Doktor Glas

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Doktor Glas (olika betydelser).
Doktor Glas
Doktor Glas.JPG
Författare Hjalmar Söderberg
Originaltitel Doktor Glas
Originalspråk Svenska
Land  Sverige
Genre Dagboksroman
Förlag Albert Bonniers Förlag
Utgivningsår 1905
Huvudpersoner Doktor Glas

Doktor Glas är en dagboksroman av Hjalmar Söderberg som utkom 1905. Den skildrar en ensam läkares liv i Stockholm under några sommarmånader kring sekelskiftet. Doktor Glas depression och hans längtan efter en stor handling växer så småningom fram till beslutet att utföra ett mord. Romanen, som uppfattades som mycket provocerande av samtida läsare,[1] har idag blivit en klassiker. Huvudpersonens lika skarpsinniga som svårmodiga reflektioner över livets meningslöshet och det moraliska dilemma han genomkämpar känns fortfarande aktuella. Många formuleringar i romanen har blivit odödliga,[2] till exempel doktor Glas återkommande suck "Liv, jag förstår dig inte!".[3]

Handling[redigera | redigera wikitext]

Hjalmar Söderberg

Romanen handlar om doktor Tyko Gabriel Glas som är en uppskattad läkare i Stockholm. Glas lider dock av depression och han längtar efter att utföra en stor handling. I början av boken säger han: "Ställning, anseende, framtid. Som om jag icke var dag och var stund vore beredd att packa dessa kollin ombord på det första skepp, som kommer lastat med en handling. En verklig handling."[4] Doktor Glas råkar i ett moraliskt dilemma när prästfrun Helga Gregorius ber honom om en mycket känslig tjänst. Hon biktar för Glas sin stora motvilja mot sin makes erotiska närmanden. Denna motvilja har sina skäl lika mycket i makens motbjudande personlighet som i att fru Gregorius har en älskare. Hon ber doktor Glas att hitta på någon sjukdom åt henne, så att hon för en tid kan undgå sina äktenskapliga plikter. Glas, som fattar tycke för prästfrun, hjälper henne genom att inbilla prästen att hon har något underlivslidande som kräver total avhållsamhet. Detta hjälper dock inte i längden. Fru Gregorius återkommer och berättar för Glas att hennes man har tagit henne med våld. Doktor Glas blir mycket arg på pastor Gregorius, som han alltid har avskytt. Han byter nu taktik och diktar ihop en hjärtsjukdom åt pastor Gregorius: Pastorns liv sätts på spel om han inte håller sig från sin fru. Glas rekommenderar en längre badortsvistelse för att skaffa Helga en lycklig tid. Den tar dock ett abrupt slut när pastorn kommer tillbaka. Eftersom skilsmässa är omöjlig och situationen blir allt mera outhärdlig, tar doktor Glas beslutet att döda den avskyvärda prästen. Han använder sig av ett cyankaliumpiller, som egentligen var avsett för honom själv ifall han ville ta livet av sig. Mordet sker på så sätt att det verkar vara en naturlig död; Glas skriver själv ut dödsattesten. Det är inte tydligt om doktor Glas känner skuld, hans dåd, den "stora handlingen" som han har längtat efter, ändrar i alla fall inte särskilt mycket, varken för honom eller för Helga. Älskaren lämnar henne för ett rikt giftermål. På slutet drabbas doktor Glas av melankoli: "Aldrig blir hon min; aldrig. (...) Mig gick livet förbi."[5]

Rollfigurer[redigera | redigera wikitext]

Doktor Glas[redigera | redigera wikitext]

"Doktor Glas" vid Kungsträdgårdsgatan i Kungsträdgården - en litterär skylt sedan 1992.

Doktor Glas är romanens huvudperson och står i handlingens centrum. Han är en skarpsynt iakttagare, både av människorna i sin omgivning och av sig själv. Ofta tycker han inte om det han ser. Han är inte nöjd med sitt utseende och inte heller med sitt inre.[6] Trots att Glas känner sig intellektuellt överlägsen karakteriseras han av självförakt. Han genomskådar sig själv lika mycket som andra. Doktor Glas är intresserad av vetenskap, bland annat psykologi, och betraktar människorna följaktligen på ett vetenskapligt sätt. Glas analyserar också sina egna drömmar. Han anser dem som uttryck för det omedvetna och tror att hjärnan arbetar självständigt under drömmen. Mordet sker slutligen halvt automatiskt, mycket snabbt och yrkeskunnigt, precis som i hans drömmar.

Doktor Glas själsliv präglas av den inre kamp han för om det berättigade i att döda pastor Gregorius. Kort före mordet konfronteras två sidor av Glas personlighet i hans dagbok: den ena sidan ryggar tillbaka för mordet, den andra förespråkar det. Den första motsvarar en konventionell moraluppfattning, den andra en övermänniskomoral som törstar efter en stor och autentisk handling.[7]

Hans personlighet kännetecknas också genom hans ambivalenta förhållande till kärleken. Glas är ensam och isolerad. Han förälskar sig i Helga Gregorius – en helt hopplös kärlek,[8] eftersom hon både är gift och älskar en annan - och föreställer sig kärleken som något ljust och heligt. Däremot tycker han att fortplantningsakten är motbjudande. Han skriver själv att han ”aldrig har varit nära en kvinna”.[9]

Hans avsky för det rent kroppsliga hänger ihop med en mer allmän avsky för det fula. Så beskriver han till exempel pastor Gregorius yttre som frånstötande[10] Genom sitt yrke konfronteras han dock hela tiden med det fula. En av hans kvinnliga patienter ber honom om en abort, men han nekar med hänvisning till sin plikt och skyldighet som läkare att värna om livet. Doktor Glas säger själv att han inte borde ha blivit läkare, eftersom detta yrke tvingar honom att se människolivets osköna baksida.[11]

Doktor Glas esteticism och intellektualist gör honom till en typisk "flanör-figur". Han är en stadsmänniska och älskar Stockholms vackra sidor, särskilt det borgerliga Östermalm, Strandvägen och Djurgården. När Glas beger sig ut på gatan träffar han överallt bekanta. Staden framstår på så sätt som en borgerlig intim miljö, inte som ett modernt och anonymt massamhälle.

Bifigurer[redigera | redigera wikitext]

De två viktigaste bifigurerna är Helga Gregorius och pastor Gregorius. Helga är gift med pastor Gregorius, men älskar honom inte och vill inte längre ha fysisk kontakt med honom. Hon har blivit kär i en annan man, Klas Recke, och bedrar pastorn med honom. Pastor Gregorius beskrivs som en avskyvärd person; han är ful, moraliskt korrupt och kan inte lägga band på sitt erotiska begär. Slutligen blir han doktor Glas offer. De andra bifigurerna, journalisten Markel och Martin Birck, är gamla bekanta till doktor Glas.

Struktur och stil: dagboksroman[redigera | redigera wikitext]

Doktor Glas är ingen konventionell roman. Boken är en dagboksroman, där doktor Glas håller i pennan. Det har som konsekvens att romanen endast visar hans perspektiv och syn på världen. Doktor Glas har två funktioner i romanen; han är den dagboksskrivande berättaren och har samtidigt en ”roll som medspelare i den konflikt som rullas upp i anteckningarna.”[12] Fokus ligger på vad han tänker och känner. Läsaren står honom mycket nära. Däremot vet man inte mycket om vad de andra personerna tänker och känner. Läsaren får alltså en subjektiv bild av världen och händelserna som dagboksskrivaren berättar om. Det subjektiva dagboksperspektivet ger doktor Glas version.

Romanstruktur[redigera | redigera wikitext]

Romanen börjar den 12 juni och slutar den 7 oktober. Doktor Glas skriver dock inte varje dag i sin dagbok. I genomsnitt skriver han var tredje dag. Mot slutet finns det dock större luckor (9 september, 20 september, sista anteckning 7 oktober). Dagens anteckningar består ibland av flera avsnitt, till exempel reflexioner eller redogörelser för dagens händelser: Den 12 juni berättar Glas således först om sitt möte med Gregorius och om skälet varför han avskyr honom; nästa avsnitt är en reflektion om varför han skriver dagbok; sedan skriver han att dagboken inte är någon bikt; i sista avsnittet presenterar han sig själv.[13] Inte alla anteckningar har samma struktur. De skiljer sig mycket i omfång och detaljskärpa. Doktor Glas skriver inte bara om dagens händelser utan förknippar dessa med filosofiska reflexioner och tillbakablickar på sin barndom och ungdom. På så sätt ger dagboken en överblick över hela hans liv.

På grund av dagboksstrukturen verkar berättelsen å ena sidan mycket realistisk. Å andra sidan framstår konstruktionen som i viss mån onaturlig. Det är till exempel inte logiskt att doktor Glas noterar alla dessa detaljer om sina möten med Gregorius för sin egen skull. En verklig dagboksskrivare skulle nog akta sig för att avlägga en bekännelse om mordet i sin dagbok.

Jämfört med en verklig dagboksskrivare skulle doktor Glas också framstå som en utmärkt stilist. Lars O. Lundgren påstår: ”Dagboksskribentens penna präglas inte sällan av snabbhet och lätthet, som när han behandlar eller snuddar vid frågor om nattvarden, drömmars innebörd eller velocipedtävlingen.”[14]

Genrens inflytande på bokens innehåll[redigera | redigera wikitext]

Hjalmar Söderbergs gravsten

Doktor Glas berättar i början själv för läsaren: ”Jag berättar icke allt om mig själv. Jag berättar blott det som behagar mig att berätta; men jag säger ingenting som icke är sant. Jag kan dock icke ljuga bort min själs eländighet, om den är eländig.”[15] Doktor Glas gör tydligt uppmärksam på att läsaren inte får veta hela sanningen.

Typiskt för en dagboksroman är också att berättaren är en ”problematisk” människa. Doktor Glas är inget undantag från denna regel. Han är ingen stabil person och han blir en mördare.

I en dagboksroman finns det dessutom ofta information som man aldrig skulle hitta i en verklig dagbok. ”Konventioner som en författare till en dagbok rör sig med tillåter nämligen vissa avvikelser från kravet på trovärdighet och illusion.”[14] Här hos Söderberg är det inte annorlunda. Doktor Glas berättar för läsaren att han heter Tyko Gabriel Glas[16] och att han är medicine licentiat.

Intertextualitet[redigera | redigera wikitext]

Doktor Glas inre resonemang om det är rätt att döda för att en annan person ska få det bättre, liknar det som förs i Fjodor Dostojevskijs Brott och straff. Såväl doktor Glas hos Söderberg som Raskolnikov hos Dostojevskij anser sina offer som mindervärdiga och ser sig själva som välgörare.[17] En viktig skillnad är dock att Raskolnikov, i motsats till doktor Glas, känner ånger över det han har gjort och önskar att bekänna mordet.[18] I Doktor Glas finns det också subtila referenser till Brott och straff. Doktor Glas skriver till exempel i sin dagbok den 13 augusti: "Jag kan ju inte slå ihjäl honom med en yxa".[19] Raskolnikov använder just en yxa för att utföra mordet.[20]

Mottagande[redigera | redigera wikitext]

När Doktor Glas kom ut 1905 var den mycket provocerande för sin samtid. Man var framför allt chockerad över att doktor Glas inte kände någon skuld efter det mord han begått. Litteraturkritikern Fredrik Böök tyckte att mordet var osannolikt, eftersom man "inte en minut får det intryck av intensivt lidande och upprörd spänning, som måste föregå en så oerhörd handling som ett mord."[21]

Kritikerna undrade om Hjalmar Söderberg sympatiserade med sin huvudperson. Gång på gång måste Söderberg försäkra att han själv inte skulle kunna mörda, även om han liksom doktor Glas skulle göra det "på grund av dygd". Några kritiker, som Oscar Levertin, påpekade att en författare ändå inte kan anses vara medskyldig till ett brott som en person i hans roman begår.[22] Men även detta argument kunde inte förhindra att opinionen förknippade författaren Hjalmar Söderberg med sin skapelse, doktor Glas. Litteraturkritikern Carl David af Wirsén skrev att han visst inte ville "identifiera den här skildrade doktor Glas' lefnadsåsikter med hr Hj. Söderbergs, men vi kunna ej förstå, huru en författare kan finna nöje i att sysselsätta sig med de vidriga föremål, som här afhandlas."[23]

Flertalet kritiker fördömde innehållet, men lovordade stilen. Det fanns dock bara få kritiker som verkligen berömde Söderberg. En av dem var Oscar Levertin. Han förmodar att Doktor Glas "kommer att hetsigt diskuteras från olika håll, men om bokens intresse, konstnärlighet, många episoders skönhet och stilens fulländning kan bara en mening råda".[24]

Verk som bygger på romanen[redigera | redigera wikitext]

  • Romanen filmatiserades (speltid 89 min) i regi av Rune Carlsten under namnet Doktor Glas (1942).
  • Romanen har även filmatiserats (speltid 83 min) i regi av Mai Zetterling med namnet Dr. Glas (1968).
  • Författaren Dannie Abse, med egen medicinsk erfarenhet, har skrivit The Strange Case of Dr Simmonds & Dr Glas (2002) där handlingen är förlagd till London och omfattar tidsperioden 28 december 1949 - 12 juni 1950. Några brev från år 2000 avrundar romanen.
  • Författaren Bengt Ohlsson gav ut en version av historien betraktad ur pastor Gregorius perspektiv, Gregorius (2004), som han tilldelades 2004 års Augustpris för.
  • Författaren Bjarne Moelv gav ut en version av historien sedd ur Helga Gregorius perspektiv, Helgas offer (2007).[25]
  • Författaren Kerstin Ekman gav ut romanen Mordets praktik (2009), om en läkare som läser Doktor Glas och därigenom inspireras till egna mordiska handlingar.[26]
  • Skådespelaren och dramatikerna Allan Edwall arbetade om romanen till en teatermonolog som han sedan framförde på sin teater Teater Brunnsgatan Fyra[27]. Samma monolog har sedan Krister Henriksson framfört och även turnerat med internationellt[28].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Böök, Frederik (1906). Ord och Bild. sid. 237 
  2. ^ Sjöstrand, Nils O. (2010). Läkarens plikt och moralens flytande tillstånd. Synpunkter på Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Sverige: Proprius förlag. sid. 18-19. ISBN 9789171189349 
  3. ^ Söderberg, Hjalmar (2010). Doktor Glas. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 71-72 och 150-151 
  4. ^ Söderberg, Hjalmar (2010). Doktor Glas. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 11-12 
  5. ^ Söderberg, Hjalmar (2010). Doktor Glas. Stockholm: Albert Bonniers Förlag 
  6. ^ Lundgren, Lars O. (1987). Liv, jag förstår dig inte. Stockholm: Carlsson Bokförlag. sid. 66 
  7. ^ Lundgren, Lars O. (1987). Liv, jag förstår dig inte. Stockholm: Carlsson Bokförlag. sid. 62 
  8. ^ Lundgren, Lars O (1987). Liv, jag förstår dig inte. Stockholm: Carlsson Bokförlag. sid. 61 
  9. ^ Lundgren, Lars O. (1987). Liv, jag förstår dig inte. Carlsson Bokförlag. sid. 60 
  10. ^ Lundgren, Lars O. (1987). Liv, jag förstår dig inte. Stockholm: Carlsson Bokförlag. sid. 68 
  11. ^ Atwood, Margaret (26 oktober 2002). ”Death and the maiden” (på engelska). The Guardian. http://www.guardian.co.uk/books/2002/oct/26/classics.margaretatwood. Läst 16 april 2011. 
  12. ^ Lundgren, Lars O. (1987). Liv, jag förstår dig inte. Carlsson Bokförlag. sid. 20, 23 
  13. ^ Söderberg, Hjalmar (2010). Doktor Glas. Albert Bonniers Förlag. sid. 7-9 
  14. ^ [a b] Lundgren, Lars O. (1987). Liv, jag förstår dig inte. Carlsson Bokförlag. sid. 20 
  15. ^ Söderberg, Hjalmar (2010). Doktor Glas. Albert Bonniers förlag. sid. 8 
  16. ^ Söderberg, Hjalmar (2010). Doktor Glas. Albert Bonniers förlag. sid. 9 
  17. ^ Sjöstrand, Nils O. (2010). Läkarens plikt och moralens flytande tillstånd. Synpunkter på Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Sverige: Proprius förlag. sid. 92. ISBN 9789171189349 
  18. ^ Lundgren, Lars O. (1987). Liv, jag förstår dig inte. Carlsson Bokförlag. sid. 87-90 
  19. ^ Söderberg, Hjalmar (2010). Doktor Glas. Albert Bonniers Förlag. sid. 107 
  20. ^ Lundgren, Lars O. (1987). Liv, jag förstår dig inte. Carlsson Bokförlag. sid. 20, 88 
  21. ^ Böök, Frederik (1906). Ord och Bild. sid. 237 
  22. ^ Olofsson, Tommy (14 januari 1988). ”Söderberg, vattenvärlden och Doktor Glas”. Svenska Dagbladet. 
  23. ^ Sjöstrand, Nils O. (2010). Läkarens plikt och moralens flytande tillstånd. Synpunkter på Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Sverige: Proprius förlag. sid. 263. ISBN 9789171189349 
  24. ^ Sjöstrand, Nils O. (2010). Läkarens plikt och moralens flytande tillstånd. Synpunkter på Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Sverige: Proprius förlag. sid. 263-264. ISBN 9789171189349 
  25. ^ Leitner, Thomas (27 februari 2007). ”Helga får huvudrollen i Bjarne Moelvs nya bok”. Tidningen Folket. http://folket.se/kulturnoje/1.107870. Läst 6 maj 2011. 
  26. ^ Mälarstedt, Kurt (22 augusti 2009). ”Till botten med dr Glas”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/dnbok/till-botten-med-dr-glas-1.935913. Läst 25 augusti 2009. 
  27. ^ ”Teater Brunnsgatan Fyras Historia”. http://brunnsgatanfyra.se/#historia. Läst 10 november 2013. 
  28. ^ Masters, Tim (2013-04-18). ”Krister Henriksson on the 'risky' challenge of Doktor Glas”. BBC News. http://www.bbc.co.uk/news/entertainment-arts-22181095. Läst 10 november 2013. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Skriftliga källor[redigera | redigera wikitext]

  • Böök, Fredrik: "Ord och Bild", 1906.
  • Lundgren, Lars O.: "Liv, jag förstår dig inte", Carlsson Bokförlag, Stockholm 1987.
  • Sjöstrand, Nils, Sahlin, Björn, Sjöstrand, Lars och Holmbäck, Bure: Viljans frihet och mordets freselse - iakttagelser angående doktor Glas., Proprius, 2003.
  • Sjöstrand, Nils (redaktör): "Läkarens plikt och moralens flytande tillstånd.", Proprius, 2010.
  • Sjöstrand, Nils: "Stockholms nattblå himmel och pillrets onda kraft - Staden, läkaren nattvarden och giftet i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas", Proprius, 2012.
  • Söderberg, Hjalmar: "Doktor Glas", Albert Bonniers förlag, Stockholm 1905.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]