift. Kritik behövs för att artikeln inte ska framstå som produktreklam utan ha NPOV, och bör därför inte lyftas bort.Mange01 (disk) 15 oktober 2012 kl. 17.32 (CEST)
Mange01 (disk) 15 oktober 2012 kl. 17.32 (CEST)
Har inte planerat att lyfta bort den, utan håller med dig om att artikeln ska ha NPOV. Men tror även att mutor och kritik behöver lyftas fram i den artikel som jag vill skapa om själva försäljningen. Just i syfte att få en NPOV artikel. Gällande trovärdiga bedömare, såf inns ett antal olika nyhetsmedium som har relevant och uppdaterad information om försäljning av olika flygplan. Bland annat www.janes.com. Gällande Nederländerna, Grekland och Slovenien så ska jag se om jag kan hitta en trovärdig källa för uppdatering. Finns det inge, så kan vi formulera om eller ta bort länderna. //Joshua (disk) 15 oktober 2012 kl. 19.53 (CEST)

100 000 tecken[redigera | redigera wikitext]

Har brutit ut stycket Försäljning av Saab 39 Gripen och skapat en artikel under samma namn, Försäljning av Saab 39 Gripen. Detta i syfte att minska ner huvudartikeln, och få en bättre överskådlighet i linje med Wikipedia:Artikellängd. //Joshua (disk) 12 september 2013 kl. 21.19 (CEST)

Bra! Men minskningen från 110 048 till 73 967 tecken är mindre viktig. Den stora fördelen är att framtidsspekulationer har lyfts ur artikeln, och därmed är den ena av två anledningar till att artikeln inte kunde bli utvald åtgärdad. Ur min synvinkel är det okej om någon vill nominera artikeln igen. För att artikeln inte ska uppfattas som produktreklam tror jag dock att kritikavsnittet kan fräschas upp med ytterligare uppgifter från http://www.svenska-freds.se/search/node/JAS (fast med bättre källor). Mange01 (disk) 13 september 2013 kl. 00.19 (CEST)

Försäljning av nya eller begagnade plan?[redigera | redigera wikitext]

Under rubriken Försäljning av Saab 39 Gripen kan man läsa: "Sverige och Sydafrika är de enda två länder som Saab AB sålt nya flygplan till. ... Vad gäller Tjeckiens 14 Gripenplan så är de alla nytillverkade".

Det här låter motsägelsefullt. Det kan vara så att vad som avses är att de nya plan som såldes till Tjeckien från början såldes till Sverige men aldrig användes här. Är det vad som åsyftas? Det borde förtydligas i så fall. Dammråtta (disk) 14 januari 2014 kl. 10.37 (CET)

De 14 flygplan som Tjeckien disponerar är tidigare sålda av Saab till Sverige, sedan hyr Sverige i sin tur ut dom. Men visst att ytterligare förtydliga är aldrig fel. //Joshua (disk) 14 januari 2014 kl. 10.50 (CET)

Canardvingarna som luftbroms[redigera | redigera wikitext]

I texten står att canardvingarna kan vinklas NEDÅT för att fungera som luftbroms, och ge mer tryck på de fråmre hjulen. Jag tror att det skall vara UPPÅT. 136.163.203.9 2 maj 2014 kl. 17.39 (CEST)

Titta på bilden i faktarutan uppe till höger i artikeln. Där är canardvingarna vinklade för att bromsa. De är som jag ser det vinklade nedåt. // jorchr 2 maj 2014 kl. 17.51 (CEST)