Djurgårdsstaden
Koordinater: 59°19′23″N 18°05′57″Ö / 59.32306°N 18.09917°V
-
Ej att förväxla med Norra Djurgårdsstaden.
Djurgårdsstaden är några kvarter som ligger i närheten av Gröna Lund på Djurgården i Stockholm.
Innehåll |
Historia [redigera]
Djurgårdsstaden kallades förr Båtsmansstaden. År 1646 tog Drottning Kristina initiativet att här inrätta ett sjukhus och bostäder för sjömän. Den första bebyggelsen bestod av fjorton små hus som fungerade som sjukstugor för båtsmän. Idag upplevs Djurgårdsstaden som en idyll som bara störs av Gröna Lunds ljud sommartid. Numera består Djurgårdsstaden huvudsakligen av trähusbebyggelse från 1700-talet. Dessa fungerade som bostäder åt arbetarna vid Djurgårdsvarvet och tjärvräkare (tjäran befriades från vattenhaltiga avsättningar) vid ett tjärhov på Södermalm, som 1886 flyttades till Beckholmen. Mer ståndsmässiga tvåvåningshus kom till senare, de är panelade och målade i klassicismens ljusa färger och kantar de båda huvudgatorna Långa gatan och Breda gatan, medan rödmålade stugor omger de kuperade små gatorna Östra Varvsgatan och Sjömansgränd.
Idag bor det ca 200 personer i dessa hus. I områdets utkanter blandas äldre byggnader med höga hyreshus från 1920-talet och 1930-talet. Bebyggelsen i Djurgårdsstaden utgör ett så kallat reservatsområde, som omfattar ett antal fastigheter i ett bevarat kulturhistoriskt område. Husen ägs och förvaltas av AB Stadsholmen som är ett dotterbolag till AB Svenska Bostäder. Hela området är även en del av Nationalstadsparken Ekoparken.
Lilla Allmänna gränd [redigera]
Lilla Allmänna gränd är Falkenbergsgatans fortsättning genom Gröna Lund fram till Djurgårdsstaden. Liksom Allmänna gränd härrör namnet från 1800-talets början (Allmänna gatan 1806) och antyder att gatan var öppen för allmänheten. Vid Lilla Allmänna gränd finns en röd/gul brandstation med mycket snickarglädje och den faluröda Mjölnargården med loftgång. Byggnaden hade två flyglar och en liten trädgård med namnet "Gröna Lunden", på andra sidan mot Långa Gatan finns Bellmanshuset. Lilla Allmänna gränd delar Gröna Lund i två avdelningar, en liten brobyggnad förbinder båda sidor.
Lilla Allmänna gränd 9 är det gamla så kallade Apotekshuset med anor från 1740-talet. Huset uppfördes på uppdrag av Gustaf Kierman i Ostindiska Kompaniet. Huset har varit djurgårdsvarvets chefsbostad och båtbyggaren af Chapman har också bott i huset. Apotek blev det i samband med Stockholmsutställningen 1897. Huset övertogs 1938 av Gröna Lund och blev tivolits kontor. Huset är kulturhistoriskt känt genom väggmålningarna med en rad allegorier som inspirerade Bellman till några av Fredmans epistlar. Här återfinns även Järnvågshuset.
Långa gatan [redigera]
Långa gatan är den längsta gatan i kvarteret, den är hela 150 meter lång och löper parallellt med Beckholmsvägen. I dess nordvästliga ände finns Gröna Lunds gamla huvudentré och mitt på gatan ligger ett litet rött hus med nummer 10 B, entrédörren är inte högre än 1,50 meter, det är Dödgrävarens hus. Dödgrävarbostaden är en enrumsstuga från 1770-talet, det är timrat och panelat och rödfärgat. Inne på gården finns ett litet hus av gråsten, det är den tidigare likboden. Det behövdes en dödgrävare i kvarteret för här lät Karl XI anlägga en kyrkogård, den låg söder om Långa gatan.
På Långa gatan 12 ligger det hus som förr hyste Djurgårdsbageriet. Huset har en trädgård på baksidan med ett stort träd.
Nere vid gatans krök finns det faluröda Bellmanshuset byggt i mitten på 1700-talet. Huset har en lång svalgång, det var tidigare mycket vanligt på träbyggnader i Stockholm. Det målade taket och väggarna i huset har tagits fram och varsam renoverats. Vid dess södra gavel ligger Låga längan.
Breda gatan [redigera]
Breda gatan kallades 1806 för Breda gränden och det är endast Djurgårdsstadens små förhållanden som kan ha gett anledning till att betrakta gatan som bred. I hörnet Breda gatan/Långa gatan låg förr Djurgårdsbageriet i ett putsat tvåvåningshus. Djurgårdsbageriet byggdes 1852 av bagaren Johan Thiel. Vid Breda gatans slut finns Skampålens torg.
Skampålens torg [redigera]
Skampålens torg fick sitt namn efter en skampåle i form av en båtsmansfigur, som stod där. Den dömda fästes vid en halskedja. Figuren stals en höstnatt 1849. Vid torget ligger en liten röd stuga med fönsterluckor, huset är från 1749. Stugan är timrad och panelad och har brutet tak mot öster och sadeltak mot väster. Fönsterluckorna har små kikhål ut mot torget. Huset disponeras av Djurgårdens hembygdsförening.
Nordenskiöldsgatan [redigera]
Bortom Skampålens torg ligger Nordenskiöldsgatan i kvarteren Halsen, Spetsbergen och Grönland , den är uppkallad efter Adolf Erik Nordenskiöld, som fann Nordostpassagen på sin forskningsresa med skeppet Vega 1878-1880. Mannen bakom namnförslaget till gatan var Karl P. Dahlström, vän och arbetskollega till Salomon August Andrée, han som år 1897 misslyckades med sin ballongexpedition till Nordpolen. Även han har fått en gata uppkallat efter sig i området genom Dahlströms initiativ.
Bilder [redigera]
-
Dödgrävarns hus
-
Djurgårdsbageriet
-
Skampålens torg
Källor [redigera]
- Informationsskyltar på platsen
- Kungliga Djurgården, en kulturhistorisk vandring, W&W, 2007
- Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (utgåva 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1
Se även [redigera]
- Djurgårdsvarvet
- Beckholmen
- Beckholmssundet
- Beckholmsbron
- Gröna Lund
- Galärvarvet
- Gator och torg på Djurgården
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Djurgårdsstaden.
- Stockholmskällan har media som rör Djurgårdsstaden
