Förbundet Djurens Rätt
 |
Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2010-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
| Djurens Rätt | |
| Ordförande | Camilla Björkbom |
|---|---|
| Grundad | 7 oktober 1882 |
| Land | Sverige |
| Huvudkontor | Älvsjö |
| Medlemstal | 32 000 (2012) |
Djurens Rätt är en partipolitiskt obunden ideell djurrättsorganisation. Med omkring 32 000 medlemmar[1] utgör organisationen Sveriges största djurskydds- och djurrättsorganisation. Djurens Rätt arbetar för ett samhälle som inte förtrycker djur. Målsättningen är att vara en bred rörelse som samlar dem som vill uppnå förändringar för djuren.[2]
Innehåll |
Djurens Rätts arbetssätt [redigera]
Djurens Rätt arbetar genom att informera allmänhet och beslutsfattare om situationen för djuren som utnyttjas inom djurförsöksindustrin, pälsindustrin och livsmedelsindustrin.
Arbetet bedrivs framför allt av aktiva medlemmar på gräsrotsnivå. Djurens Rätt arbetar även inom etablerade samhällsorgan för att påverka utvecklingen, som till exempel Jordbruksverkets försöksdjursråd, Jordbruksverkets djurskyddsråd, Jordbruksverkets forskningsutskott och de djurförsöksetiska nämnderna.
Organisationen får inget statligt ekonomiskt stöd, utan finansiering av verksamheten sker via medlemsavgifter, gåvor och arv.[3]
Djurens Rätts filosofi, grundsyn och mål [redigera]
Djurens Rätt vill att ”alla kännande varelser ska få leva sitt liv utan förtryck, tvång eller utnyttjande”.[4] Grunden till detta, menar de, är att upplevelseförmågan, att kunna känna smärta och lust, är gemensam för många djur. Detta leder vidare till att upplevande djur har intressen och ett av dem är att inte bli utsatt för lidande. Djurens Rätt vill att djur ska få möjlighet att få utlopp för sina naturliga beteenden och att människan bör sträva mot att undvika att djur utnyttjas på ett sätt som går emot djurets eget intresse. Djurens Rätt menar att djur är individer med rätt till sina egna liv och förespråkar en vegansk livsstil.[2]
Organisationen är en uttalad antivåldsrörelse och anser att varken människor eller djur ska utsättas för våld. Genom opinionsbildning, politisk påverkan och attitydförändring vill de förverkliga sitt mål. Konkret yttrar sig detta i att de verkar för:
- att få till stånd lagändringar som sätter stopp för plågsamma experiment på djur
- att pälsdjursfarmerna och djurfabrikerna avvecklas
- att djur ska skonas från lidande i alla sammanhang där de nyttjas av människan.
Djurens Rätts organisation [redigera]
Djurens Rätt är uppbyggt enligt klassisk folkrörelsemodell med lokalorganisationer som bas och en riksstämma som högsta beslutande organ. Riksstämman väljer en förbundsstyrelse som till sin hjälp har en riksorganisation med avlönad personal.
Lokalorganisationerna, och enskilda medlemmar/sympatisörer, är de som bedriver merparten av kampanj- och informationsarbetet. Underlag och koordinering av kampanjerna samt framtagande av vetenskapliga rapporter sköts främst av riksorganisationen.
En viktig del av Djurens Rätts opinionsarbete på gräsrotsnivå sker via en årlig sommarturné.[5]
Djurens Rätt ger ut två tidningar: Djurens Rätt och Rädda Djuren. Den förstnämnda utkommer med 4-5 nr/år och skickas ut till alla medlemmar som är äldre än 13 år. Rädda Djuren är organisationens juniortidning (0-13 år) och ges ut 3-4 nr/år. En del skolor och bibliotek prenumererar på tidningarna.
Internationellt arbete [redigera]
Djurens Rätts internationella arbete sker inom ramarna för flera samarbetsorganisationer. En del fokus ligger på arbetet inom EU, då direktiven som utfärdas där påverkar den svenska lagstiftningen.
- 8 Hours
- Eurogroup for Animals
- European Coalition to End Animal Experiments
- European Coalition for Farm Animals
- Fur Free Alliance
Djurens Rätts historia [redigera]
Djurens Rätt bildades 7 oktober 1882 som Nordiska samfundet till bekämpande af det vetenskapliga djurplågeriet[6] (senare Nordiska Samfundet Mot Plågsamma Djurförsök) och omfattade då även Norge och Danmark. Grundare var bland annat Johan Christopher Lembcke.[7] 4 oktober 1999 bytte de namn till Förbundet Djurens Rätt, numera benämnt enbart Djurens Rätt[7] Under organisationens första 100 år var huvudfokus på djurförsöksfrågan. I mitten av 1970-talet breddades arbetet till att omfatta fler områden där djur utnyttjas. Organisationens ena medlemstidning har getts ut under namnet Djurens Rätt sedan 1909.[7]
Ordförande för Djurens Rätt [redigera]
- 1882-1892 Adolf Leonard Nordwall
- 1892-1900 Georg von Rosen (vice ordf, då ingen utsågs efter Nordwalls död)
- 1900-1924 Christian Leonard Tenow
- 1925-1933 Axel Blomqvist
- 1933-1947 Georg Kronlund
- 1947-1951 Ada Dahlström
- 1951-1976 Johan Börtz
- 1976-1977 Lillemor Holmberg
- 1977-1993 Birgitta Carlsson
- 1993-1998 Kristina Mattsson
- 1998-2000 Roger Pettersson
- 2000-2003 Katherine Lindqvist
- 2003-2007 Per-Anders Svärd
- 2007-2010 Alexandra Leijonhufvud
- 2010- Camilla Björkbom
Referenser [redigera]
- ^ Djurens Rätts webbplats 2012-10-17
- ^ [a b] Djurens Rätts idé- och handlingsprogram
- ^ Djurens Rätts webbplats 2012-04-16
- ^ Djurens Rätts webbplats 2012-04-16
- ^ Summer of Liberation
- ^ ”Djurens Rätts Historia”. Djurens Rätt. http://www.djurensratt.se/djurens-ratts-historia. Läst 18 december 2012.
- ^ [a b c] Djurens Rätt 125 år - en framgångsrik agitator för djuren
