Djursholm
- För andra betydelser, se Djursholm (olika betydelser).
| Djursholm | |
| Kommundel | |
|
Djursholms slott
|
|
| Land | |
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Stockholms län |
| Kommun | Danderyds kommun |
| Församling | Danderyds församling |
| Koordinater | 59°23′50″N 18°4′55″Ö / 59.39722°N 18.08194°V |
| Folkmängd | 8 819 () |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 27 maj 2008) | |
Djursholm är en av fyra kommundelar i Danderyds kommun, Stockholms län. Det är ett villaområde med 8 819 invånare (1 januari 2008) strax norr om Stockholms innerstad.[2] Djursholm ingår i tätorten Stockholm.
Innehåll |
Historia [redigera]
I Djursholm fanns Djursholms slott. Slottet är numera kommunhus i Danderyds kommun.
Det sedan medeltiden kända godset Djursholm (namnet omnämns först 1432 och syftade då på halvön Gamla Djursholm) ombildades 1889 under ledning av finansmannen Henrik Palme till Djursholms AB. Syftet var att i nationalromantisk pionjäranda bygga en trädgårdsstad. Det innebar att man längs slingrande gator uppförde praktfulla villor på stora, parkliknande tomter.
I villasamhällets begynnelse inrymdes i godsets gamla huvudbyggnad Djursholms slott såväl villakontor som apotek, post och skola. Författare som Viktor Rydberg och Verner von Heidenstam och konstnärer som Elsa Beskow och Alice Tegnér gav Djursholm hög status som villastad. Först 1924 hade alla ledningssystem och samhällsfunktioner överförts till staden från Djursholms AB.
Administrativa tillhörigheter [redigera]
Djursholm låg i Danderyds socken. Efter kommunreformen 1862 låg orten i Danderyds landskommun. För orten inrättades i landskommunen 6 juni 1890 Djursholms municipalsamhälle. Ur landskommunen utbröts 1901 Djursholms köping som omfattade det tidigare municipalsamhället och ytterligare land. 1914 ombildades köpingskommunen till Djursholms stad, vars område utökades 1967 med Stocksunds köping. 1971 uppgick staden i Danderyds kommun.[3]
Djursholms har hört och hör till Danderyds församling.[4]
Orten ingick till 1907 i Danderyds skeppslags tingslag, därefter i Södra Roslags domsagas tingslag. Från 1971 till 2007 ingick området i Södra Roslags tingsrätts domsaga och det ingår från 2007 i Attunda tingsrätts domsaga.[5]
Djursholm har egen postadress i postnummerserien 182 XX (delad med Danderyd, Enebyberg och Stocksund, samtliga inom Danderyds kommun).
Kommunikationer [redigera]
Djursholmsbanan, med start från Östra station går igenom Djursholm. Stocksund, Djursholms Ösby, Djursholms Ekeby och Altorp är några av stationerna i Djursholm på den smalspåriga Roslagsbanan. Därtill finns längs järnvägen också hållplatserna Bråvallavägen, Vendevägen och Östberga i Djursholm.
-
Djursholms Ösby Station, vinter 1920
-
Djursholms Ösby Station, mars 2010
-
Ställverk Djursholms Ösby Station, mars 2010
Näringsliv [redigera]
Näringslivet och handeln i Djursholm hade under större delen av 1900-talet en mer lokal prägel, med mejeri, brädgårdar och små mataffärer, men är idag – påverkat av närheten till centrala Stockholm och Danderyd – mera inriktat på kontorsföretag och exklusivare butiker. Bibliotek, postkontor, banker, livsmedelsaffärer, småbutiker, vårdcentral och apotek finns i området kring Djursholms Torg. Det gamla skomakeriet finns ännu kvar på Rindavägen vid Djursholms Ösby, med inredning från 1950-talet. Skomakeriet har gått i arv i ett par generationer, nuvarande skomakare har begränsat öppethållande.
Sevärdheter [redigera]
- Djursholms slott. Nils Eskilsson Banér lät troligen uppföra ett stenhus på slottets nuvarande plats på 1500-talet. Svante Gustavsson Banér gav slottet dess nuvarande utseende på 1600-talet
- Djursholms kapell. Invigt 1902, är byggt på enskilt initiativ efter ritningar av Fredrik Lilljekvist. Altarmålningarna är gjorda av kapellets dåvarande pastor Natanael Beskow.
- Villa Pauli. Villa på Strandvägen, ritad av arkitekt Ragnar Östberg och färdigställd år 1907. Sedan 1986 är Villa Pauli en medlemsklubb med gourmetrestaurang och festvåning.
- Germaniastranden. Trevlig sandstrand i änden av Germaniavägen och Strandvägen, två centrala gator i Djursholm. Har blivit en populär samlingspunkt för Djursholmsbor och andra.
- Svalnäs. Fin parkmiljö mellan vattnet och Djursholms golfbana.
Byggnader och villor [redigera]
-
Prinsvillan i Djursholm (Okänd arkitekt)
-
Villa Svalnäs (Fredrik Lilljekvist)
Kända djursholmare [redigera]
- Hannes Alfvén, nobelpristagare i fysik
- Johan Banér, fältmarskalk
- Björn Berg, konstnär
- Elsa Beskow, konstnär och sagoförfattare
- Natanael Beskow, predikant, författare, konstnär
- Gösta Gustaf-Janson, författare
- Verner von Heidenstam, författare
- Ingvar Kjellson, skådespelare
- Gunnar Lagergren, riksmarskalk
- Gösta Mittag-Leffler, matematiker
- Viktor Rydberg, författare
- Alice Tegnér, tonsättare
- Meta Velander, skådespelerska
- Hanna Pauli, konstnär
- Georg Pauli, konstnär
- Henrik Palme, finansman, grundare av villastaden
Se även [redigera]
Djursholm i litteraturen [redigera]
Djursholm skildras i flera böcker av författaren Gösta Gustaf-Janson, då under namnet Rydsholm.
Referenser [redigera]
- ^ Statistik från Statistiska Centralbyrån: Tätorter 2005 (MI 38 SM 0601)
- ^ Danderyds kommuns webbplats
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012.
- ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Vidare läsning [redigera]
- Elisabet Stavenow-Hidemark (1971). Villabebyggelse i Sverige 1900-1925. Nordiska museets handlingar. Uppsala: Nordiska museet. ISSN 0346-8585
|
|||||||||||||