Disvaveldiklorid
Från Wikipedia
| Disvaveldiklorid | |
| Systematiskt namn | Disvaveldiklorid |
|---|---|
| Kemisk formel | S2Cl2 |
| Molmassa | 135,036 g/mol |
| Utseende | Gul till orange vätska |
| CAS-nummer | 10025-67-9 |
| SMILES | ClSSCl |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,69 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | Hydrolys |
| Smältpunkt | -80 °C |
| Kokpunkt | 138 °C |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| NFPA 704 | |
| LD50 | 132 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Disvaveldiklorid är en kemisk förening av svavel och klor med formeln S2Cl2.
Innehåll |
Egenskaper [redigera]
Disvaveldiklorid reagerar med vatten och vattenånga och bildar svaveldioxid och saltsyra.
Framställning [redigera]
Disvaveldiklorid framställs genom klorering av rent svavel med ett underskott av klorgas.
Disvaveldiklorid bildas också som restprodukt vid klorering av koldisulfid vid framställning av tiofosgen.
Användning [redigera]
Disvaveldiklorid används inom organisk syntes för att bilda kol–svavel bindningar. Med aluminiumklorid som katalysator kan det reagera med bensen och bilda difenyldisulfid ((C6H5)2S2).
Det kan också reagera med anilin i en Herz-reaktion för att bilda aminotiofenolater.
Se även [redigera]
Källor [redigera]
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Disulfur dichloride


