Djurrätt

Djurrätt är föreställningen om att alla icke-mänskliga djur har rätt till sitt eget liv, och att deras grundläggande intressen - såsom intresset att inte lida - ska visas samma hänsyn som människors.

Vissa menar att filosofin om djurens rättigheter sluter upp som en del av människorättsrörelsen, och är inte åtskild från denna. D.v.s. samma filosofi som framhåller och försvarar icke-mänskliga djurs rättigheter försvarar även mänskliga rättigheter

Förespråkare är för det mesta överens om att djur inte ska ses som egendom, eller används som mat, kläder, försöksdjur eller underhållning. Förespråkare ser på frågan från olika perspektiv. Abolitionisterna (de som motarbetar djurhållning) har uppfattningen att djur har moraliska rättigheter. Andra uppmuntrar människor att känna sig bekväma med att utnyttja djur.

Professor Gary L Francione främjar etisk veganism. Han säger att djurrättsgrupper som får bidrag, till exempel People for the Ethical Treatment of Animals (PeTa), riskerar att få människor att känna sig bekväma med att utnyttja djur. Han kallar sådana grupper för "new welfarists" (nya välfärdspolitikanhängare). Djurrättsfilosofen Tom Regan talar för att åtminstone några djur är "subject-of-a-life", med tro, önskemål, minnen och ett sinne för den egna framtiden. Sentiocentrism är teorin om att kännande individer förtjänar rättigheter. Protectionister söker förbättring i hur djur behandlas, i syfte att avskaffa djurförsök helt eller nästan helt. Denna ställning är representerad av filosofen Peter Singer, som inte fokuserar på moraliska rättigheter, utan på argumentet att djur har intressen. Singer menar att djur särskilt har ett intresse att inte lida, och att det inte finns någon moralisk eller logisk anledning till att inte bevilja dessa intressen. Flera kulturella traditioner runt om i världen, såsom hinduism, buddhism och jainism, stöder också vissa former av djurrätt.

Parallellt med debatten om moraliska rättigheter, lärs djurlag numera ut på juridiska fakulteter i Nordamerika. Flera juridiska forskare stöder utökningen av grundläggande rättigheter till åtminstone några djur.

De som är emot djurrätt menar att djur inte kan inleda social kontakt, och att de därför inte kan ha rättigheter. Det tycker bland annat filosofen Roger Scruton. Han skriver att endast människor har skyldigheter, och att det därför bara är människor som ska ha rättigheter. Ett parallellt argument är att djur kan användas som resurser sålänge det inte finns något onödigt lidande. Vissa former av djurrättsaktivism, exempelvis Djurens befrielsefront som förstör pälsfarmer och laboratorier, har dragit på sig kritik, även från andra delar av djurrättsrörelsen.

Faktorer som kan påverka inställningen till djurs rättigheter är kön, yrke, utbildningsnivå och religion. Personer med kristna konservativa religiösa åsikter är mindre benägna att stödja djurens rättigheter.

Ofta förväxlas begreppet djurrätt med djurskydd. Medan djurrätt syftar till att avskaffa utnyttjandet av djur, avser djurskydd regleringar av hur djur kan utnyttjas. Exempel på krav som djurskyddsrörelsen ställer är större burar och kortare slakttransporter. En djurrättare skulle däremot säga inga burar och inga slakttransporter.

Djur i lagen

I kontrast till människor och de associationer (bolag m.m) som erkänns som juridiska personer, klassas andra djur än människor i lagen som egendom. Därigenom har de föga lagligt skydd, utöver det som uppkommer till följd av mänskliga intressen. Om man behandlar djur illa, kan man dömas för djurplågeri. I Sverige finns också en djurskyddslagstiftning som ställer upp regler och riktlinjer för vård och behandling av husdjur och försöksdjur, djur som hålls i fångenskap samt djur som förs till slakt.

Rättighetsteorier
Djurrätt
Medborgerliga rättigheter
Mänskliga rättigheter
Naturrätt
Negativa och positiva rättigheter

Rättighetsetik/utilitarism

När djurrätt diskuteras händer det att diskussionen om rättigheter eller utilitarism kommer upp, troligtvis eftersom ett antal framträdande djurrättsförespråkare, exempelvis Peter Singer, är utilitarister och använder oftare begreppet djurvälfärd. Vissa anser att djurrätt enbart innefattar den rättighetsetiska falangen, medan de allra flesta menar att djurrätt mer handlar om att ifrågasätta speciesismen, förespråka jämlik hänsyn till allas intressen och att utvidga omsorgscirkeln.^{[källa behövs]} En rättighetsetisk djurrättare skulle därmed kräva att även icke-mänskliga djur ska ha okränkbara rättigheter, medan en utilitaristisk djurrättare ("djurvälfärdare") skulle anse att vi ska försöka maximera lyckan för alla (både människor och andra djur). ^{[källa behövs]}

Arbete för djurrätt i Sverige

Företrädare för djurrätt i Sverige arbetar för ett samhälle där djur respekteras som kännande individer med individuella rättigheter. Detta innebär bland annat att avskaffa alla former av förtryck mot djur därav främst avskaffande av plågsamma experiment på djur och övriga former av djurplågeri Framträdande nationella djurrättsorganisationer i Sverige är bland annat Djurens Rätt och Djurrättsalliansen. Djurens Befrielsefront har även gjort vissa aktioner.

Kända personer

• Pamela Anderson
• Jeremy Bentham
• Savitri Devi
• Gary L Francione
• Lisa Gålmark
• Astrid Lindgren
• Andrew Linzey
• Pentti Linkola
• Martha C. Nussbaum
• Evelyn Pluhar
• Tom Regan
• Richard Ryder
• Arthur Schopenhauer
• Brent A. Singer
• Peter Singer
• Donald VanDeVeer
• Leonardo da Vinci

Se även

• Djurrättsaktivism
• Djurvälfärd
• Djurskydd
• Djurstudier
• Naturrätt

• Speciesism
• Jainism
• Grön ideologi
• Djupekologi

• Vegetarian
• Vegan
• Grön Anarkism
• Anarko-primitivism