Diskussion:Stad

Wikipedia

Stadsbegreppet i Sverige.

Sedan 1971 finns inget officiellt fastställt stadsbegrepp i Sverige. Detta ger viss förvirring, speciellt sedan visa kommuner inofficiellt titulerar sig "stad". Det finns mig veterligt inget riksdagsbeslut om detta. Snarare är det så att statliga myndigheter passivt "accepterar" att kommunerna gör så. Är dokumenten av tillräckligt officiell karaktär skall dock även Stockholm heta "Stockholms kommun".

I vissa kommuner däremot har man valt att kalla centralorten "stad", vilket mer överenstämmer med normalt språkbruk. Andhanq

Vi bör inte använda "stad" om en kommun även om kommunen själv gör det. Dock är ordet levande när det gäler större tätorter och dessa kan med fördel beskrivas som stad. --Andhanq 16 januari 2006 kl.12.59 (CET)

Och inte heller för tätorten nej, dessa är tätorter och inte städer. De som fick stadsprivilegier under Sveriges städer kan dock benämnas som städer inom parentes. Stad är i Sverige ett historiskt begrepp. /Grillo 17 januari 2006 kl.17.05 (CET)

Hej Grillo! Att man inte bör rubricera en kommun som "stad" tycks vi vara överens om. Eftersom nu ungefär tio kommuner i Sverige valt att kalla sig själv stad (i sammanhang där detta är rättsligt möjligt) blir vi dock tvugna att informera om detta. Det kan ske genom en standardiserad formulering som: "X kommun har valt att själv kalla sig X stad" om vi vet tidpunkten för detta beslut kan vi lägga till "sedan 198x".

Däremot vidhåller jag att man gott kan använda ordet stad om större tätorter. Beslutet om enhetlig kommuntyp från 1971 gällde enbart kommuner. Tätort är inte administrativt begrepp utan ett statistiskt, så naturligtvis är Lund, Uppsala, Visby eller Borås tätorter. Men i dagligt tal är och förblir de städer. Tätort är i vardagsspråket helt omöjligt. Kan du tänka dig någon säga: "jag såg Nisse på tätorten idag"´? "Alla tätorter är inte städer, men alla städer är tätorter" bör vara en riktlinje. ----Andhanq 17 januari 2006 kl.22.51 (CET)

De kommuner som valt att kalla sig städer bör redogöras för ja. Dock finns det en viss skillnad mellan tätort och stad i detta fall. Det är främst Stockholms kommun som kallas för staden Stockholm, inte hela Stockholms tätort, som är betydligt större än Stockholms "stad" (kommun). Likadant men tvärtom med Malmö. Vi bör framställa fakta, vilket är att Sverige haft städer, men att de idag inte är något administrativt begrepp, därför anges de städer som hade stadsprivilegium fram till 1971 även som städer inom parentes. Stadsbegreppet bör dock inte missbrukar när det gäller Sverige, just för de stora missförstånden som brukar uppstå kring Sveriges städer/tätorter/kommuner. Wikipedia bör redogöra för hur det faktiskt är, och då funkar det inte att godtyckligt bedöma vad som är stad, tätort eller kommun. Som du ser appliceras dessutom Kategori:Sveriges städer enbart på Sveriges historiska städer, som listas under Sveriges städer. När du ändrar, var god ändra inte sådana här drastiska saker utan att först nå en överenskommelse med resten av wikins deltagare. Det är bra att vara djärv, men det kan ibland gå till överdrift. /Grillo 18 januari 2006 kl.15.05 (CET)

Vilka är de stora missförstånd som brukar uppstå kring Sveriges städer/tätorter/kommuner? Detta är jag helt okunnig om. Det brukar i sammanhanget klart framgå om man syftar på den historiska staden med stadsrättigheter, eller på en större tätort som finns idag. Vill man undvika att skapa missförstånd, kan man döpa om Kategori:Sveriges städer till "Kategori:Sveriges historiska städer" eller "Kategori:Städer i Sverige som haft stadsrättigheter" - inte förbjuda användandet av ordet "stad", som helt naturligt ingår i språkbruket. Att "helt godtyckligt" avgöra vad som är en (nutida) stad eller inte, kan knappast vara ett större problem än att bedöma vilka musiker som sysslar med blues/gospel/jazz/rhythm'n'blues/jazzrock. Hittills har jag inte hört någon som tycker att vi bör säga om alla musiker att de gör musik, för att slippa gränsdragningsproblem.

Jag kan för övrigt inte se att Andhang redigerat denna artikel alls [1] och förstår inte vad kommentaren om att diskutera först syftar på? // Habj 18 januari 2006 kl.16.40 (CET)

Innehåll 1 Flerstadskommuner 2 Ortstyp och kommunyp 3 Antalet städer 4 Sveriges nationalatlas

[redigera] Flerstadskommuner

Är det någon som vet om det finns fler kommuner än Jönköpings (Jönköping, Huskvarna, Gränna) och Kungälvs (Kungälv, Marstrand) som innehåller två eller flera städer (tätorter som haft stadsprivilegier eller tätortsdelar som haft egna stadsprivilegier)? Lavas 16 februari 2006 kl.12.09 (CET)

Jag kom själv på att också Mjölby kommun (Mjölby, Skänninge) hör till dessa.

Lavas 16 februari 2006 kl.12.10 (CET)

Luleå / Gammelstad? Thuresson 16 februari 2006 kl.12.16 (CET)

Kanske. Men i alla fall Strängnäs kommun (Strängnäs, Mariefred) också.

Lavas 16 februari 2006 kl.12.23 (CET)

Nyköping under åren 1974-1991 innefattade Trosa. --Andhanq 16 februari 2006 kl.19.34 (CET)

Eskilstuna och Torshälla i Eskilstuna kommun. --Andhanq 20 februari 2006 kl.09.09 (CET)

Vellinge kommun innehåller Skanör och Falsterbo. De två städerna slogs visserligen samman redan 1754 men stad som stadsdelar. Kristianstads kommun kan ochså räknas hit förresten, här finns Kristianstad samt föredettingstäderna Vä (förlorade stadsprivilegierna 1614) och Åhus (samma år som Vä). Angriffer 28 mars 2006 kl.18.10 (CEST)

Det här bör begränsas till de städer som fanns när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft och de kommuner som därefter fram till 1951 (Säffle) erhöll benämningen stad (men inga privilegier). Det var det stadsbegreppet som gällde fram till utgången av år 1970 och det är de orter som normalt uppfattas som städer bland en större allmänhet. Dessas antal var 133. --Andhanq 24 oktober 2006 kl. 10.57 (CEST)

[redigera] Ortstyp och kommunyp

Artikeln blandar rätt friskt de två betydelserna av begreppet stad. Jag avser då dels den funktionella, geografiska betydelsen av ett större tättbebyggt samhälle, dels den juridiska, administrativa betydelsen av en särskild typ av kommun. Båda aspekterna bör naturligtvis vara med, men jag skall försöka skriva om det, så att utvecklingen beskrivs på ett mer överskådligt sätt. Med tanke på den förvirrade situationen i Sverige, så vore det bra om det gick att göra det. Det finns ju också en särskild artikel om stadsprivilegier. Här borde en samordning kunna ske. --Andhanq 28 september 2006 kl. 16.24 (CEST)

[redigera] Antalet städer

Jag har en uppgift som ifrågasätter artikelns, nämligen att det år 1580 fanns 33 städer varav 9 i Finland och att det under Johan III och Karl IX tillkommer 9 svenska och minst 2 finska städer. Först med Gustav Adolf och Kristina etablerades städer mer planenligt, och mellan åren 1611 och 1650 anläggs hela 19 svenska och 12 finska städer medans det under resten av 1600-talet tillkommer blott 3 st. städer, alla genom erövringen av Skåne. Ymer 23 oktober 2006 kl. 17.51 (CEST)

[redigera] Sveriges nationalatlas

"I Sveriges Nationalatlas anses tätorter med mer än 10.000 invånare som städer." Vilken ställning har Sveriges nationalatlas? Utesluter den verkligen traditionellt stadsbetecknade tätorter som Gränna och Hjo i sin definition av städer? Då har den ju ett helt eget system. Hur stor relevans har det? Skvattram 25 februari 2007 kl. 14.44 (CET)

Svårt att säga vilka system som har störst relevans. Termen "stad" är ju som sagt inte fastställd av någon myndighet. Det står var och en fritt att använda den som det behagar. Nationalatlasen, där delen "Befolkningen" har SCB som "temavärd" har valt att använda begreppet "stad" för en tätort med mer en 10 000 invånare (sid 56). Så Statistiska Centralbyrån kanske kan anses på något sätt stå bakom den definitionen. Andra har förstås andra definitioner. Tretton kommuner kallar sig, som vi vet, själva "stad" och inkluderar då även glesbebyggda områden i kommunen, hur stor relevans nu det har. --Andhanq 25 februari 2007 kl. 22.28 (CET)

I Nationalencyklopedins artikel över ordet stad står bl.a. följande: "År 1971 ändrades lagen så att alla kommuner kom att styras lika. Därmed slopades den särskilda stadskommunen. Som Sveriges städer anges dock ofta de 133 orter som 1971 innehade stadsprivilegier. Det innebär t.ex. att Jönköpings kommun innehåller de tre städerna Jönköping, Huskvarna och Gränna". Med hänsyn till detta och tidigare diskussion på denna Wikipedia-sida anser jag att vi borde fortsätta att kalla alla de städer som en gång fått stadsrättigheter för städer, precis som vi fortfarande talar om landskap som Småland och Östergötland, trots att dessa inte längre har någon juridiskt bindande funktion. --Åke 12 september 2007 kl. 23.19 (CEST)