Djurö, Värmdö kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

För andra betydelser, se Djurö.

Koordinater: 59°18′42″N 18°42′13″Ö / 59.31167°N 18.70361°Ö / 59.31167; 18.70361
Djurö
Tätort
Djurö kyrka
Land  Sverige
Landskap Uppland
Län Stockholms län
Kommun Värmdö kommun
Församling Djurö, Möja och Nämdö församling
Koordinater 59°18′42″N 18°42′13″Ö / 59.31167°N 18.70361°Ö / 59.31167; 18.70361
Area
 - Djurö 92,37 hektar
 - Djurö by 86 hektar
Folkmängd [1]
 - Djurö 967
 - Djurö by 167
Befolkningstäthet
 - Djurö 10,47 inv./hektar
 - Djurö by 1,94 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 0136
Småortskod
 - Djurö by S0155
Djurös läge i Stockholms län
Red pog.svg
Djurös läge i Stockholms län

Djurö (postort Djurhamn) är en tätort i Värmdö kommun i Stockholms skärgård. Genom landhöjningen har den under de senaste seklerna förenats med Skepparön/Djurönäset och Vindö via smala näs.

Djurö centrum består av en för-, låg-, mellan- och högstadieskola, sporthall, bibliotek, konditori, färghandel, mode och inredningsbutik, blomsteraffär, husdjursbutik, en livsmedelsbutik (ICA), Restaurang Björkås, Motorverkstan samt under sommaren även Restaurangen Sjöboden och Vita grindarna. I trakten finns även Djurönäsets restaurang och Vindö krog (på Vindö).

För att ta sig till Djurö tar man SL-buss nummer 434 eller 433 (433:an ska vara markerad Djurö och inte Stavsnäs). Det tar cirka 1 timme från Slussen i centrala Stockholm.

Djurö har en båtklubb och en idrottsförening. Idrottsföreningen heter Djurö/Vindö IF. Djurö/Vindö IF:s herrfotbollslag spelar i division 6. Fotbollen spelas på Sjösalavallen i Stavsnäs. Innebandyn spelas i Djurö Skola sporthall. På södra Djurö finns konferenshotellet "Djurönäset".

Historia[redigera | redigera wikitext]

Öns namn betyder "hjortön". På dess södra sida fanns redan under forntiden en utmärkt lagunhamn vars äldsta belagda bruk markeras av de förmodligen högmedeltida ortnamnen Kuggholmen och Kuggberget. På 1450-talet omnämns hamnen första gången i skrift och kallas Djurhamn. Trots att den gradvis grundades upp genom landhöjningen användes hamnen sedan flitigt av både danska och svenska örlogsflottor fram till omkring 1700. Därefter levde den kvar som ankringsplats för småskalig seglation. Ett av de många stora skepp som legat i Djurhamn var Riksvasa som 1623 tog eld, bogserades iväg från hamnen och sjönk ett par kilometer bort.

Djurö by är belagd från 1538 framåt. Det finns inga fornlämningar som tyder på att ön varit permanent bebodd före denna tid. Byn tillhörde Värmdö skeppslag som länge utgjordes av en enda socken. På grund av hamnverksamheten och det stora avståndet till Värmdö kyrka bildades 1683 en annexförsamling, Djurö socken som även omfattade Stavsnäs och Runmarö. Fast man hållit egna sockenstämmor långt tidigare blev inte Djurö församling fullt självständig från Värmdö församling förrän 1889. Egen kyrka fick man dock redan 1683, Djurö kyrka. I samband med kommunreformen 1862 ersattes sockenstämman med en kommunal- och en kyrkostämma. En ny kommunreform 1952 ledde till att Djurö kommun slogs samman med Möja landskommun och Nämdö landskommun.

Djuröbron från Ramsmora vid Stavsnäs till Djurö blev färdig 1962. Det är en bågbro i betong med en spännvidd på 180 meter. 1974 förenades Djurö, Värmdö och Gustavsbergs kommuner i en storkommun som fick namnet Värmdö kommun och har Gustavsberg som centralort. 2002 slogs även Djurö församling samman med Möja och Nämdö församlingar.

Djurö by avgränsas sedan år 1995 av SCB som en separat småort som ligger direkt norr om tätorten Djurö. Det området ingår inte i tätorten eftersom andelen fritidshus där är för högt.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Djurö 1970–2010[2]
År Folkmängd Areal (ha)
1970
  
352
1975
  
780
1980
  
728
1990
  
972 87
1995
  
922 87
2000
  
996 90
2005
  
958 92
2010
  
967 92
Anm.: Ny tätort 1970




Befolkningsutvecklingen i Djurö by 1995–2010
År Folkmängd Areal (ha)
1995
  
112 86#
2000
  
140 86#
2005
  
151 86#
2010
  
167 86#
Anm.:
 # Som småort.



Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]